Språkutveckling 2

Anckarström hudflängs utanför Riddarhuset

Anckarströms bekännelse

Sist pratade vi om språkliga aspekter på Anckarströms bekännelse.

Frågor till texten:

  • Hur ser man att svenskan ännu inte har standardiserad stavning?
  • Vilka språkliga influenser ser man?
  • Vad är lika med svenska så som den talas och skrivs idag? Vad är annorlunda? Vad beror det på att svenskan ändå är rätt så lik sig över tid?

En mall för att få överblick

Jag har tagit fram en mall som ni kan använda för att strukturera i och berika era kunskaper om svenskans utveckling. Mallen behöver fyllas i för att ni ska få en bred bild av svenska språkets historia

För att kunna fylla i mallen med exempel så kan ni läsa om den sida vi läste tillsammans. Ni kan också läsa den här sidan: Språkhistoria, fakta

Att knycka är att skapa

”Inget är nytt under solen”, sägs det. Och i ett annat uttryck så sägs ”hela filosofin är fotnoter till Platon”. Hela språket verkar kunna ses som färdiga schabloner som kombineras på nya sätt i varje tid.

Dialogicitet, intertextualitet, appropriering och cover är begrepp som handlarr om hur man kan skapa ett verk som är ett svar på ett tidigare verk.

Nu har du chans att fundera på och lära dig mer om denna typ av konst. Har du en favorit-cover, en favorit-remake, eller liknande? Kanske kan du nu berätta om det verket och vad som är grejen med det?

Att svara på ett tidigare verk eller använda fraser från andra verk och på så sätt svara på tidigare verk är ett grepp vi ser mycket av i den moderna litteraturen och konsten.

Odysséen omskapas i Kyrklunds Polyfem förvandlad, i Joyces Ulysses och i Johnsons Strändernas svall, för att välja bara tre exempel.

Lagerkvists Ångest-dikt svarar på både Heidenstam och Kellgren.

Ångest

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar löddrig sky
i nattens grova hand,
nu stiga skogarna
så kargt mot himmelens
förkrympta valv
och stela höjder
så kargt mot himmelens
förkrympta valv.
Hur hårt är allt,
hur stelnat, svart och stilla!

Uppgift 1

Karlfeldts dikt inleds med följande rader:

Längtan heter min arvedel,
slottet i saknadens dalar.
Sakta ett underligt strängaspel
tonar igenom dess salar.

Heidenstams dikt inleds med:

Sverige, Sverige, Sverige, fosterland,
vår längtans bygd, vårt hem på jorden!
Nu spela skällorna, där härar lysts av brand,
och dåd blev saga, men med hand vid hand
svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden.

Vad kan Per Lagerkvist försökt säga, tror ni? Hur tolkar ni hans Ångest-dikt? Vad kritiserar han månne?

Lugns Du ska få ett panoramafönster svarar på Anna Maria Lenngrens Till min kära dotter.

 

Fördjupning

Lyssna på detta radioprogram från P1 och läs texten på sidan.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=6020444

https://sv.wikipedia.org/wiki/Intertextualitet

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kulturell_appropriering

(https://en.wikipedia.org/wiki/Dialogic)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Cover

UPPGIFT FÖR BEDÖMNING (PROV)

  1. Du ska presentera två verk som står i dialog till varandra. Det kan vara en dikt, en film, en staty, en låt eller liknande.
  2. Du ska visa hur de ”talar till varandra”.
  3. Du ska förklara varför det nya verket har gjorts. Vad är syftet, vad är det nya, varför är det ett så vanligt grepp att utgå från ett tidigare verk och skapa ett verk i relation till det?

Total tid är fyra-fem lektioner. Förslag till rubrik: Att knycka är att skapa. Muntlig presentation eller manus för muntlig presentation.

Ormens väg på hälleberget

För att kunna skriva en litterär analys behöver man ha breda kunskaper. För att kunna analysera Ormens väg på hälleberget behöver man ha koll på:

  1. Vad är realism?
  2. Vad är varufiering? (marxism)
  3. Vad innebär egentligen ”frihet”? (existentialism)
  4. Vad är teodicéproblemet och deus ex machina för något?
  5. Var kommer verkets titel ifrån och vad kan det betyda?

Vi kommer gå igenom realism, marxism och existentialism så ni vet vad det är.

Er analys av boken kan innehålla ämnen som:

Genre

– I vilken genre hör boken hemma? Hur märks det?

Titel

– Vad har berättelsen för titel? Hur samspelar den med innehållet?

Handling och tid

– Vad är berättelsens röda tråd?

– När utspelar sig berättelsen? Över hur lång tid sträcker sig handlingen? Skildras handlingen kronologiskt? Förekommer det tillbakablickar?

– Vad är det som driver handlingen framåt – vad är konflikten? Finns det flera konflikter?

Personskildring

– Vem är huvudpersonen? (eller vilka) Vad utmärker huvudpersonen?

– Vilka är bipersonerna? Vad utmärker dem?

– Hur ser relationerna ut mellan berättelsens personer?

– Hur levandegörs personerna – genom direkt eller indirekt karaktärisering?

Miljöskildring

– Var utspelar sig berättelsen? Vad kännetecknar berättelsens miljö/miljöer?

När man analyserar FORMEN kan man utgå från dessa saker:

Berättarperspektiv

– Vad har berättelsen för berättarperspektiv?

Uppbyggnad

– Hur är berättelsens uppbyggd. (Dramaturgiska kurvan.) (Inledning, konflikt/konflikter, stegring, vändpunkt/vändpunkter, efterspel)?

Språk och stil

– Hur är berättelsen skriven och hur samspelar språket och innehållet? Hur arbetar författaren med språket?

Jämförelser

Vilka berättelser påminner om bokens berättelse? Andra konstverk eller litterära verk som handlar om liknande saker?

Stil: realism, brevromaner

Motiv och tema: Bröderna Cohens Big Lebowski, Kafkas En liten fabel, Framför lagen, Sartres anekdoter ”falsk tro”, de Beauvoirs docka, Jobs bok i Bibeln,

Bedömningsexempel

Bifogat är en uppsats om Ormens väg på hälleberget som fått provbetyget A. Uppsatsen skrev under en lektion på 75 minuter.

Prov: digixam, open book

Från idealisering, till realism – och vidare

Historiskt sett har konsten haft en uppgift att skildra det ideala och höga. Det skulle handla om kungar och gudar, om moraliska och filosofiska problem. Exempel på den linjen finns genom hela historien.

Idealisering (se nedan, den ideala kroppen)

Under 1800-talet föds en ny trend. Idéen om att det verkliga, vardagliga och enkla var värt att skildra i konsten och litteraturen.

Van Gogh – realism

Magritte – modernism (surrealism)

Warhol – postmodernism

Låt mig inleda med en schematisk framställning av skillnaderna i synsätt där jag låter betecknaren stå för representativiteten och det betecknade för verkligheten. Begreppen är lånade från den klassiska semiotiken (läran om tecken och symboler).

realism modernism postmodernism

S = s S – s S

Den moderna konstförståelsen växte fram mot realismens förenklade syn på förhållandet mellan betecknaren och det betecknade. Det man opponerade mot var föreställningen om att var möjligt att sätta likhetstecken mellan det konstnärliga uttrycket och verkligheten. Där realismens konstideal var att avbilda verkligheten med största möjliga precision, underströk modernisterna betydelsen av att tolka verkligheten och förmedla en uppfattning om den.

De flesta modernisterna upplevde emellertid verkligheten som given. Man lade därför stor vikt vid att försöka förfina och fördjupa det konstnärliga uttrycket för att därigenom infånga allt fler facetter av en mångtydig verklighet.

Postmodernismen går ett steg längre och upphäver helt gränsen mellan betecknare och betecknad. Eftersom postmodernismen avvisar alla universella sanningar gör den ingen anspråk på att konsten skall förmedla och tolka verkligheten. I själva verket är konsten en del av verkligheten, lika verklig som verkligheten själv.

Realism

• ämnet – verklighetsanknutet
• individualisering
• konkretisering
• Genomsnittligt språk
• detaljrikedom, utförlighet
• osynlig berättare
• ”showing rather than telling”

Modernism
• stilisering (lyrisk, allegorisk, mytisk, pastichteknik, dröm)
• texten som själslandskap
• tidsordningen i berättelsen är ändrad
• idéer och förallmänligande tendenser
• metagrepp
• mytiska inslag

Romananalys

 

Kafka – ontologisk otrygghet

Lacan – Den symboliska ordningen, Den Stora Andra, ”systemet”

Sartre – frihet och falsk tro

de Beauvoir – ”du blir kvinna”

 

Det innebär att vi kommer att röra oss inåt och ställa frågor om vad det innebär att vara människa. Varför finns jag? Vad är meningsfullt? Hur känns det egentligen att finnas till?

Fundera på nedanstående fråga utifrån Sartres tankar om falsk tro:

Varför ser vi på sport, teve, spelar på appar och liknande?

Sartre om ”falsk tro”

Sartre ger oss två olika exempel. Det ena är den inställsamma servitören som på ett spelat sätt är uppmärksam, står elegant, hämtar mat och bestick och använder de färdiga hövlighetsfraserna. Hans överdrivna beteende visar att han spelar en roll att han förvandlar sig till en funktion, en serveringsrobot, något mindre än den fria och väljande individ han är. Servitörens agerande är en lögn. Det döljer för honom själv och för andra den frihet han har att välja.

I det andra exemplet talar Sartre om en kvinna på en date. Hur kvinnan får en komplimang och kanske närgångna blickar, eller rentav att kavaljeren tar hennes hand. Sartre menar att genom allt detta väntar kvinnan och döljer för sig själv sin individualitet. Hon låter bli att se innebörden av kavaljerens flirtar, komplimanger och beröring och skjuter upp sitt beslut. Hon väljer precis som servitören att se på sig själv eller sin hand som delar av ett handlande, väljande och tänkande subjekt utan låter det objektifieras.

Fundera på nedanstående fråga och läs sedan den länkade texten och tänk en gång till.

Vad är meningen med livet? Hur vet man vad som är meningsfullt? Vem bestämmer vad som är meningsfullt?

Den länkade texten är Ett kejserligt budskap av Franz Kafka. Tänk dig att slottet och kejsaren är symboler för gud eller ”sanningen” eller ”en given mening”.

Vad finns det för likheter mellan Kafkas berättelse och Sartres exempel? Vad skiljer dem åt?

Läs också Framför lagen

Simone de Beauvoir

I kurskraven står att vi också ska behandla kvinnliga författarskap. I det här sammanhanget blir Simone de Beauvoir omistlig. Hon ger existentialismen nytt liv genom att se den utifrån kvinnans situation.

 

Del 2

Vi har tittat på några texter: Ett kejserligt budskap och Framför lagen. Alla skrivna av Franz Kafka. Vi har också läst och diskuterat kring Jean-Paul Sartres två anekdoter, den ena om servitören och den andra om den dejtande kvinnan.

Dessa texter och anekdoter tillhör en litterär och filosofisk strömning som kallas existentialismen.

Berättelserna verkar behandla saker som:

  • En värld utan en given sanning, ett givet uppdrag, en given mening, eller Gud.
  • En värld där människan skjuter upp sitt beslut, bedrar sig själv att tro hon är ofri, eller betraktar sig som ett objekt eller offer snarare än ett subjekt och en aktör.
  • En upplevelse av bävan, fruktan, förvirring eller känsla av att tillvaron är absurd. En känsla av att handlingar inte spelar någon roll samtidigt som känslan av att just ens eget liv är viktigt, unikt och att tiden är utmätt. Dramatiserad av insikten av att livet rusar vidare mot ett oundvikligt åldrande och en död utan återvändo.

Hålla tal

Vi behöver nu pröva tre olika delar av kunskapskraven. Det går att pröva det i en enda uppgift och det är ett argumenterande tal där ni lämnar in ert manuskript och analyserar retoriken i det egna i en särskild kommentar.

Datum för talen: 20 oktober och 25 oktober (Följer klasslistan med Filip Andersson till Teodore Johansson först.)

Du ska:

  • Skriva ett manuskript med retoriska figurer.
  • Skriva en retorisk analys av ditt tal
  • Hålla det argumenterande talet med ett presentationsstöd, om du vill (foto, bild, pptx, eller liknande)

Ämnen att välja bland

  • Avskaffa plågsamma djurförsök! / Cancerforskningen måste få göra djurtester!
  • Avskaffa försvaret! / Bevara försvaret!
  • Mer ordning och reda i skolan! / Mer frihet i skolan!
  • Hårdare tag på fängelserna / Mer behandling på fängelserna
  • Sänk alkoholskatten!/Höj alkoholskatten!
  • Annat ämne?

För A krävs

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik.

Frivilligt självtest på retoriska figurer

testmoz.com/1000883

Modellmeningar den retoriska analysen

Analys av Adam Akolors tal i skolan 2021

Talet är ett xx tal. Det handlar om yyyyyy.

Talet är uppbyggt på så sätt att…

I talet används stilistiska grepp som… De ger talet…

Talet lyckas med att…

Något som saknas/Något som fungerar sämre…”

Mall för argumenterande tal

I mallen står det att ni ska ge tre argument och ett motargument men om ni inte kan komma på tre argument som stödjer er tes så räcker det med två.

Mall för ett argumenterande tal

Rubrik = din tes/åsikt
Kort inledning   Publiken ska bli intresserad och förstå att detta är viktigt. Ni kan skapa intresse genom att exempelvis ställa en retorisk fråga. Om det behövs en bakgrund till ämnet så kan även denna ingå i inledningen. Glöm inte att presentera din tes!
Argument A    Börja med det argument du tycker ska fastna!
Stödexempel till argument A   Varför är detta viktigt? På vilket sätt kan detta vara viktigt även för publiken? Har du fakta eller konkreta exempel från källa? Rikta gärna in dig till publiken med ett ”ni” eller ”vi”.
Argument B    Ta av dina tre argument som du tycker är svagast i mitten.
Stödexempel till argument B
Motargument   Presentera något motargument och bemöt detta. Bevisa eller övertyga om att resonemanget inte håller!
Argument C    Avsluta med det argument du tycker ska fastna bäst!
Stödexempel till argument C
Sammanfattning    Här kan även argumenten sammanfattas kort.
Kort avslutning   Tesen upprepas och du får gärna använda dig av en anafor eller retoriska frågor.

Försvarstalet

Du är pressekreterare för en av landets ledande politiker, Karin Svensson. Nu har journalisterna kommit på Karin med att säga något dumt. Skriv ett försvarstal åt Karin som du kan framföra till det svenska folket så att de kan förlåta henne.

  1. Karin har sagt: ”Femtiotusen eller hundratusen i månadslön spelar ingen roll för mig. Precis som alla andra måste jag vända på slantarna i slutet på månaden”.
  2. Karin har för tredje gången åkt fast för fortkörning. Den här gången körde on 78 km/h på en 50-väg.
  3. På ett möte har hon sagt: ”Väljarna är inte så dumma som man tror. De är betydligt dummare.”
  4. Karin har citerats: ”Svenskt kött smakar ju inget. Det är djurvännernas fel. Kossorna är helt enkelt så bortskämda att smaken blir menlös”.
  5. Efter en konferensresa till Hawaii så kommer Karin tillbaka brunbränd och på frågan vad hon gjort där svarar hon: ”Kollat in snöröjningen”.

Den retoriska arbetsprocessen

Retoriska arbetsprocessen

Intellectio (analysera)

Inventio (kom på)

Dispositio (disponera)

Elocutio (formulera)

Memoria (memorera)

Actio (öva)

Emendatio (reflektera)

Analysera talsituationen (intellectio)

Här gäller det allra först att förstå uppgiften, veta vad exakt det är man vill åstadkomma. Samma sak gäller för skriftliga uppgifter, men i det här fallet gäller det att argumentera för eller mot någonting. Det är bra att börja analysen med att fråga vad man ska prata om, när man ska tala, till vilka och var? Det betyder att man kan anpassa budskapet till lyssnarna och situationen. Säg att du till exempel gillar hockey och ska hålla ett föredrag på höstlovet inför barn som går i mellanstadiet. Då kommer du förmodligen att tänka annorlunda än om du ska prata om hockey inför dina klasskompisar. Ytterligare en annan situation blir det om du ska stå inför ett gäng lärare som tycker att det är ganska jobbigt att träna och som kanske inte ens kan åka skridskor… Att tänka igenom situationen noga (och inte bara tänka, utan gärna göra det här skriftligt, kanske i form av en mindmap eller punktista!) kan också bidra till att man känner sig tryggare i situationen.

Kom på ditt budskap (inventio)

Inventio betyder ”finna” på latin, det ordet finns i roten till engelskans ”invent”. Här gäller det att komma på vad budskapet är, din tes. Det är alltid bra att kunna formulera sin tes i en enda, men en hel, mening. Att säga ”träning” är ingen tes, däremot är ”alla människor borde träna i någon form” en tes.

I det här steget av processen ska man komma på vad man vill säga och även hitta material till talet. Fakta, bakgrund, motargument, allt som kan hjälpa dig att presentera ditt budskap. Det är bra att se till att ta tid på sig i det här steget. (Det är lika viktigt när man ska skriva en uppsats eller rapport om någonting. Man kan känna sig överväldigad av all information, men det är ett viktigt steg att söka fakta. Det är alltid till hjälp att anteckna medan man läser på om sitt ämne. Ifall man vill gå tillbaka och dubbelkolla någonting senare så är man hjälpt av att ha noterat på vilken sida i vilken bok, eller på vilken webbsida, man har hittat informationen.)

När man väl vet vad tesen är och att man har information till sitt förfogande, ska man försöka bli mer specifik. Det finns sju frågor man kan ställa för att komma igång. Exempeltes: Alla ensamma människor borde skaffa katt!

  • Vem? Alla ensamma människor som inte är allergiska.
  • Vad? Borde skaffa katt.
  • Varför? För att katter är varma, mjuka och tillgivna djur som det är lätt att ta hand om.
  • Var? Överallt där det är tillåtet att ha husdjur.
  • När? När man har tid och råd att ta hand om ett djur.
  • Hur? Gärna hos katthem där det finns hemlösa och övergivna katter.
  • Med hjälp av vad? Böcker och information på nätet om vad katter behöver för att må bra.

I det här steget ska man alltså börja formulera sina argument, och då är det som vi har varit inne på tidigare viktigt att tänka på att argumenten ska vara av både ethos-, pathos- och logostyp! Minns ni vad som var vad? Ethos – stärk din trovärdighet! Pathos – väck lyssnarnas känslor! Logos– stärk din tes med fakta och förnuft! Till att börja med behöver man inte tänka så mycket på i vilken ordning man ska säga allt eller vad som är vad – det viktigaste är att kasta ner varenda liten idé man kan komma på. Var inte självkritisk här, spåna bara och låt hjärnan snurra!

Sedan är det dags att välja ut de allra bästa argumenten, finslipa dem, tänka kritiskt (är de tillräckligt hållbara? är de relevanta för det du ska prata om? är de nyanserade?) och kanske göra dem ännu tydligare.

Ordna argumenten (dispositio)

Nästa steg är att disponera talet, det vill säga ordna/planera vilka delar det ska innehålla. Nu börjar vi närma oss detaljerna i talskrivandet! Det här är faktiskt ett så viktigt steg att jag kommer att gå igenom det mer i detalj en annan lektion. Tills vidare kan vi nöja oss med att repetera det vi redan sagt: Det är viktigt att tänka på argumentens ordning, först det mellanstarka, sedan det svagare, efter det motargumentet, och sist ditt allra starkaste argument!

Formulera talet (elocutio)

Nu när du vet vad ditt budskap är och vilka argument du vill använda för att övertyga lyssnarna, är det dags att tänka på hur du ska formulera dig. Det gäller att finna rätt stilnivå, finna ord som gör budskapet rättvisa och som lyssnarna kan ta till sig. Här har du hjälp av att ha tänkt igenom intellectio (steg 1) noga. Eftersom du vet vilka du ska tala till, så vet du nog också vilken språknivå som passar. Man anpassar ju ofta sitt sätt att prata till lyssnaren. Är du till exempel frisör så pratar du inte med en jämnårig kille på samma sätt som med en tant i 80-årsåldern eller en åttaårig liten flicka. Vet du att de som lyssnar har ungefär lika mycket kunskap som du så kan du använda ganska många svåra ord och begrepp, men om du tror att det du säger är nytt för åhörarna så kanske du måste använda enklare ord eller förklara. Här anpassar du alltså språket efter åhörarna, och du ska även se till att du formulerar talet så att det finns en röd tråd. En annan viktig del i det här är att finna formuleringar som biter sig fast hos lyssnarna och som gör att de minns talet bättre. Det kallas för ”retoriska stilfigurer”, men precis som med talets disposition finns det så mycket att säga om det att vi sparar det till en annan dag!

Kom ihåg det du ska säga! (memoria)

Det ger ett bättre intryck om du inte läser innantill. Att stå och fladdra med stora papper med mycket text på kan dessutom göra att man blir mer nervös. Det är bättre att ha stödord, kanske på små stabila kort, eller en powerpoint eller så. Allra bäst blir det förstås om man kan sitt tal utantill. Det låter svårt, men det går faktiskt. En början är att skriva ner texten exakt så som man vill ha den, sedan delar man upp texten i stycken och sammanfattar varje stycke med ett enda ord eller en fras som får en att tänka på det som står i stycket. Sedan ska man göra om ordet till en mental bild man ser inom sig. Det är bra om bilderna är specifika. Istället för att välja bilden ”stad” så är det lättare att minnas ”Eiffeltornet”, och ”en vit kanin” är lättare att minnas än ”ett djur”. På det här viset minns man inte hela texten ord för ord, men det är inte meningen heller – det gäller att man får med de viktigaste delarna bara! Har man dessutom hittat på riktigt bra formuleringar i det förra steget (elocutio) så är det troligt att man faktiskt minns dem.

Öva (actio)

Ju mer man har övat på sitt tal, desto bättre minns man det. Ju mer förberedd man är, desto mindre nervös blir man. Dessutom vet man aldrig säkert hur nöjd man är med sitt tal innan man har provat att framföra det ett par gånger. Medan man håller sitt tal högt för sig själv kanske man kommer på viktiga ändringar man vill göra, eller kanske bara finjustera detaljerna.

Det är bra om man föreställer sig rummet och publiken när man övar, så känner man sig mer förberedd när man sedan håller sitt tal. Elaine Eksvärd skriver faktiskt i sin bok att det blir allra bäst om man har övat sju gånger. Medan man övar på sitt tal kan man också tänka på sådant som kroppsspråk, röst och hållning.

Det kan också vara till hjälp om man övar på talet tillsammans med någon man litar på, som en kompis eller förälder eller vem det nu kan vara. Vi kommer dessutom att ha respons i par eller smågrupper på lektionstid vecka 42, då alla förhoppningsvis kommer att befinna någonstans kring de tre sista stegen. Här kommer ett viktigt påpekande!! Även om man befinner sig på steget actio, så kan man alltid backa lite och gå tillbaka till elocutio eller dispositio eller till och med inventio, om man upptäcker att man behöver ändra på något i sitt tal. Det är till och med min förhoppning att responsen ska gör att ni kan hjälpa varandra att förbättra era tal åtminstone lite. J

Reflektera (emendatio)

Det här är det sista steget. Det är efter att du har hållit ditt tal som emendatio är aktuellt. Det innebär att du ska analysera dig själv, ditt eget tal, ditt framförande och din skrivprocess. Hur gick det? Hur kändes det? Blev något annorlunda mot hur du hade trott? Vad kunde du ha gjort bättre och vad kan du minnas som positivt till nästa gång? Det finns många frågor att ställa, men ingen kan besvaras förrän efteråt. En sak som är viktig att minnas i förväg är att även om inte allt blir perfekt så går livet inte under för det – man får alltid fler chanser att göra något bra!

Bedömning

Detta är ämnen och bedömningsmatris från ett tidigare nationellt prov.

Analysera inledningar

A. Grundläggande uppgift

Vilka retoriska figurer används i talens inledning? (Utgå från dessa stilfigurer.)

  1. Tal av Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet, 2013

Analysera inledningen. Vilka retoriska figurer används?

Vänner, välkomna hit till Vänsterpartiets kväll i Almedalen. Välkomna till det rödgrönt styrda Gotland.

Hemma har jag två tvillingar, en flicka och en pojke, Greta och Tor. Två nyfikna femåringar som ska börja förskoleklass till hösten. Jag önskar att de ska få det bra och gläds åt deras glädje, så som föräldrar gör. Jag funderar ibland på hur deras framtid kommer att se ut. De är födda med några minuters mellanrum, de uppfostras tillsammans. Jag och min fru försöker behandla dem lika, sätta samma gränser för dem, ge dem samma uppmuntran. Men jag ser också att de kommer att mötas av olika förväntningar och få olika möjligheter i sina liv bara för att de är pojke och flicka.

Det räcker med att gå in i en leksaksaffär för att se hur olika det är. Där finns en avdelning riktad till pojkarna, en annan till flickorna. Färgerna är olika, det är rosa och blått. Star wars och Ninjago till pojkarna, Hello Kitty till flickorna. Jag ser på förskolan hur normen dominerar, trots duktiga pedagoger som försöker behandla alla lika. Duktiga flickor och busiga pojkar. Prinsessklänningar och spidermantröjor. De yttre förväntningarna, bilderna och trycket är så starkt att det är svårt att hålla emot som förälder eller som förskollärare. Det påverkar och formar även mina barn.

2. Tal av Fredrik Reinfeldt, Moderata samlingspartiet, 2014

Analysera inledningen. Vilka retoriska figurer används?

– Är det några lärare här i dag? Tack för att ni jobbar i svensk skola. Lyssna inte på dem som säger att det går dåligt i svensk skola. Vi tror på er.

– Finns det några företagare här i dag? Tack för att ni ordnar jobb i det här landet. Vi tror på er!

– Finns det någon här som är född i ett annat land? Till er vill jag bara säga tack för att ni valde Sverige!

Jag vill faktiskt säga tack till er allihopa . Det här är en högtidsstund i en demokrati. Människor har samlats för att lyssna på en person som åtminstone anser att han har ett budskap att framföra. Och jag vill bara tacka er för den lilla stund vi ska ha tillsammans. Och jag vet att några av er nu vill säga: men jag är inte här av särskilt fri vilja. Det vill jag bara säga. Och jag sa till mina vänner innan jag gick hit att jag tänker inte applådera vad han än säger. Men ni är också välkomna.

Det här är kärna i det vi kallar demokrati. Det är kanske mänsklighetens bästa uppfinning. Det här med att vi ska fördela men också kontrollera makt med hjälp av väljare som kan rösta. Just det där att inte ge nån absolut makt, det är en absolut dålig idé – utan just kontrollerad makt, avgränsad i tid. Det är bland det finaste som finns.

Jag tänker nu i kvällen svara på tre frågor. Jag tänker berätta vilka värderingar som lägger grund för moderaternas engagemang ; jag tänker berätta om också de samhällsproblem, som inte alltid passar med ens egna värderingar, men som det också är viktigt att ett politiskt parti och en politisk ledare ser. Jag har noterat att såhär långt är väldigt många med. Det är ju många som har idéer och vackra tankar. Men jag tänker också berätta om HUR vi ska åstadkomma förbättringar och förändringar. Det är nämligen minst lika viktigt.

B. Fördjupad uppgift

Jämför talen och föreslå förbättringar (emendatio).

Kungens tal – retorisk analys

  1. Genomgång av den retoriska arbetsprocessen.
  2. Dessa är det retoriska begrepp ni förväntas känna till vid provet.

    Självtestet: testmoz.com/1000883.

Kungens tal om Tsunamikatastrofen

https://www.oppetarkiv.se/video/2535992

– kommentera stilen (textnära uttal av de, dem och sedan – exempelvis. För tanken till hur vi läser ur Bibeln, alltså till sakral stil. Framträdandet (kroppsspråk och mimik). Kungens personliga erfarenhets betydelse för etoset.

3. Retorisk analys av kungens tal

Vi har samlats för att hedra de som mist livet och de som saknas efter katastrofen i Sydostasien. Vi tänker på alla de nära och kära, som för bara några dagar sedan var en självklar del av vår familj, kamratkrets, skolklass eller syskonskara, men som inte längre finns mitt ibland oss. Vi har samlats här idag för att stödja och försöka hjälpa varandra i denna svåra tid.

Vad kan vi säga varandra och vad kan jag säga, som kan vara Er andra till hjälp? Det känns som om orden tagit slut, eller som om de aldrig funnits, de ord som skulle kunna formulera vår sorg, saknad, vanmakt och vrede. Tystnad känns som det enda rätta språket inför allt detta obegripliga, övermäktiga och oförklarliga.

Hellre än att hålla tal, skulle jag egentligen, på ett mera påtagligt sätt, vilja försöka ge värme och ny trygghet åt alla som drabbats. Jag skulle vilja finnas till för var och en som vill berätta om sina hemska upplevelser från det paradis som plötsligt förvandlades till ett helvete. Men det är med ord jag kan förmedla till Er alla som drabbats, vår vilja att finnas hos Er nu – nu när chocken ännu är förlamande. Jag önskar att jag på detta sätt kan inge hopp att en dag smärtan ska komma att lindras och ljus skönjas över den väg framåt, som nu ligger i mörker. Med ord får vi försöka nå fram till varandra. Nu börjar en ny termin i landets skolor, efter ett jullov som inte blev som vi önskat. I många skolor kommer bänkar att stå tomma. De kommer aldrig mer att användas av de barn och ungdomar, som för bara några dagar sedan satt där med levande tankar om nuet, framtiden och livet. Vi får aldrig veta vad de skulle kunnat göra av sina liv. Vi kommer heller aldrig att kunna tacka dem för den vänskap, glädje och livfullhet de spred omkring sig.

Hur ska vi kunna bära den saknaden? Hur ska Du som sitter i bänken bredvid och Ni föräldrar, syskon, anhöriga, lärare och ledare orka hantera förlusten? Jag önskar jag hade ett bra svar. Tänk om jag, som kungen i sagorna, kunde ställa allt till rätta och sluta berättelsen med ”att sedan levde de lyckliga i alla sina dagar”. Men jag är, precis som Ni, bara en sörjande, sökande medmänniska. Låt oss alla hjälpas åt. Vi vuxna vill lyssna på Er, som är barn och unga, på era berättelser om vad ni upplevt och känner. Visa oss era teckningar, era tårar, sorg och vrede.  Vi vuxna finns här för att skydda och hjälpa Er. Men Ni kan också hjälpa oss vuxna. Ni gör det genom att finnas hos oss. Inför det obegripliga är vi vuxna också som barn, som inte har svar på varför sådant händer, som vi inte vill ska hända. Många barn har förlorat en eller båda sina föräldrar. Jag tror jag vet vad det vill säga. Jag har själv varit ett sådant barn. Min pappa omkom i en flygolycka när jag var mycket liten. Så jag vet vad det betyder att växa upp utan en pappa. Jämfört med många andra barn hade jag det säkert bra, men för ett barn är en förlorad förälder alltid oersättlig. Jag vet något om den saknaden. Jag vill därför be Er, alla vuxna i dessa barns närhet att vara lyhörda för vad de säger och signalerar. För att ge dem de svar de ber om, försiktigt och varligt. Ovisshet kan ibland skapa mera ångest än vetskap. Jag, liksom många andra män i min generation, är ovan att visa känslor. Men jag vill säga till alla som känner så: Våga visa svaghet, värme och känslor. Låt oss våga hjälpa. Vi är alla bara människor, utan säkra svar på frågor om varför livet, som kan vara så roligt och lustfyllt, plötsligt visar sig vara grymt och obegripligt. Men att bara vara människa är ändå mycket stort. Vi kan vara varandra till tröst och stöd i livets svåraste skeden. I sorgen då hopplösheten tycks ha ett fast grepp om varje minut. Låt oss då lägga våra masker åt sidan och våga vara medmänniskor. Klarar vi det, kan ur det hemska, som har hänt, växa en ny tilltro, ett nytt hopp, en ny gemenskap och en ny tillförsikt om framtiden.

Detta är ämnen och bedömningsmatris från ett tidigare nationellt prov.