- Redogör för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling!
Svenskans släktskapsförhållanden och historiska utveckling
Svenskan är närmast släkt med norska och danska. Det märker man dels genom att språken fortfarande är begripliga mellan folken, dels genom att många ord till sin form är lika, till exempel många av räkneorden.
På längre håll är svenskan släkt med isländska och engelska. De folk som idag talar dessa språk var en gång i tiden samma folkgrupp. Under vikingatiden kunde de människor som bor i dagens England, Sverige och Island prata med varandra med i stort sett samma språk. Från den tiden har vi ord som sten, hus, kniv och hand.
De övriga germanska språken är svenskan också besläktad med, alltså med språk som holländska och tyska. Tyskan och framförallt engelskan har påverkat svenskan i modern tid. Vi har snälltåg och byxa från tyskan, och vi har en jättestor mängd engelska lånord, t.ex. pc, mobil, lajva, levla och cool. De germanska språken tillhör i sin tur de indo-europeiska språken.
Svenskan känner vi till från vikingatiden. Vi hittar de första skrifterna på runstenar. Vi vet att svenskan utvecklas i fråga om uttal, ordförråd, grammatik och stavning. En tidig förändring är att den gamla svenskan vokaler i ord som stein försvinner och ersätts med en enkel vokal som i sten.
Grammatiskt sätt försvinner bland annat kasus. Tidigare kunde substantiven böjas för att man skulle kunna hålla rätt på vad som var subjekt och vad som var objekt i en mening. Nu har vi kvar det bara för vissa ord som i de och dem och han och honom.
Stavningen förändras över tid. Gustav Vasas Bibel blir en första standard för stavningen. Men också lagböcker fick betydelse för att standardisera stavningen. Strax efter 1900 försvinner ett gammalt sätt att stava. Förr skrev man användt nu skriver vi använt, och hvad och haf blev vad och hav.
Svenska akademins ordlista blir normen för hur vi stavar och första häftet kom 1893. Sen slutar man använda pluralformerna av verben ungefär 1945 och en språknämnd instiftas 1974. Sedan 2009 har vi en språklag som talar om att svenskan är huvudspråk i Sverige. Lagen säger också att statliga myndigheter ska se till att svenskan används och bevaras.
- I modern talad svenska används följande uttryck ”förns”, ”även fast”, ”beachen” och ”levla”. Hur förklarar du dessa uttryck utifrån generella slutsatser om språkförändring?
Ordet ”förns” är egentligen ”förrän”. Anledningen att ordet uttalas som det gör är att människor brukar försöka spara energi när de talar. De förenklar därför längre ord så att de går att säga fortare och med mindre ansträngning. Det är i själva verket en generell drivkraft i språkutvecklingen. Språket genomgår uttalsförändringar som ofta motiveras av att människor vill spara energi när de talar. Det kallas att språket förändras på grund av uttalsekonomi.
Ordet ”även fast” är egentligen ”även om” och ”fastän” som blandats ihop till ett och samma uttryck. Förmodligen så beror förändringen på att vi tagit intryck av engelskan som ordagrant säger ”even though”. Det är därför troligen fråga om ett lånord. Människor lånar in ord från andra språk antingen för att de behöver ett nytt ord för en ny sak eller för att de tycker att ett annat språk är fint. I språkvetenskapen talar man om att social prestige påverkar hur vi pratar. Vi anpassar vårt sätt att prata efter vad vi anser passar bäst i sammanhanget. Vi imiterar också gärna sådant sätt att tala som anses fint eller prestigefullt.
Beachen är från början the beach eller stranden på svenska. Ordet är inlånat från engelskan. Svenskarna lånar in många ord från engelska eftersom engelska har prestige. Att många ord blir engelska beror också på att många nya produkter har engelska namn. Många svenskar talar också engelska bra. Men inte alla. Det är nog främst ungdomar som säger beachen. Jag tror inte att min farmor och farfar skulle använda det ordet.
Nya ord och uttryck sprider sig rätt långsamt. Först är det ord bland ungdomar eller specialister och sen kanske det sprids till allmänheten. Vissa kommer nog aldrig lägga sig till med ordet beachen för de hinner dö innan det blir allmänt accepterat. Den här utvecklingen när ett ord lånas in och först sprids långsamt, sen fort och sen långsamt igen kallas s-kurvan för språkutveckling.
”Levla” är också ett lånord från engelskan. Det ordet används nog mest bland ungdomar som spelar dataspel. Ordet har fått sin spridning på grund av att ordet kan ha prestige bland dataspelande ungdomar. De talar ofta bra engelska eftersom de spelar onlinespel och läser mycket i och om spel på engelska. Man märker också att odet av uttalsekonomiska skäl blivit ”levla” och inte ”levela”.
magisterwernegren 