Hålla tal

Vi behöver nu pröva tre olika delar av kunskapskraven. Det går att pröva det i en enda uppgift och det är ett argumenterande tal där ni lämnar in ert manuskript och analyserar retoriken i det egna i en särskild kommentar.

Datum för talen: 20 oktober och 25 oktober (Följer klasslistan med Filip Andersson till Teodore Johansson först.)

Du ska:

  • Skriva ett manuskript med retoriska figurer.
  • Skriva en retorisk analys av ditt tal
  • Hålla det argumenterande talet med ett presentationsstöd, om du vill (foto, bild, pptx, eller liknande)

Ämnen att välja bland

  • Avskaffa plågsamma djurförsök! / Cancerforskningen måste få göra djurtester!
  • Avskaffa försvaret! / Bevara försvaret!
  • Mer ordning och reda i skolan! / Mer frihet i skolan!
  • Hårdare tag på fängelserna / Mer behandling på fängelserna
  • Sänk alkoholskatten!/Höj alkoholskatten!
  • Annat ämne?

För A krävs

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik.

Frivilligt självtest på retoriska figurer

testmoz.com/1000883

Modellmeningar den retoriska analysen

Analys av Adam Akolors tal i skolan 2021

Talet är ett xx tal. Det handlar om yyyyyy.

Talet är uppbyggt på så sätt att…

I talet används stilistiska grepp som… De ger talet…

Talet lyckas med att…

Något som saknas/Något som fungerar sämre…”

Mall för argumenterande tal

I mallen står det att ni ska ge tre argument och ett motargument men om ni inte kan komma på tre argument som stödjer er tes så räcker det med två.

Mall för ett argumenterande tal

Rubrik = din tes/åsikt
Kort inledning   Publiken ska bli intresserad och förstå att detta är viktigt. Ni kan skapa intresse genom att exempelvis ställa en retorisk fråga. Om det behövs en bakgrund till ämnet så kan även denna ingå i inledningen. Glöm inte att presentera din tes!
Argument A    Börja med det argument du tycker ska fastna!
Stödexempel till argument A   Varför är detta viktigt? På vilket sätt kan detta vara viktigt även för publiken? Har du fakta eller konkreta exempel från källa? Rikta gärna in dig till publiken med ett ”ni” eller ”vi”.
Argument B    Ta av dina tre argument som du tycker är svagast i mitten.
Stödexempel till argument B
Motargument   Presentera något motargument och bemöt detta. Bevisa eller övertyga om att resonemanget inte håller!
Argument C    Avsluta med det argument du tycker ska fastna bäst!
Stödexempel till argument C
Sammanfattning    Här kan även argumenten sammanfattas kort.
Kort avslutning   Tesen upprepas och du får gärna använda dig av en anafor eller retoriska frågor.

Försvarstalet

Du är pressekreterare för en av landets ledande politiker, Karin Svensson. Nu har journalisterna kommit på Karin med att säga något dumt. Skriv ett försvarstal åt Karin som du kan framföra till det svenska folket så att de kan förlåta henne.

  1. Karin har sagt: ”Femtiotusen eller hundratusen i månadslön spelar ingen roll för mig. Precis som alla andra måste jag vända på slantarna i slutet på månaden”.
  2. Karin har för tredje gången åkt fast för fortkörning. Den här gången körde on 78 km/h på en 50-väg.
  3. På ett möte har hon sagt: ”Väljarna är inte så dumma som man tror. De är betydligt dummare.”
  4. Karin har citerats: ”Svenskt kött smakar ju inget. Det är djurvännernas fel. Kossorna är helt enkelt så bortskämda att smaken blir menlös”.
  5. Efter en konferensresa till Hawaii så kommer Karin tillbaka brunbränd och på frågan vad hon gjort där svarar hon: ”Kollat in snöröjningen”.

Den retoriska arbetsprocessen

Retoriska arbetsprocessen

Intellectio (analysera)

Inventio (kom på)

Dispositio (disponera)

Elocutio (formulera)

Memoria (memorera)

Actio (öva)

Emendatio (reflektera)

Analysera talsituationen (intellectio)

Här gäller det allra först att förstå uppgiften, veta vad exakt det är man vill åstadkomma. Samma sak gäller för skriftliga uppgifter, men i det här fallet gäller det att argumentera för eller mot någonting. Det är bra att börja analysen med att fråga vad man ska prata om, när man ska tala, till vilka och var? Det betyder att man kan anpassa budskapet till lyssnarna och situationen. Säg att du till exempel gillar hockey och ska hålla ett föredrag på höstlovet inför barn som går i mellanstadiet. Då kommer du förmodligen att tänka annorlunda än om du ska prata om hockey inför dina klasskompisar. Ytterligare en annan situation blir det om du ska stå inför ett gäng lärare som tycker att det är ganska jobbigt att träna och som kanske inte ens kan åka skridskor… Att tänka igenom situationen noga (och inte bara tänka, utan gärna göra det här skriftligt, kanske i form av en mindmap eller punktista!) kan också bidra till att man känner sig tryggare i situationen.

Kom på ditt budskap (inventio)

Inventio betyder ”finna” på latin, det ordet finns i roten till engelskans ”invent”. Här gäller det att komma på vad budskapet är, din tes. Det är alltid bra att kunna formulera sin tes i en enda, men en hel, mening. Att säga ”träning” är ingen tes, däremot är ”alla människor borde träna i någon form” en tes.

I det här steget av processen ska man komma på vad man vill säga och även hitta material till talet. Fakta, bakgrund, motargument, allt som kan hjälpa dig att presentera ditt budskap. Det är bra att se till att ta tid på sig i det här steget. (Det är lika viktigt när man ska skriva en uppsats eller rapport om någonting. Man kan känna sig överväldigad av all information, men det är ett viktigt steg att söka fakta. Det är alltid till hjälp att anteckna medan man läser på om sitt ämne. Ifall man vill gå tillbaka och dubbelkolla någonting senare så är man hjälpt av att ha noterat på vilken sida i vilken bok, eller på vilken webbsida, man har hittat informationen.)

När man väl vet vad tesen är och att man har information till sitt förfogande, ska man försöka bli mer specifik. Det finns sju frågor man kan ställa för att komma igång. Exempeltes: Alla ensamma människor borde skaffa katt!

  • Vem? Alla ensamma människor som inte är allergiska.
  • Vad? Borde skaffa katt.
  • Varför? För att katter är varma, mjuka och tillgivna djur som det är lätt att ta hand om.
  • Var? Överallt där det är tillåtet att ha husdjur.
  • När? När man har tid och råd att ta hand om ett djur.
  • Hur? Gärna hos katthem där det finns hemlösa och övergivna katter.
  • Med hjälp av vad? Böcker och information på nätet om vad katter behöver för att må bra.

I det här steget ska man alltså börja formulera sina argument, och då är det som vi har varit inne på tidigare viktigt att tänka på att argumenten ska vara av både ethos-, pathos- och logostyp! Minns ni vad som var vad? Ethos – stärk din trovärdighet! Pathos – väck lyssnarnas känslor! Logos– stärk din tes med fakta och förnuft! Till att börja med behöver man inte tänka så mycket på i vilken ordning man ska säga allt eller vad som är vad – det viktigaste är att kasta ner varenda liten idé man kan komma på. Var inte självkritisk här, spåna bara och låt hjärnan snurra!

Sedan är det dags att välja ut de allra bästa argumenten, finslipa dem, tänka kritiskt (är de tillräckligt hållbara? är de relevanta för det du ska prata om? är de nyanserade?) och kanske göra dem ännu tydligare.

Ordna argumenten (dispositio)

Nästa steg är att disponera talet, det vill säga ordna/planera vilka delar det ska innehålla. Nu börjar vi närma oss detaljerna i talskrivandet! Det här är faktiskt ett så viktigt steg att jag kommer att gå igenom det mer i detalj en annan lektion. Tills vidare kan vi nöja oss med att repetera det vi redan sagt: Det är viktigt att tänka på argumentens ordning, först det mellanstarka, sedan det svagare, efter det motargumentet, och sist ditt allra starkaste argument!

Formulera talet (elocutio)

Nu när du vet vad ditt budskap är och vilka argument du vill använda för att övertyga lyssnarna, är det dags att tänka på hur du ska formulera dig. Det gäller att finna rätt stilnivå, finna ord som gör budskapet rättvisa och som lyssnarna kan ta till sig. Här har du hjälp av att ha tänkt igenom intellectio (steg 1) noga. Eftersom du vet vilka du ska tala till, så vet du nog också vilken språknivå som passar. Man anpassar ju ofta sitt sätt att prata till lyssnaren. Är du till exempel frisör så pratar du inte med en jämnårig kille på samma sätt som med en tant i 80-årsåldern eller en åttaårig liten flicka. Vet du att de som lyssnar har ungefär lika mycket kunskap som du så kan du använda ganska många svåra ord och begrepp, men om du tror att det du säger är nytt för åhörarna så kanske du måste använda enklare ord eller förklara. Här anpassar du alltså språket efter åhörarna, och du ska även se till att du formulerar talet så att det finns en röd tråd. En annan viktig del i det här är att finna formuleringar som biter sig fast hos lyssnarna och som gör att de minns talet bättre. Det kallas för ”retoriska stilfigurer”, men precis som med talets disposition finns det så mycket att säga om det att vi sparar det till en annan dag!

Kom ihåg det du ska säga! (memoria)

Det ger ett bättre intryck om du inte läser innantill. Att stå och fladdra med stora papper med mycket text på kan dessutom göra att man blir mer nervös. Det är bättre att ha stödord, kanske på små stabila kort, eller en powerpoint eller så. Allra bäst blir det förstås om man kan sitt tal utantill. Det låter svårt, men det går faktiskt. En början är att skriva ner texten exakt så som man vill ha den, sedan delar man upp texten i stycken och sammanfattar varje stycke med ett enda ord eller en fras som får en att tänka på det som står i stycket. Sedan ska man göra om ordet till en mental bild man ser inom sig. Det är bra om bilderna är specifika. Istället för att välja bilden ”stad” så är det lättare att minnas ”Eiffeltornet”, och ”en vit kanin” är lättare att minnas än ”ett djur”. På det här viset minns man inte hela texten ord för ord, men det är inte meningen heller – det gäller att man får med de viktigaste delarna bara! Har man dessutom hittat på riktigt bra formuleringar i det förra steget (elocutio) så är det troligt att man faktiskt minns dem.

Öva (actio)

Ju mer man har övat på sitt tal, desto bättre minns man det. Ju mer förberedd man är, desto mindre nervös blir man. Dessutom vet man aldrig säkert hur nöjd man är med sitt tal innan man har provat att framföra det ett par gånger. Medan man håller sitt tal högt för sig själv kanske man kommer på viktiga ändringar man vill göra, eller kanske bara finjustera detaljerna.

Det är bra om man föreställer sig rummet och publiken när man övar, så känner man sig mer förberedd när man sedan håller sitt tal. Elaine Eksvärd skriver faktiskt i sin bok att det blir allra bäst om man har övat sju gånger. Medan man övar på sitt tal kan man också tänka på sådant som kroppsspråk, röst och hållning.

Det kan också vara till hjälp om man övar på talet tillsammans med någon man litar på, som en kompis eller förälder eller vem det nu kan vara. Vi kommer dessutom att ha respons i par eller smågrupper på lektionstid vecka 42, då alla förhoppningsvis kommer att befinna någonstans kring de tre sista stegen. Här kommer ett viktigt påpekande!! Även om man befinner sig på steget actio, så kan man alltid backa lite och gå tillbaka till elocutio eller dispositio eller till och med inventio, om man upptäcker att man behöver ändra på något i sitt tal. Det är till och med min förhoppning att responsen ska gör att ni kan hjälpa varandra att förbättra era tal åtminstone lite. J

Reflektera (emendatio)

Det här är det sista steget. Det är efter att du har hållit ditt tal som emendatio är aktuellt. Det innebär att du ska analysera dig själv, ditt eget tal, ditt framförande och din skrivprocess. Hur gick det? Hur kändes det? Blev något annorlunda mot hur du hade trott? Vad kunde du ha gjort bättre och vad kan du minnas som positivt till nästa gång? Det finns många frågor att ställa, men ingen kan besvaras förrän efteråt. En sak som är viktig att minnas i förväg är att även om inte allt blir perfekt så går livet inte under för det – man får alltid fler chanser att göra något bra!

Bedömning

Detta är ämnen och bedömningsmatris från ett tidigare nationellt prov.

Analysera inledningar

A. Grundläggande uppgift

Vilka retoriska figurer används i talens inledning? (Utgå från dessa stilfigurer.)

  1. Tal av Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet, 2013

Analysera inledningen. Vilka retoriska figurer används?

Vänner, välkomna hit till Vänsterpartiets kväll i Almedalen. Välkomna till det rödgrönt styrda Gotland.

Hemma har jag två tvillingar, en flicka och en pojke, Greta och Tor. Två nyfikna femåringar som ska börja förskoleklass till hösten. Jag önskar att de ska få det bra och gläds åt deras glädje, så som föräldrar gör. Jag funderar ibland på hur deras framtid kommer att se ut. De är födda med några minuters mellanrum, de uppfostras tillsammans. Jag och min fru försöker behandla dem lika, sätta samma gränser för dem, ge dem samma uppmuntran. Men jag ser också att de kommer att mötas av olika förväntningar och få olika möjligheter i sina liv bara för att de är pojke och flicka.

Det räcker med att gå in i en leksaksaffär för att se hur olika det är. Där finns en avdelning riktad till pojkarna, en annan till flickorna. Färgerna är olika, det är rosa och blått. Star wars och Ninjago till pojkarna, Hello Kitty till flickorna. Jag ser på förskolan hur normen dominerar, trots duktiga pedagoger som försöker behandla alla lika. Duktiga flickor och busiga pojkar. Prinsessklänningar och spidermantröjor. De yttre förväntningarna, bilderna och trycket är så starkt att det är svårt att hålla emot som förälder eller som förskollärare. Det påverkar och formar även mina barn.

2. Tal av Fredrik Reinfeldt, Moderata samlingspartiet, 2014

Analysera inledningen. Vilka retoriska figurer används?

– Är det några lärare här i dag? Tack för att ni jobbar i svensk skola. Lyssna inte på dem som säger att det går dåligt i svensk skola. Vi tror på er.

– Finns det några företagare här i dag? Tack för att ni ordnar jobb i det här landet. Vi tror på er!

– Finns det någon här som är född i ett annat land? Till er vill jag bara säga tack för att ni valde Sverige!

Jag vill faktiskt säga tack till er allihopa . Det här är en högtidsstund i en demokrati. Människor har samlats för att lyssna på en person som åtminstone anser att han har ett budskap att framföra. Och jag vill bara tacka er för den lilla stund vi ska ha tillsammans. Och jag vet att några av er nu vill säga: men jag är inte här av särskilt fri vilja. Det vill jag bara säga. Och jag sa till mina vänner innan jag gick hit att jag tänker inte applådera vad han än säger. Men ni är också välkomna.

Det här är kärna i det vi kallar demokrati. Det är kanske mänsklighetens bästa uppfinning. Det här med att vi ska fördela men också kontrollera makt med hjälp av väljare som kan rösta. Just det där att inte ge nån absolut makt, det är en absolut dålig idé – utan just kontrollerad makt, avgränsad i tid. Det är bland det finaste som finns.

Jag tänker nu i kvällen svara på tre frågor. Jag tänker berätta vilka värderingar som lägger grund för moderaternas engagemang ; jag tänker berätta om också de samhällsproblem, som inte alltid passar med ens egna värderingar, men som det också är viktigt att ett politiskt parti och en politisk ledare ser. Jag har noterat att såhär långt är väldigt många med. Det är ju många som har idéer och vackra tankar. Men jag tänker också berätta om HUR vi ska åstadkomma förbättringar och förändringar. Det är nämligen minst lika viktigt.

B. Fördjupad uppgift

Jämför talen och föreslå förbättringar (emendatio).

Kungens tal – retorisk analys

  1. Genomgång av den retoriska arbetsprocessen.
  2. Dessa är det retoriska begrepp ni förväntas känna till vid provet.

    Självtestet: testmoz.com/1000883.

Kungens tal om Tsunamikatastrofen

https://www.oppetarkiv.se/video/2535992

– kommentera stilen (textnära uttal av de, dem och sedan – exempelvis. För tanken till hur vi läser ur Bibeln, alltså till sakral stil. Framträdandet (kroppsspråk och mimik). Kungens personliga erfarenhets betydelse för etoset.

3. Retorisk analys av kungens tal

Vi har samlats för att hedra de som mist livet och de som saknas efter katastrofen i Sydostasien. Vi tänker på alla de nära och kära, som för bara några dagar sedan var en självklar del av vår familj, kamratkrets, skolklass eller syskonskara, men som inte längre finns mitt ibland oss. Vi har samlats här idag för att stödja och försöka hjälpa varandra i denna svåra tid.

Vad kan vi säga varandra och vad kan jag säga, som kan vara Er andra till hjälp? Det känns som om orden tagit slut, eller som om de aldrig funnits, de ord som skulle kunna formulera vår sorg, saknad, vanmakt och vrede. Tystnad känns som det enda rätta språket inför allt detta obegripliga, övermäktiga och oförklarliga.

Hellre än att hålla tal, skulle jag egentligen, på ett mera påtagligt sätt, vilja försöka ge värme och ny trygghet åt alla som drabbats. Jag skulle vilja finnas till för var och en som vill berätta om sina hemska upplevelser från det paradis som plötsligt förvandlades till ett helvete. Men det är med ord jag kan förmedla till Er alla som drabbats, vår vilja att finnas hos Er nu – nu när chocken ännu är förlamande. Jag önskar att jag på detta sätt kan inge hopp att en dag smärtan ska komma att lindras och ljus skönjas över den väg framåt, som nu ligger i mörker. Med ord får vi försöka nå fram till varandra. Nu börjar en ny termin i landets skolor, efter ett jullov som inte blev som vi önskat. I många skolor kommer bänkar att stå tomma. De kommer aldrig mer att användas av de barn och ungdomar, som för bara några dagar sedan satt där med levande tankar om nuet, framtiden och livet. Vi får aldrig veta vad de skulle kunnat göra av sina liv. Vi kommer heller aldrig att kunna tacka dem för den vänskap, glädje och livfullhet de spred omkring sig.

Hur ska vi kunna bära den saknaden? Hur ska Du som sitter i bänken bredvid och Ni föräldrar, syskon, anhöriga, lärare och ledare orka hantera förlusten? Jag önskar jag hade ett bra svar. Tänk om jag, som kungen i sagorna, kunde ställa allt till rätta och sluta berättelsen med ”att sedan levde de lyckliga i alla sina dagar”. Men jag är, precis som Ni, bara en sörjande, sökande medmänniska. Låt oss alla hjälpas åt. Vi vuxna vill lyssna på Er, som är barn och unga, på era berättelser om vad ni upplevt och känner. Visa oss era teckningar, era tårar, sorg och vrede.  Vi vuxna finns här för att skydda och hjälpa Er. Men Ni kan också hjälpa oss vuxna. Ni gör det genom att finnas hos oss. Inför det obegripliga är vi vuxna också som barn, som inte har svar på varför sådant händer, som vi inte vill ska hända. Många barn har förlorat en eller båda sina föräldrar. Jag tror jag vet vad det vill säga. Jag har själv varit ett sådant barn. Min pappa omkom i en flygolycka när jag var mycket liten. Så jag vet vad det betyder att växa upp utan en pappa. Jämfört med många andra barn hade jag det säkert bra, men för ett barn är en förlorad förälder alltid oersättlig. Jag vet något om den saknaden. Jag vill därför be Er, alla vuxna i dessa barns närhet att vara lyhörda för vad de säger och signalerar. För att ge dem de svar de ber om, försiktigt och varligt. Ovisshet kan ibland skapa mera ångest än vetskap. Jag, liksom många andra män i min generation, är ovan att visa känslor. Men jag vill säga till alla som känner så: Våga visa svaghet, värme och känslor. Låt oss våga hjälpa. Vi är alla bara människor, utan säkra svar på frågor om varför livet, som kan vara så roligt och lustfyllt, plötsligt visar sig vara grymt och obegripligt. Men att bara vara människa är ändå mycket stort. Vi kan vara varandra till tröst och stöd i livets svåraste skeden. I sorgen då hopplösheten tycks ha ett fast grepp om varje minut. Låt oss då lägga våra masker åt sidan och våga vara medmänniskor. Klarar vi det, kan ur det hemska, som har hänt, växa en ny tilltro, ett nytt hopp, en ny gemenskap och en ny tillförsikt om framtiden.

Detta är ämnen och bedömningsmatris från ett tidigare nationellt prov.

Språkutveckling 2

Anckarström hudflängs utanför Riddarhuset

Anckarströms bekännelse

Idag pratar vi om språkliga aspekter på Anckarströms bekännelse.

Frågor till texten:

  • Hur ser man att svenskan ännu inte har standardiserad stavning?
  • Vilka språkliga influenser ser man?
  • Vad är lika med svenska så som den talas och skrivs idag? Vad är annorlunda? Vad beror det på att svenskan ändå är rätt så lik sig över tid?

En mall för att få överblick

Jag har tagit fram en mall som ni kan använda för att strukturera i och berika era kunskaper om svenskans utveckling. Mallen behöver fyllas i för att ni ska få en bred bild av svenska språkets historia

För att kunna fylla i mallen med exempel så kan ni läsa om den sida vi läste tillsammans. Ni kan också läsa den här sidan: Språkhistoria, fakta

Svenska 3

spraktradetKurs- och ämnesplan för kursen finns på Skolverkets hemsida.

Kunskapskraven består av 6 block eller delar. Delarna kan översiktligt beskrivas såhär:

  • Den första delen handlar om att det ska bedömas hur väl ni talar.
  • Den andra delen handlar om en bedömning av hur väl ni kan genomföra en skrivprocess, från stoffinventering, till skrivande i flera steg och kritik och värdering av källmaterial.
  • Den tredje delen handlar om hur väl ni kan formulera en tes och argumentera.
  • En fjärde del handlar om hur väl ni kan analysera retoriska framställningar med hjälp av passande begrepp.
  • En femte del handlar om hur väl ni kan tolka en text och använda litteraturvetenskapliga begrepp.
  • En sjätte del handlar om hur väl ni kan beskriva vårt språks utveckling utifrån olika teorier.

Svenska kurs 3 har också ett nationellt prov som du kan läsa mer om här. Det består av en muntlig del och en uppsatsdel. Ett exempel på uppsatsämne och lösning för betyget C finner du här. Resultaten i riket för vårterminen 2015 kursprov såg ut såhär.

Enligt kursplanen ska kursen behandla följande:

  • Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
  • Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.
  • Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.
  • Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.
  • Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
  • Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

Under hösten föreslår jag att vi börjar baklänges i listan på centrala innehåll eftersom vi kan jobba med vår språkfärdighet både skriftligt och muntligt (de två första blocken eller delarna av kunskapskraven) medan vi håller på med de mer innehållsbetonade delarna av kursen.

 

Uppgift 1

Vi ska börja ett avsnitt om språkens ursprung, utveckling och framtid och särskilt titta på svenska språkets utveckling. En känd svensk författare heter Esaias Tegnér och han skrev dikten Språken. Läs den. Hur såg Tegnér på svenskan? (Och på andra språk? Något du tycker är iögonfallande?)Vad tycker du om hans synsätt? Hur många av orden i dikten är riktigt svenska, tror du? Ser du några lånord från andra språk?

Om du vill kolla var ett ord kommer ifrån kan du slå upp det i SAOB.

Språkutveckling 1

Adam01

ur Kunskapskravet för betyget A

”Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.”

Uppvärmingsfrågor

  • Hur kommer det sig att människor talar språk?
  • Hur lär människor sig ett språk?
  • Hur och varför utvecklas ett språk?
  • Förändras alla språk?

Språkets ursprung

Språkets utveckling tycks bero på både egenskaper i talapparaten (munnen) men också egenskaper i hjärnan. Inget annat djur än homo sapiens har ett språk. Förmågan att kommunicera finns dock hos flera arter. De saknar dock de mänskliga språken egenskaper som nybildning, godtycklighet mellan betecknare och betecknad (en katt kan inte spinna för att visa vrede), och liknande egenskaper som gör det mänskliga språket dynamiskt och praktiskt.

Teorierna är många men många talar om att vissa av orden i mänskliga språk är ljudhärmande (onomatopoetiska) som morra, gnägga, surra, vissla, smattra (bowwow-teorin). Sen finns teorin att språkets ursprung låg i att uttrycka olika känslor: ord för smärta, njutning, ilska och lättnad. (Vissa menar att det mänskliga skrattet är ett språkligt uttryck för lättnad. Dvs ett ljud vi använde när vi konstaterade att det inte fanns ett lejon i busken). (Pooh poohteorin).

Andra menar att de första orden kan ha varit av typen ”kom igen nu” och ”ett två tre dra”, dvs yttranden vars främsta syfte är att få folk att göra samma sak samtidigt, som när man buttra en sten tillsammans, eller liknande. Enligt ”skvallerteorin” är språket ett sätt att skapa välbefinnande och gruppsammanhållning att talet egentligen är en avancerad form av nynnande. Robin Dunbar menar i sin bok Grooming, Gossip and the Evolution of Language att språket motsvarar andra primaters plockande av pälsen, och liknande. Dvs att vi genom att prata upprätthöll social kontakt och ömsesidig bekräftelse.

Flera teorier är inne på den sociala och organisatoriska funktionen hos vårt språk. Att kunna planera, göra överenskommelser och överföra information torde ha gett tidiga människor fördelar vid överlevnad när det gäller jakt eller vid undvikande av faror.Ib Ulbæk[5] utgår i sin teori från att människans sociala organisation är såpass altruistisk, individer är förvånansvärt osjälviska i många situationer och även förvånansvärt ärliga. Dessa egenskaper är dock ägnade att stärka gruppen som enhet och öka nyttan för individerna att uppoffra sig för gruppen. Individen kan ju räkna med ömsesidighet i ett annat läge, menar han.

Språkets utveckling

Språket förefaller utvecklas från intryck från omvärlden. Det vill säga saker i vår miljö som är viktiga för oss blir ord (”Eskimåer har hundra ord för snö”). Nya företeelser får nya ord bandspelare, blir cd-spelare, blir mp3-spelare.

Aitchison talar om att det finns tre perspektiv:

  1. Språk utvecklas mot allt bättre former
  2. Språk degenererar allt eftersom, blir sämre
  3. Språk förändras (bra och dåligt har inte med saken att göra)

Språk förändras av både sociala och naturliga orsaker. Labov visade att språk påverkas även omedvetet, att människor anpassar sitt tal omedvetet i olika sociala sammanhang, exempelvis. De anpassar sitt uttal av ord för att anpassa sig till den grupp de ingår i.

Wiliam Labov och Peter Trudgill gjorde berömda studie på bland annat Martha’s Wineyard och en i en butik i New York. Det de studerade var i vilken omfattning olika människor anpassade sig till det språkbruk som hade prestige. De skilde på cover och overt prestige. Dvs prestige i samhället i stort eller i en mindre grupp. För en mer detaljerad beskrivning av studierna läs här.

Naturliga orsaker är att orden förändras så de blir lättare att uttala (tillbaka, tebaks; pannkaka, pangkaka). Det är fråga om en slags uttalsekonomi.

Rent allmänt finns också ”S-teorin” som beskriver språkförändring som en process som först går långsamt, sen fort och sen långsamt. Dvs först uppstår ett nytt ord och sprider sig från en person till en annan. Det tar tid. Sen så når man en punkt där ordet blir allmänt känt (vissa äldre människor kommer aldrig lägga sig till med ett visst nyord utan håller sig till en äldre form).

Språkets framtid

Hur ser då språkets framtid ut? I DN skriver man såhär.

Svenskans utveckling

Vi ser Värsta språket: Värsta språket del 1 och VDet gör vi för att få en introduktion och lite referenskunskaper om språkutveckling.

Utifrån det vi konstaterade rent allmänt om språkutveckling ovan kan vi kanske se att vissa låneord har sociala orsaker, där engelska ibland har social prestige. Detta har bidragit till att utveckla svenskan i modern tid. Man kan förmoda att inlån tidigare drivits av social prestigeskäl men också av praktiska skäl som en förändrad verklighet (nya uppfinningar exempelvis).

Vad beträffar naturliga orsaker så kan vi se att svenskan genomgått en rad förändringar som går att karakterisera som förenklingar. De är därför motiverade av ”uttalsekonomiska” eller ”stavningsekonomiska” skäl.

Betydande förändringar i svenska språket 1

Uttal
Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. En förskjutning i vokalsystemet skedde i fornsvenskan: [a] kom att uttalas [o], som i skrift skrivs å; det som tidigare uttalades som [o] kom att uttalas [u], som i skrift skrivs o; och denna förskjutning gjorde att vi fick ett nytt ljud, som i skrift skrivs u, men som i uttalet ligger mellan [u] och [y]. Ett sje-ljud (ungefär som i engelska she) och ett tje-ljud (ungefär som i tyska dich) utvecklades under äldre nysvensk tid: ske [ske:] kom att uttalas [şe:], kök [kö:k] kom att uttalas [[ö:k]. Och [g] blev till [j] så att giva [gi:va] kom att uttalas [ji:va].

Skrift
Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. De enda systematiska stavningsreformer vi haft medförde bland annat ändringar av främmande ord: lieutenant > löjtnant (1801) och haf > hav, hvad > vad, godt > gott (1906).

Böjning
Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Det gamla kasussystemet upphörde: nominativ fisker, genitiv fisks, dativ fiski, ackusativ fisk > grundform fisk, genitiv fisks. Den särskilda pluralformen av verb försvann redan tidigt i tal men först under 1900-talet i skrift och ersattes av singularformen: vi sitta > vi sitter, vi sutto > vi satt.

Stavning och standardisering
Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. De medeltida landskapslagarna gav embryot till ett lagspråk. Den första bibelöversättningen (1526) satte punkt för latin som religiöst språk. Tidskriften Argus 1732–1734 betydde mycket för att skapa en ledig prosastil. Svea rikes lag 1734 blev stilledande för juridiskt språk.

Svenska Akademien inrättades 1786 med uppdraget att verka både för litteraturen och språket. Viktiga publikationer därifrån är Leopolds avhandling om svensk rättstavning 1801, Svenska Akademiens ordlista, första upplagan 1874 (trettonde upplagan 2006), Svenska Akademiens ordbok, första häftet 1893.

En rättskrivningsreform genomfördes 1907. Handboken Riktig svenska utkom med första upplagan 1939.

Terminologiorganisationen TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) inrättades 1941 med stor utgivning av termlistor och bistånd vid terminologiarbete. År 1944 inrättades Nämnden för svensk språkvård (senare Svenska språknämnden 1974, som blev Språkrådet 2007), som bedriver språklig rådgivning och ger ut skrifter. Viktiga publikationer därifrån är Skrivregler, senaste upplagan 2008, Språkriktighetsboken 2005, Handbok i svenska som andraspråk 2008.

Nyhetsbyrån TT upphörde med plurala verbformer 1945, vilket blev nådastöten för dessa former. PM i lagar och andra författningar utgavs 1967. Den kan ses som den första handledningen i begripligt myndighetsspråk. Språkkonsultutbildningen vid Stockholms universitet startar 1978.

Riksdagen antog en språkpolitik 2005. Ett förslag till språklag framlades 2008 och i juli 2009 fick Sverige en språklag som bland annat innebär att svenska språket har officiell status.

31

De nordiska språken har sina rötter i den germanska familjen av språk. Den folkgrupp vi oftast kallar vikingarna bredde ut sig i skandinavien men besökte och bodde också på de brittiska öarna och reste till och med till Nordamerika. Det danska tungomålet fick stor utbredning och talades under ganska lång tid i danskarnas välde i nordöstra England. Att danskarna kunde härska så framgångsrikt i England berodde på att deras språk fortfarande var väldigt likt sitt nordgermanska urspråk. Det språk som engelsmännen talade ”Old English” var i praktiken det samma som den gamla danska som då talades. De kunde på så sätt prata med varandra, handla och sköta ett samhälle.

21

De nordiska språken av nordgermansk stam är som sagt väldigt lika. Samhällena påminner om varandra och kulturella och religiösa likheter finns också. Det finns också mycket handel och migration mellan de skandinaviska länderna. Vi kan se språkliga likheter i räkneorden.

41

Hålla tal

Vi behöver nu pröva tre olika delar av kunskapskraven. Det går att pröva det i en enda uppgift och det är ett argumenterande tal där ni lämnar in ert manuskript och analyserar retoriken i det egna i en särskild kommentar.

Datum för talen: 12 december och 14 december (Följer klasslistan. Först Filip Andersson till Teodore Johansson)

Du ska:

  • Skriva ett manuskript med retoriska figurer.
  • Skriva en retorisk analys av ditt tal
  • Hålla det argumenterande talet med ett presentationsstöd (foto, bild, pptx, eller liknande)

För A krävs

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik.

Frivilligt självtest på retoriska figurer

testmoz.com/1000883

Modellmeningar

Analys av Adam Akolors tal i skolan 2017

Talet är ett xx tal. Det handlar om yyyyyy.

Talet är uppbyggt på så sätt att…

I talet används stilistiska grepp som… De ger talet…

Talet lyckas med att…

Något som saknas/Något som fungerar sämre…”