Riktig svenska

Hur kan min skriftliga framställning bli bättre?

  1. Styckeindela. Följ de principer som finns för styckeindelning.
  2. Särskriv inte. Det heter svensklärare inte ”svenska lärare”, det skulle då vara i bemärkelsen inte min ”amerikanska lärare”.

Skrivregler vi behöver komma ihåg.

Vanliga språkfel.

Övning

Gör följande övning. Posta ditt förslag till styckeindelning. Här finns originalet och den styckeindelning som författaren valde.

Öva de och dem. Efter övningen. Fundera på hur du skulle förklara hur de och dem ska användas. Skriv ner den förklaringen. Posta som kommentar.

Vilka särskrivningar gör du? Kolla listan nedan. Posta din favoritsärskrivning.

Morgon rockar 300 kr
Vi har sprätt ägg
Skum tomte 3 kr
Vi har kul glass!
Gift orm säljes
På restaurangen:
Är du en paj älskare? Då är detta stället för dig.
Grillad kyckling lever med kul potatis
Ät pinnar
Herr toalett
Rök fritt!
Skum Permanent 395:-
Jag är en mörk hårig sjuk sköterska.
Jag är inte rädd att visa fram fötterna!
Jag skriver just nu på min doktors avhandling
Jag har bra grund men ingen vidare utbildning.
Yrkesgrupper
Nacka naprapaterna
Sjuk gymnast
Vår kassa personal

Svar för provbetyget A

  1. Redogör för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling!

Svenskans släktskapsförhållanden och historiska utveckling

Svenskan är närmast släkt med norska och danska. Det märker man dels genom att språken fortfarande är begripliga mellan folken, dels genom att många ord till sin form är lika, till exempel många av räkneorden.

På längre håll är svenskan släkt med isländska och engelska. De folk som idag talar dessa språk var en gång i tiden samma folkgrupp. Under vikingatiden kunde de människor som bor i dagens England, Sverige och Island prata med varandra med i stort sett samma språk. Från den tiden har vi ord som sten, hus, kniv och hand.

De övriga germanska språken är svenskan också besläktad med, alltså med språk som holländska och tyska. Tyskan och framförallt engelskan har påverkat svenskan i modern tid. Vi har snälltåg och byxa från tyskan, och vi har en jättestor mängd engelska lånord, t.ex. pc, mobil, lajva, levla och cool. De germanska språken tillhör i sin tur de indo-europeiska språken.

Svenskan känner vi till från vikingatiden. Vi hittar de första skrifterna på runstenar. Vi vet att svenskan utvecklas i fråga om uttal, ordförråd, grammatik och stavning. En tidig förändring är att den gamla svenskan vokaler i ord som stein försvinner och ersätts med en enkel vokal som i sten.

Grammatiskt sätt försvinner bland annat kasus. Tidigare kunde substantiven böjas för att man skulle kunna hålla rätt på vad som var subjekt och vad som var objekt i en mening. Nu har vi kvar det bara för vissa ord som i de och dem och han och honom.

Stavningen förändras över tid. Gustav Vasas Bibel blir en första standard för stavningen. Men också lagböcker fick betydelse för att standardisera stavningen. Strax efter 1900 försvinner ett gammalt sätt att stava. Förr skrev man användt nu skriver vi använt, och hvad och haf blev vad och hav.

Svenska akademins ordlista blir normen för hur vi stavar och första häftet kom 1893. Sen slutar man använda pluralformerna av verben ungefär 1945 och en språknämnd instiftas 1974. Sedan 2009 har vi en språklag som talar om att svenskan är huvudspråk i Sverige. Lagen säger också att statliga myndigheter ska se till att svenskan används och bevaras.

  1. I modern talad svenska används följande uttryck ”förns”, ”även fast”, ”beachen” och ”levla”. Hur förklarar du dessa uttryck utifrån generella slutsatser om språkförändring?

Ordet ”förns” är egentligen ”förrän”. Anledningen att ordet uttalas som det gör är att människor brukar försöka spara energi när de talar. De förenklar därför längre ord så att de går att säga fortare och med mindre ansträngning. Det är i själva verket en generell drivkraft i språkutvecklingen. Språket genomgår uttalsförändringar som ofta motiveras av att människor vill spara energi när de talar. Det kallas att språket förändras på grund av uttalsekonomi.

Ordet ”även fast” är egentligen ”även om” och ”fastän” som blandats ihop till ett och samma uttryck. Förmodligen så beror förändringen på att vi tagit intryck av engelskan som ordagrant säger ”even though”. Det är därför troligen fråga om ett lånord. Människor lånar in ord från andra språk antingen för att de behöver ett nytt ord för en ny sak eller för att de tycker att ett annat språk är fint. I språkvetenskapen talar man om att social prestige påverkar hur vi pratar. Vi anpassar vårt sätt att prata efter vad vi anser passar bäst i sammanhanget. Vi imiterar också gärna sådant sätt att tala som anses fint eller prestigefullt.

Beachen är från början the beach eller stranden på svenska. Ordet är inlånat från engelskan. Svenskarna lånar in många ord från engelska eftersom engelska har prestige. Att många ord blir engelska beror också på att många nya produkter har engelska namn. Många svenskar talar också engelska bra. Men inte alla. Det är nog främst ungdomar som säger beachen. Jag tror inte att min farmor och farfar skulle använda det ordet.

Nya ord och uttryck sprider sig rätt långsamt. Först är det ord bland ungdomar eller specialister och sen kanske det sprids till allmänheten. Vissa kommer nog aldrig lägga sig till med ordet beachen för de hinner dö innan det blir allmänt accepterat. Den här utvecklingen när ett ord lånas in och först sprids långsamt, sen fort och sen långsamt igen kallas s-kurvan för språkutveckling.

”Levla” är också ett lånord från engelskan. Det ordet används nog mest bland ungdomar som spelar dataspel. Ordet har fått sin spridning på grund av att ordet kan ha prestige bland dataspelande ungdomar. De talar ofta bra engelska eftersom de spelar onlinespel och läser mycket i och om spel på engelska. Man märker också att odet av uttalsekonomiska skäl blivit ”levla” och inte ”levela”.

Språkutveckling 2

Anckarström hudflängs utanför Riddarhuset

Anckarströms bekännelse

Sist pratade vi om språkliga aspekter på Anckarströms bekännelse.

Frågor till texten:

  • Hur ser man att svenskan ännu inte har standardiserad stavning?
  • Vilka språkliga influenser ser man?
  • Vad är lika med svenska så som den talas och skrivs idag? Vad är annorlunda? Vad beror det på att svenskan ändå är rätt så lik sig över tid?

En mall för att få överblick

Jag har tagit fram en mall som ni kan använda för att strukturera i och berika era kunskaper om svenskans utveckling. Mallen behöver fyllas i för att ni ska få en bred bild av svenska språkets historia

För att kunna fylla i mallen med exempel så kan ni läsa om den sida vi läste tillsammans. Ni kan också läsa den här sidan: Språkhistoria, fakta

No Country

Chapter 1

I sent one boy to the gas chamber at Huntsville. One and only one. My arrest and my testimony. I went up there and visited with him two or three times. Three times. The last time was the day of his execution. I didn’t have to go but I did. I sure didn’t want to. He’d killed a fourteen year old girl and I can tell you right now I never did have no great desire to visit with him let alone go to his execution but I done it.

The papers said it was a crime of passion and he told me there wasn’t no passion to it. He’d been datin’ this girl, young as she was. He was nineteen. And he told me that he had been plannin’ to kill somebody for about as long as he could remember. Said that if they turned him out he’d do it again. Said he knew he was goin’ to hell. Told it to me out of his own mouth. I don’t know what to make of that. I surely don’t. I thought I’d never seen a person like that and it got me to wonderin’ if maybe he was some new kind.

I watched them strap him into the seat and shut the door. He might of looked a bit nervous about it but that was about all. I really believe that he knew he was goin’ to be in hell in fifteen minutes. I believe that. And I’ve thought about that a lot. He was not hard to talk to. Called me Sheriff. But I didn’t know what to say to him. What do you say to a man that by his own admission has no soul? Why would you say anything? I’ve thought about it a good deal. But he wasn’t nothin’ compared to what was comin’ down the pike.

Write the next page


Part 2

https://youtu.be/OLCL6OYbSTw

Rymdresan

Bakgrund
Du har skickats genom teleportation från en fjärran värld långt borta i ett annat hörn av vår galax.   Du anländer till en främmande kontinent, en annan dimension, en annan värld, till Märsta idag. Använd alla sinnen och lite fantasi när du beskriver det du upplevt.

Uppgiften

Skriv en rapport till ledarna för din expedition. Du ska muntligt rapportera vad du sett och upplevt. (Du måste skriva ned hur du inleder och avslutar din muntliga rapport.)

Ta en bild.

Montera bilden i word.

Skriv din muntliga rapport.

Tänk på hälsningsfras, inledning och avslutning!

Spara som pdf.

Lämna in pdf:n


🙂



(Se det bifogade exemplet för att se hur jag löste uppgiften.)

Skrivarstuga (creative writing workshop)

Roller

  • Hitta på en person genom att överdriva ett av dina egna karaktärsdrag (ditt temperament, din kärlek till små lurviga djur, eller dylikt). Personen ska annars vara så olik dig som möjligt (ålder, yrke, utseende m.m.). Låt personen möta sin granne, terapeut eller arbetskamrat och försök få det överdrivna karaktärsdraget att lysa igenom.

 

  • Konstruera fler personer. Ta några av dina av dina vänner som förebilder och bygg ihop en person av några av deras egenheter, drag eller rent fysiska utseende.

 

  • Ta en skådis från en viss film och roll och beskriv honom så noggrant som möjligt: både utseende och personlighet. Försök renodla något hos i dennes personlighet och överdriv lite.

 

  • Ta ett foto ur en tidning och hitta på en person utifrån den.

 

  • Variera: namn, kön, ålder, födelseort, hemort, nationalitet, längd, vikt, färg på ögonen, hår – färg och mängd, ovanliga drag, social position, föräldrar, barn, husdjur, yrke, utbildning, medicinska problem, hygien, sömnbeteende, förarstil, medlemskap i olika organisationer, favoritägodel, mål, tvångstankar/fascinerad av…, synder, dygder, stora hemlighet och största problem i livet. Du behöver inte ge din person alla de här dragen. Välj ut ett antal och ge din karaktär ”form och färg”.

 

Handling

Relationsdrama

En viktig drivkraft i många romaner är förhållandena mellan huvudpersonerna, ibland kamp och konkurrens ibland kärlek, ibland minnen av olika slag osv. Många romaner är relationsdramer. Hämta din inspiration från vardagen och krydda med lite ovanliga, udda detaljer

Pikaresk

Man får följa, ofta genom en opålitlig berättare, en naiv persons öden och äventyr. Huvudpersonen är ofta ung och godhjärtad och han rör sig igenom samhällslivet och förvånas över sakernas tillstånd. Exempel: Tom Jones, Candide.

Bildungsroman (utvecklingsroman)

Man får följa en persons utbildning. Man börjar ofta i barndomen och följer hjälten förhållanden, familj och de resultat som hans utbildning får: soldatlivet, fängelse, konstnärslivet osv.

Familjekrönika

I denna typ av berättelse får man ofta följa flera personer och ofta i flera generationer, gärna mot en intressant historisk bakgrund.

Absurd

Handlingen förenas av saker och ting som inte logiskt sätt hänger ihop. Denna typ av berättelse leker ofta med våra vanligaste föreställningar om identitet, logik, tid och medvetande osv.

Idéroman

I den här typen av roman tjänar handlingen främst som ram för en filosofisk diskussion. Frågor som orsaken bakom lidandet i världen, eller rätten att ta ett liv.

Genreroman

Här kan man blanda flera olika genrer för att få en bra och spännande mix. Flera av genreromanerna har en traditionell formell, d.v.s. vissa typhändelser som alltid brukar finnas med. Genreromaner är t.ex. spökhistorier, vampyrhistorier, romantik, mordgåtor, western, s-f och fantasy.

Frågor att ställa sig är: Ska berättelsen ha en enhetlig struktur, i så fall hur? Eller ska den varje en serie fragment? Ska det vara en intervju, några brev, dagboksanteckningar, en memoar? Eller kanske ett rättsfall, en rättegång, en förundersökning, en läkarjournal, en reseberättelse. En dåres mumlanden och vrål?

Uppgifter

  1. Ta en av dina karaktärer från föregående del och låt denne möta sin motsats, låt handlingen utvecklas kring detta möte.
  2. Placera en av dina karaktärer i armén eller på ett dårhus. Bygg upp omständigheter och händelser runt karaktären
  3. Skriv om ett dödsfall, ett barn eller en mor, antingen i första eller tredje person. Bearbeta döden med bilder och händelser och tankar kring och under begravningen. Välj gärna en mäktig och stämningsskapande inramning, eller en som gör situationen absurd.
  4. Låt en av dina karaktärer fascineras av dyra viner (700 kr flaskan el dyl), eller ett lyxliv generellt sett. Intressantast blir det om karaktären har något vanligt och vardagligt yrke, eller om han av någon annan anledning är fattig. Hur gör han för att vidmakthålla sina vanor? Utveckla olika scener och händelser.

Perspektiv

Första person

Det mest omedelbara valet av berättarperspektiv är jag-berättaren, eller en berättelse i ”första person”. Detta perspektiv förmedlar en persons (ofta huvudpersonens) erfarenheter och observationer. Fundera över vad för berättelse du vill berätta, och fundera över vad jag-berättaren känner till om händelseförloppet. Det är viktigt att man skiljer på sig själv som författare, jag-berättaren och ev. huvudperson, om denne är någon annan än berättaren.

Jag-berättarperspektivets fördel är att få berätta en personligt upplevd berättelse med mycket subjektiva inslag. Man behöver inte vara objektiv och rättvis: berättelsen är främst färgad av berättarens temperament och värderingar.

Tredje person inre och yttre (begränsad)

Här försiggår berättelsen i tredje person och berättaren själv figurerar inte i berättelsen. Den inre tredje personberättaren har (på något mystiskt sätt) tillgång till huvudpersonens inre tankar och funderingar och återger vad en person känner och tänker. Den yttre tredjepersons-berättaren återberättar enbart vad man kan se och ana sig till. Det innebär att den här typen av berättare bara tar hänsyn till vad huvudpersonen gör och hur han ser ut. Denne berättare kan dock ibland komma med gissningar och analyser av karaktärernas yttre beteende (”Paul rynkade pannan. Han var nog orolig”).

Allvetande

Denne berättare känner till allt som har hänt i och runt berättelsen. Om berättelsen t. ex. tar plats i Rwanda ger han, utan att redovisa källor, läsaren alla detaljer om omständigheter och bakgrund. Denne berättare rör sig ut och in i olika karaktärer och återger både vad de gör, vad de känner och tänker.

 

Multipla berättare

Ibland kan en berättelse bestå av olika berättare. Berättelsen kan bestå av en ihopsamlad korrespondens, av några dagböcker, eller helt enkelt att olika personer inbegripna i berättelsen återberättar handlingen ur sitt perspektiv.

 

Skeptisk berättare

Fullständig skepticism fungerar inte i en spänningsladdad berättelse, eftersom då är t o m faran i tvivel. I den här typen av berättande är berättaren inte säker på om det han ser är sant, om han är riktigt frisk, om han riktigt minns, huruvida det finns något att minnas överhuvudtaget.

 

Uttryck som ”vad han nu menade med det?”, ”så verkade det åtminstone för mig” är vanliga. Ord som kanske, möjligen, eller osv, är vanliga. Tvivlet är en del av handlingen, som gärna blir filosofisk eller vetenskapsteoretisk till sin natur.

 

Uppgifter

  1. Återberätta något du upplevt i jag-form. Kontrollera: Låter det som du eller skriver du som någon annan. Se till att stryka onaturliga ord. Stryk också pratiga eller extremt ”muntliga” passager och närma dig det skriftliga språket en aning.

 

  1. Ta en av dina karaktärer och låt honom berätta i första person. Försök stilisera texten så att det inte låter som du utan som din person. Fundera över typiska ord och fraser som din person använder: yrke och ålder kan hjälpa dig.

 

  1. Återberätta en berättelse som en kompis berättat för dig, men gör det som hon skulle ha gjort det. Sätt dig in i kompisens sätt att tänka och tala och skriv sedan berättelsen

 

  1. Skriv i första person utifrån en smart fyraårings perspektiv. Berättelsen kan handla om skilsmässa, pappas alkoholism eller kvaliteten på jultomtens presenter i år. Tips: Lyssna på hur barn pratar. Och: det kan vara tacksamt att kontrastera barnets oskuldsfulla sätt att tänka mot de vuxnas kallhamrade eller cyniska sätt att resonera. Samt: Barn använder lustig grammatik som bästaste, gåsar, m.m. Glöm inte heller barns logik och märkliga jämförelser.

 

  1. Beskriv samma händelseförlopp på två olika sätt. Använd först presens och en yttre tredje persons betraktare, och berätta historien som en drogpåverkad (berusad eller påtänd) skulle ha berättat den. Han/Hon kanske gör något brottsligt eller olämpligt. Skriv sedan i imperfekt om samma person och om hur han upplevde det, den här gången ur första person. Försök ge det ett annorlunda temperament: huvudpersonen är säkert bakfull eller allmänt ur slag. Låt karaktären känna sig ångerfull, syndig, uppgiven eller full av självförebråelse eller självömkan, och låt honom fundera över det han kan minnas. Du kan gärna förlägga historien till en bikt eller till en psykologmottagning


Beskrivning

De ord som du använder i en beskrivning bör väcka eller provocera fram bilder. Framgångsrika författare använder gärna direkta adjektiv som röd, vit osv, och annan visuell information, sällan använder de abstrakta adjektiv som fantastisk, hemsk, ful eller snygg. Dessa adjektiv låter kanske bra men de målar inga bilder.

 

Tolstoj skriver t. ex.: ”Vinden skakade och slet i de stelfrusna kläderna som hängde på strecket: skjortor, en röd, en vit, några par byxor och en kjol. Den vita skjortan fladdrade med en styve och slumpmässig ryckighet.” Den här beskrivningen gör klart att det är väldigt kallt och ger oss en bild, något som ett abstrakt konstaterande i stil med ”Det var väldigt kallt” inte skulle ha lyckats med.

 

  1. Beskriv hur en karaktär tänder en eld (utomhus eller inomhus). Varför tänder han elden? Vilka är där? Koncentrera dig på detaljerna. Använd alla sinnen.

 

  1. Beskriv ett verktyg – en hammare, ett vapen, en termometer, ett rep, en skalpell – först i vila och sedan i sin användning. Mål: Visa att vad dina karaktärer är hänger ihop med vad de gör och hur de gör det. Ett verktyg och det sätt som det används kan avslöja mycket om en person. Tips: Arbeta med levandegörande, metaforiska verb ”kniven bet”, ”kniven dök in i köttet”, eller ”kroppen svarade med mörkrött blod” osv.

 

  1. Låt oss genom en av dina karaktärer uppleva en riktig storm. Glöm inte den fysiska känslan i skinnet. Utveckla en vild skildring med metaforer, liknelser och bilder. Försök göra skildringen psykedelisk (drömlik, som en hallucination). Hur känns det att fångas av en stormvind. Gör en lista med associationer, helt okritiskt. Välj några och skriv in dem i skildringen. Foga in beskrivningen i handlingen, eller i det övriga landskapet i en tidigare berättelse.

 

  1. Beskriv ett efterlängtat föremål utifrån den som längtar. Ge föremålet den förtrollande egenskaper som den personen måste uppleva. Kanske en drogberoende längtan efter narkotika eller alkohol. Eller bara längtan i största allmänhet, efter en Coca-cola, kaviar, en mountain bike vad som helst. Ge bara föremålet den glans av åtrå som den längtande personen måste uppleva.

 


Bild och metafor

I skönlitteraturen är bilderna nästan allt. Att genomföra sina bilder rakt igenom berättelsen att hämta en rad bilder från samma källa kan ge berättelsen ytterligare ett plan, ytterligare en struktur som håller den samman.

 

Bilden ger förstås handlingen liv och visuell dimension, liknelser och metaforer hjälper sedan till att levandegöra bilden och lyfta fram verkligheten kanske rentav på ett nytt sätt.

 

Men även en tämligen konventionell bild och liknelse kan levandegöra berättelsen:

”De red västerut med solen i ryggen och deras skuggor föll framför dem som höga träd.”

 

Vladimir Nabokov använder i Skratt i mörkret en liknelse: ”Som barn hade han hällt olja på möss, satt eld på dem och tittat på hur de, under några sekunder, for runt som flammande meteorer.” Lägg märke till hur mycket denna liknelse åstadkommer. Istället för att säga att personen ifråga var grym som ett rent konstaterande, skapar denna bild (att han bränner möss) och liknelsen (med meteorer) ger till och med en (morbid) skönhet åt bilden. Bilden blir inte enbart ett exempel på grymheten som sådan, utan en väg att förstå hur pojkens psyke fungerar.

 

Uppgifter

  1. Notera tre olika känselupplevelser som du får via huden. Fundera över hur huden på dina fötter känns? dina lår? din rygg? Uttryck varje känselintryck i en mening. Poängen är att försöka finna en bild ur känseln. Vi upplever mycket från känseln men vi är bra på att ignorera det. Känseln kan vara en bra väg att levandegöra din karaktär och göra honom angelägen för läsaren. Tips: ylletröjan i nacken (du behöver inte nämna att den kliar det förstår läsaren), tånageln som fastnat i en tråd i strumpan…

 

  1. Försök göra en bild av tre eller fyra olika kyssar (pussar) Hur känns det att få en puss på kinden av en faster? Försök minnas tre olika pussar, lyft fram det som gjorde dem speciella, försök levandegöra känslan i en bild eller liknelse.

 

  1. Vilken är den första bild du får upp i huvudet? Berätta om den i en mening.

 

  1. Dra dig till minnes några gånger då du upplevt smärta. Vilka känslor kände du? Om du inte har någon känsloupplevelse fundera om du kan dra dig till minnes någon doft, något ljud eller dylikt som förekom samtidigt med smärtan. Poäng: Dina karaktärer kommer säkerligen att uppleva smärta. De flesta berättelsers drivkraft är känslor. Smärta både konkret och abstrakt ingår i majoriteten av berättelser.

 

  1. Smaken av mat kan man ibland minnas såväl att smaken t o m gör sig påmind medan man minns den. Gör en lista på de ingredienser som gav rätten smak. Försök minnas vad du gjorde medan du åt, även om du inte minns – försök att förena smakminnet med en (passande) händelse.

 

  1. Gör metaforer. Det är enkelt. Säg att något är någonting annat. Testa hur många saker en och samma sak kan bli. Låt dig själv fantisera och var okritisk och lekfull. Släpp loss! Börja med ett substantiv, t ex bok. Avsluta meningen: Boken är… ta ett nytt substantiv vilket som helst bara för att avsluta meningen: Boken är en fågel, fullfölj det hela om det går och gör en fullständig metafor: ”Boken är en fågel med många sköra vingar” exempelvis.

 

Bry dig inte om dina exempel är autentiska de kan vara fiktiva men poängen är försöka komma i kontakt med så många känsloupplevelser, tankar, minnen och bilder som möjligt och översätta dem till text.

 


Dialog

Samtalet är ett viktigt inslag i allt berättande. Det ger karaktärerna liv och fördjupar deras personlighet. Deras sätt att tala säger mycket om deras egenskaper.

 

 

Uppgifter

  1. Skriv en dialog mellan två lögnare som försöker överträffa varandra. De börjar med beskedliga överdrifter för att sluta i rent vansinnigt skryt.

 

  1. Skriv en dialog mellan två sanningsägare. Deras bekännelser är förvånande och förnedrande för dem båda att de i slutet av scenen slår ihjäl varandra.

 

  1. Skriv en dialog där den ene försöker förföra den andre. Låt förföraren vara en person som knappast har någon chans att förföra någon (eller i varje fall inte den här personen).

 

  1. Låt tre personer sitta och skvallra. I första scenen skvallrar a och b om c, i den andra scenen c och a om b och i den tredje c och b om a. Sedan talar de alla med varandra utan att låtsas om vad de sagt eller hört om varandra. Tips: Scenen skulle kunna ta plats i en studentkorridor, eller hemma hos några som delar lägenhet. Låt dem ljuga om varandra, eller åtminstone överdriva.

 

 

 

 

Voice of Rebellion

Choose one of the following:

  1. ANC, apartheid and Nelson Mandela

ANC was regarded in the US as a terrorist organization in the 80s. But finally apartheid ended and Nelson Mandela was released from prison. He was the leader of the armed resistance in South Africa.

Watch the clip and look into ANC, apartheid and Nelson Mandela and write about what you learned and what you think of this important rebellion in South Africa.

2.. IRA

IRA was regarded as a terrorist organization. The war in Northern Ireland finally ended some twenty years ago. Now we rarely hear about the conflict.

Watch the clip and look into IRA, what were their motives, what was their background, what was the war in Northern Ireland all about? Write about what you learned and think about this important conflict.

3.. The War in Vietnam

The War in Vietnam was widely criticized. One very famous critic of the war was Noam Chomsky.

Watch the clip and look into the war in Vietnam and Noam Chomsky, write about what you learned and what you think about the war and the kind of dissent and rebellion that Noam Chomsky represents.

TASK

A page of writing. Under the heading

1. ANC, a voice of rebellion,

2. IRA, a voice of rebellion,

3. Chomsky, a voice of rebellion.

Att knycka är att skapa

”Inget är nytt under solen”, sägs det. Och i ett annat uttryck så sägs ”hela filosofin är fotnoter till Platon”. Hela språket verkar kunna ses som färdiga schabloner som kombineras på nya sätt i varje tid.

Dialogicitet, intertextualitet, appropriering och cover är begrepp som handlarr om hur man kan skapa ett verk som är ett svar på ett tidigare verk.

Nu har du chans att fundera på och lära dig mer om denna typ av konst. Har du en favorit-cover, en favorit-remake, eller liknande? Kanske kan du nu berätta om det verket och vad som är grejen med det?

Att svara på ett tidigare verk eller använda fraser från andra verk och på så sätt svara på tidigare verk är ett grepp vi ser mycket av i den moderna litteraturen och konsten.

Odysséen omskapas i Kyrklunds Polyfem förvandlad, i Joyces Ulysses och i Johnsons Strändernas svall, för att välja bara tre exempel.

Lagerkvists Ångest-dikt svarar på både Heidenstam och Kellgren.

Ångest

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar löddrig sky
i nattens grova hand,
nu stiga skogarna
så kargt mot himmelens
förkrympta valv
och stela höjder
så kargt mot himmelens
förkrympta valv.
Hur hårt är allt,
hur stelnat, svart och stilla!

Uppgift 1

Karlfeldts dikt inleds med följande rader:

Längtan heter min arvedel,
slottet i saknadens dalar.
Sakta ett underligt strängaspel
tonar igenom dess salar.

Heidenstams dikt inleds med:

Sverige, Sverige, Sverige, fosterland,
vår längtans bygd, vårt hem på jorden!
Nu spela skällorna, där härar lysts av brand,
och dåd blev saga, men med hand vid hand
svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden.

Vad kan Per Lagerkvist försökt säga, tror ni? Hur tolkar ni hans Ångest-dikt? Vad kritiserar han månne?

Lugns Du ska få ett panoramafönster svarar på Anna Maria Lenngrens Till min kära dotter.

 

Fördjupning

Lyssna på detta radioprogram från P1 och läs texten på sidan.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=6020444

https://sv.wikipedia.org/wiki/Intertextualitet

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kulturell_appropriering

(https://en.wikipedia.org/wiki/Dialogic)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Cover

UPPGIFT FÖR BEDÖMNING (PROV)

  1. Du ska presentera två verk som står i dialog till varandra. Det kan vara en dikt, en film, en staty, en låt eller liknande.
  2. Du ska visa hur de ”talar till varandra”.
  3. Du ska förklara varför det nya verket har gjorts. Vad är syftet, vad är det nya, varför är det ett så vanligt grepp att utgå från ett tidigare verk och skapa ett verk i relation till det?

Total tid är fyra-fem lektioner. Förslag till rubrik: Att knycka är att skapa. Muntlig presentation eller manus för muntlig presentation.

Upplysningen och förromantiken

Under upplysningen så började kungamakten och kyrkan på allvar att kritiseras. Tidigare hade deras påverkan och kontroll över människornas liv varit obestridd, men med nya bildningsideal och starkare tro på förnuftet så började borgarståndet att ifrågasätta och kritisera allt från samhällsstånden till Gud – något som tidigare varit omöjligt.

Begrepp att känna till
https://sv.wikipedia.org/wiki/Soritesparadoxen
https://en.wikipedia.org/wiki/Uncanny_valley
https://sv.wikipedia.org/wiki/Deism
Klockmakarguden
Empirism
Utvecklingsoptimism
Locke Naturrätten, Nattväktarstaten
Voltaire
Rousseau
Daniel Defoe
Jonathan Swift
Goethe (Faust)
Johan Henrik Kellgren
Hedvig Charlotta Nordenflycht
Mary Shelley (Frankenstein)

Uppgift

Ni ska, i ett argumenterande tal, ta ställning till någon av de frågor som som finns i de texter vi gått igenom. (Tänk på att vi berört satir och karikatyr och att ditt tal kan ta en syrlig eller humoristisk vinkel på ämnet. Både språkligt och visuellt.)

Frågor du kan välja bland är:

  • Vad påverkar våra liv? Arv och miljö?
  • Hur kan människans vilja att ”leka Gud” påverka människors livsöden?
  • Vilka möjligheter har vi att skapa ”den bästa av världar”?
  • Vad är riskerna med att skapa en robot/AI?

Ni ska i ert tal utgå från någon av de källor och begrepp vi läst eller diskuterat, för ett mer avancerat tal kan du knyta an till två källor och fler begrepp:
• ”Candide” av Voltaire
• ”Frankensteins monster” av Mary Shelley
• ”Sverige måste uppdatera sin syn på internationell adoption” av Tobias Hübinette
• ”Westworld” av Jonathan Nolan (trailer)

Talet kan gärna utnyttja en bild eller annat presentationstekniskt stöd, om du vill. Talet ska vara 5 minuter långt. Dvs inte kortare än 3 och inte längre än 7.

Ni kan/bör alltså antingen ta upp likheter eller skillnader, jämföra eller hänvisa till innehållet i texterna/trailern med det tema ni valt för att stärka era argument. Ni får även utgå från egna erfarenheter!

Kunskapskrav för momentet
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations¬situation. Eleven har åhörarkontakt. Vidare kan eleven använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Prezipresentationen

Filmklippet

Prov på begrepp

DATUM

Avslutningsprov på litteraturhistoria i april?

Vilka idéer, tankar och litterära verk har betytt mest för människan och för dig. Välj minst två. Förklara vad de har att säga oss och dig idag.

Upplysningen

Upplysningen

Som jag tidigare beskrivit så följer barocken efter renässansen och efter den kommer så Upplysningstiden. Gränsdragningarna mellan epokerna är lite luddiga: antiken är mellan 2000 f.kr. till 500 efter (man brukar räkna år 476 som antiken slut eftersom Rom föll då, och västra delen av romarriket). Och medeltiden brukar man räkna till 1453, då Konstantinopel och den östra delen av romarriket föll. Sen följer renässansen och barocken.

Någon gång närmare 1700 brukar man säga att upplysningen tar fart. De naturvetenskapliga upptäckterna av Isaac Newton brukar ses som startskottet för upplysningen. Saker som amerikanska författningen eller franska revolutionen ses som uttryck för upplysningen.

Upplysningens viktigaste idé är tron på människans förnuft. ”Alla människor är kapabla att tänka själva”, menade man. Man var emot religiösa vidskepelser och kritisk till tänkande som inte grundade sig i observationer och erfarenheter (empirism).

Två betydelsefulla verk som man bör ha läst från denna tid är Ett anspråkslöst förslag av Jonatan Swift, och Johan Henrik Kellgrens Ljusets fiender.

Den första är känd eftersom den visar att även ett ”förnuftigt” argument kan leda till omoraliska konsekvenser.  Den andra är känd eftersom den är den första upplysningstexten i Sverige och den handlar om hur man ska använda förnuftet och inte lita på vidskepelse.

Ljusets fiender

Uppgiften är att ni parvis ska svara på 6 frågor om dikten ”Ljusets fiender” av Johan Henrik Kellgren. Tänk på vilka samhällsidealen under upplysningen var när ni analyserar texten och svarar på frågorna.

  1. Vad och vilka är det Lucidor ser när han kommer ner i källaren?
  2. Vad tycker ”pastor Fån” om att släppa in ljus? Varför tror ni att han tycker så?
  3. Något som är återkommande i texten är ljus och mörker, vad tror ni att detta symboliserar?

I slutet av texten står det att någon ropar ”Ell’n är slös på Söder!” (elden är lös på söder). Dikten är skriven år 1792, vilket var nära inpå en viktig händelse, nämligen Franska revolutionen. Både den och den amerikanska vägleds av upplysningens idéer om en förnuftig värld. Benjamin Franklin som upptäckt elektriciteten var en av de som skrev på den amerikanska förklaringen, exempelvis.

Förnuftet som idé i vår tid

I vår tid lever upplysningen verkligen vidare. Vi tror att allt går att lösa med förnuft och vetenskap. Men finns det nåt vi missar? Tror du på budskapet i filmen nedan eller ser du problem?