Upplysningen

Upplysningen

Som jag tidigare beskrivit så följer barocken efter renässansen och efter den kommer så Upplysningstiden. Gränsdragningarna mellan epokerna är lite luddiga: antiken är mellan 2000 f.kr. till 500 efter (man brukar räkna år 476 som antiken slut eftersom Rom föll då, och västra delen av romarriket). Och medeltiden brukar man räkna till 1453, då Konstantinopel och den östra delen av romarriket föll. Sen följer renässansen och barocken.

Någon gång närmare 1700 brukar man säga att upplysningen tar fart. De naturvetenskapliga upptäckterna av Isaac Newton brukar ses som startskottet för upplysningen. Saker som amerikanska författningen eller franska revolutionen ses som uttryck för upplysningen.

Upplysningens viktigaste idé är tron på människans förnuft. ”Alla människor är kapabla att tänka själva”, menade man. Man var emot religiösa vidskepelser och kritisk till tänkande som inte grundade sig i observationer och erfarenheter (empirism).

Två betydelsefulla verk som man bör ha läst från denna tid är Ett anspråkslöst förslag av Jonatan Swift, och Johan Henrik Kellgrens Ljusets fiender.

Den första är känd eftersom den visar att även ett ”förnuftigt” argument kan leda till omoraliska konsekvenser.  Den andra är känd eftersom den är den första upplysningstexten i Sverige och den handlar om hur man ska använda förnuftet och inte lita på vidskepelse.

Ljusets fiender

Uppgiften är att ni parvis ska svara på 6 frågor om dikten ”Ljusets fiender” av Johan Henrik Kellgren. Tänk på vilka samhällsidealen under upplysningen var när ni analyserar texten och svarar på frågorna.

  1. Vad och vilka är det Lucidor ser när han kommer ner i källaren?
  2. Vad tycker ”pastor Fån” om att släppa in ljus? Varför tror ni att han tycker så?
  3. Något som är återkommande i texten är ljus och mörker, vad tror ni att detta symboliserar?

I slutet av texten står det att någon ropar ”Ell’n är slös på Söder!” (elden är lös på söder). Dikten är skriven år 1792, vilket var nära inpå en viktig händelse, nämligen Franska revolutionen. Både den och den amerikanska vägleds av upplysningens idéer om en förnuftig värld. Benjamin Franklin som upptäckt elektriciteten var en av de som skrev på den amerikanska förklaringen, exempelvis.

Förnuftet som idé i vår tid

I vår tid lever upplysningen verkligen vidare. Vi tror att allt går att lösa med förnuft och vetenskap. Men finns det nåt vi missar? Tror du på budskapet i filmen nedan eller ser du problem?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: