Roller

• Hitta på en person genom att överdriva ett av dina egna karaktärsdrag (ditt temperament, din kärlek till små lurviga djur, eller dylikt). Personen ska annars vara så olik dig som möjligt (ålder, yrke, utseende m.m.). Låt personen möta sin granne, terapeut eller arbetskamrat och försök få det överdrivna karaktärsdraget att lysa igenom.

• Konstruera fler personer. Ta några av dina av dina vänner som förebilder och bygg ihop en person av några av deras egenheter, drag eller rent fysiska utseende.

• Ta en skådis från en viss film och roll och beskriv honom så noggrant som möjligt: både utseende och personlighet. Försök renodla något hos i dennes personlighet och överdriv lite.

• Ta ett foto ur en tidning och hitta på en person utifrån den.

• Variera: namn, kön, ålder, födelseort, hemort, nationalitet, längd, vikt, färg på ögonen, hår – färg och mängd, ovanliga drag, social position, föräldrar, barn, husdjur, yrke, utbildning, medicinska problem, hygien, sömnbeteende, förarstil, medlemskap i olika organisationer, favoritägodel, mål, tvångstankar/fascinerad av…, synder, dygder, stora hemlighet och största problem i livet. Du behöver inte ge din person alla de här dragen. Välj ut ett antal och ge din karaktär ”form och färg”.

Handling

Relationsdrama

En viktig drivkraft i många romaner är förhållandena mellan huvudpersonerna, ibland kamp och konkurrens ibland kärlek, ibland minnen av olika slag osv. Många romaner är relationsdramer. Hämta din inspiration från vardagen och krydda med lite ovanliga, udda detaljer

Pikaresk

Man får följa, ofta genom en opålitlig berättare, en naiv persons öden och äventyr. Huvudpersonen är ofta ung och godhjärtad och han rör sig igenom samhällslivet och förvånas över sakernas tillstånd. Exempel: Tom Jones, Candide.

Bildungsroman (utvecklingsroman)

Man får följa en persons utbildning. Man börjar ofta i barndomen och följer hjälten förhållanden, familj och de resultat som hans utbildning får: soldatlivet, fängelse, konstnärslivet osv.

Familjekrönika

I denna typ av berättelse får man ofta följa flera personer och ofta i flera generationer, gärna mot en intressant historisk bakgrund.

Absurd

Handlingen förenas av saker och ting som inte logiskt sätt hänger ihop. Denna typ av berättelse leker ofta med våra vanligaste föreställningar om identitet, logik, tid och medvetande osv.

Idéroman

I den här typen av roman tjänar handlingen främst som ram för en filosofisk diskussion. Frågor som orsaken bakom lidandet i världen, eller rätten att ta ett liv.

Genreroman

Här kan man blanda flera olika genrer för att få en bra och spännande mix. Flera av genreromanerna har en traditionell formell, d.v.s. vissa typhändelser som alltid brukar finnas med. Genreromaner är t.ex. spökhistorier, vampyrhistorier, romantik, mordgåtor, western, s-f och fantasy.

Frågor att ställa sig är: Ska berättelsen ha en enhetlig struktur, i så fall hur? Eller ska den varje en serie fragment? Ska det vara en intervju, några brev, dagboksanteckningar, en memoar? Eller kanske ett rättsfall, en rättegång, en förundersökning, en läkarjournal, en reseberättelse. En dåres mumlanden och vrål?

Uppgifter

1. Ta en av dina karaktärer från föregående del och låt denne möta sin motsats, låt handlingen utvecklas kring detta möte.
2. Placera en av dina karaktärer i armén eller på ett dårhus. Bygg upp omständigheter och händelser runt karaktären
3. Skriv om ett dödsfall, ett barn eller en mor, antingen i första eller tredje person. Bearbeta döden med bilder och händelser och tankar kring och under begravningen. Välj gärna en mäktig och stämningsskapande inramning, eller en som gör situationen absurd.
4. Låt en av dina karaktärer fascineras av dyra viner (700 kr flaskan el dyl), eller ett lyxliv generellt sett. Intressantast blir det om karaktären har något vanligt och vardagligt yrke, eller om han av någon annan anledning är fattig. Hur gör han för att vidmakthålla sina vanor? Utveckla olika scener och händelser.

Perspektiv

Första person

Det mest omedelbara valet av berättarperspektiv är jag-berättaren, eller en berättelse i ”första person”. Detta perspektiv förmedlar en persons (ofta huvudpersonens) erfarenheter och observationer. Fundera över vad för berättelse du vill berätta, och fundera över vad jag-berättaren känner till om händelseförloppet. Det är viktigt att man skiljer på sig själv som författare, jag-berättaren och ev. huvudperson, om denne är någon annan än berättaren.

Jag-berättarperspektivets fördel är att få berätta en personligt upplevd berättelse med mycket subjektiva inslag. Man behöver inte vara objektiv och rättvis: berättelsen är främst färgad av berättarens temperament och värderingar.

Tredje person inre och yttre (begränsad)

Här försiggår berättelsen i tredje person och berättaren själv figurerar inte i berättelsen. Den inre tredje personberättaren har (på något mystiskt sätt) tillgång till huvudpersonens inre tankar och funderingar och återger vad en person känner och tänker. Den yttre tredjepersons-berättaren återberättar enbart vad man kan se och ana sig till. Det innebär att den här typen av berättare bara tar hänsyn till vad huvudpersonen gör och hur han ser ut. Denne berättare kan dock ibland komma med gissningar och analyser av karaktärernas yttre beteende (”Paul rynkade pannan. Han var nog orolig”).

Allvetande

Denne berättare känner till allt som har hänt i och runt berättelsen. Om berättelsen t. ex. tar plats i Rwanda ger han, utan att redovisa källor, läsaren alla detaljer om omständigheter och bakgrund. Denne berättare rör sig ut och in i olika karaktärer och återger både vad de gör, vad de känner och tänker.

Multipla berättare

Ibland kan en berättelse bestå av olika berättare. Berättelsen kan bestå av en ihopsamlad korrespondens, av några dagböcker, eller helt enkelt att olika personer inbegripna i berättelsen återberättar handlingen ur sitt perspektiv.

Skeptisk berättare

Fullständig skepticism fungerar inte i en spänningsladdad berättelse, eftersom då är t o m faran i tvivel. I den här typen av berättande är berättaren inte säker på om det han ser är sant, om han är riktigt frisk, om han riktigt minns, huruvida det finns något att minnas överhuvudtaget.

Uttryck som ”vad han nu menade med det?”, ”så verkade det åtminstone för mig” är vanliga. Ord som kanske, möjligen, eller osv, är vanliga. Tvivlet är en del av handlingen, som gärna blir filosofisk eller vetenskapsteoretisk till sin natur.

Uppgifter

1. Återberätta något du upplevt i jag-form. Kontrollera: Låter det som du eller skriver du som någon annan. Se till att stryka onaturliga ord. Stryk också pratiga eller extremt ”muntliga” passager och närma dig det skriftliga språket en aning.

2. Ta en av dina karaktärer och låt honom berätta i första person. Försök stilisera texten så att det inte låter som du utan som din person. Fundera över typiska ord och fraser som din person använder: yrke och ålder kan hjälpa dig.

3. Återberätta en berättelse som en kompis berättat för dig, men gör det som hon skulle ha gjort det. Sätt dig in i kompisens sätt att tänka och tala och skriv sedan berättelsen

4. Skriv i första person utifrån en smart fyraårings perspektiv. Berättelsen kan handla om skilsmässa, pappas alkoholism eller kvaliteten på jultomtens presenter i år. Tips: Lyssna på hur barn pratar. Och: det kan vara tacksamt att kontrastera barnets oskuldsfulla sätt att tänka mot de vuxnas kallhamrade eller cyniska sätt att resonera. Samt: Barn använder lustig grammatik som bästaste, gåsar, m.m. Glöm inte heller barns logik och märkliga jämförelser.

5. Beskriv samma händelseförlopp på två olika sätt. Använd först presens och en yttre tredje persons betraktare, och berätta historien som en drogpåverkad (berusad eller påtänd) skulle ha berättat den. Han/Hon kanske gör något brottsligt eller olämpligt. Skriv sedan i imperfekt om samma person och om hur han upplevde det, den här gången ur första person. Försök ge det ett annorlunda temperament: huvudpersonen är säkert bakfull eller allmänt ur slag. Låt karaktären känna sig ångerfull, syndig, uppgiven eller full av självförebråelse eller självömkan, och låt honom fundera över det han kan minnas. Du kan gärna förlägga historien till en bikt eller till en psykologmottagning

Beskrivning

De ord som du använder i en beskrivning bör väcka eller provocera fram bilder. Framgångsrika författare använder gärna direkta adjektiv som röd, vit osv, och annan visuell information, sällan använder de abstrakta adjektiv som fantastisk, hemsk, ful eller snygg. Dessa adjektiv låter kanske bra men de målar inga bilder.

Tolstoj skriver t. ex.: ”Vinden skakade och slet i de stelfrusna kläderna som hängde på strecket: skjortor, en röd, en vit, några par byxor och en kjol. Den vita skjortan fladdrade med en styve och slumpmässig ryckighet.” Den här beskrivningen gör klart att det är väldigt kallt och ger oss en bild, något som ett abstrakt konstaterande i stil med ”Det var väldigt kallt” inte skulle ha lyckats med.

1. Beskriv hur en karaktär tänder en eld (utomhus eller inomhus). Varför tänder han elden? Vilka är där? Koncentrera dig på detaljerna. Använd alla sinnen.

2. Beskriv ett verktyg – en hammare, ett vapen, en termometer, ett rep, en skalpell – först i vila och sedan i sin användning. Mål: Visa att vad dina karaktärer är hänger ihop med vad de gör och hur de gör det. Ett verktyg och det sätt som det används kan avslöja mycket om en person. Tips: Arbeta med levandegörande, metaforiska verb ”kniven bet”, ”kniven dök in i köttet”, eller ”kroppen svarade med mörkrött blod” osv.

3. Låt oss genom en av dina karaktärer uppleva en riktig storm. Glöm inte den fysiska känslan i skinnet. Utveckla en vild skildring med metaforer, liknelser och bilder. Försök göra skildringen psykedelisk (drömlik, som en hallucination). Hur känns det att fångas av en stormvind. Gör en lista med associationer, helt okritiskt. Välj några och skriv in dem i skildringen. Foga in beskrivningen i handlingen, eller i det övriga landskapet i en tidigare berättelse.

4. Beskriv ett efterlängtat föremål utifrån den som längtar. Ge föremålet den förtrollande egenskaper som den personen måste uppleva. Kanske en drogberoende längtan efter narkotika eller alkohol. Eller bara längtan i största allmänhet, efter en Coca-cola, kaviar, en mountain bike vad som helst. Ge bara föremålet den glans av åtrå som den längtande personen måste uppleva.

Bild och metafor

I skönlitteraturen är bilderna nästan allt. Att genomföra sina bilder rakt igenom berättelsen att hämta en rad bilder från samma källa kan ge berättelsen ytterligare ett plan, ytterligare en struktur som håller den samman.

Bilden ger förstås handlingen liv och visuell dimension, liknelser och metaforer hjälper sedan till att levandegöra bilden och lyfta fram verkligheten kanske rentav på ett nytt sätt.

Men även en tämligen konventionell bild och liknelse kan levandegöra berättelsen:

”De red västerut med solen i ryggen och deras skuggor föll framför dem som höga träd.”

Vladimir Nabokov använder i Skratt i mörkret en liknelse: ”Som barn hade han hällt olja på möss, satt eld på dem och tittat på hur de, under några sekunder, for runt som flammande meteorer.” Lägg märke till hur mycket denna liknelse åstadkommer. Istället för att säga att personen ifråga var grym som ett rent konstaterande, skapar denna bild (att han bränner möss) och liknelsen (med meteorer) ger till och med en (morbid) skönhet åt bilden. Bilden blir inte enbart ett exempel på grymheten som sådan, utan en väg att förstå hur pojkens psyke fungerar.

Uppgifter

1. Notera tre olika känselupplevelser som du får via huden. Fundera över hur huden på dina fötter känns? dina lår? din rygg? Uttryck varje känselintryck i en mening. Poängen är att försöka finna en bild ur känseln. Vi upplever mycket från känseln men vi är bra på att ignorera det. Känseln kan vara en bra väg att levandegöra din karaktär och göra honom angelägen för läsaren. Tips: ylletröjan i nacken (du behöver inte nämna att den kliar det förstår läsaren), tånageln som fastnat i en tråd i strumpan…

2. Försök göra en bild av tre eller fyra olika kyssar (pussar) Hur känns det att få en puss på kinden av en faster? Försök minnas tre olika pussar, lyft fram det som gjorde dem speciella, försök levandegöra känslan i en bild eller liknelse.

3. Vilken är den första bild du får upp i huvudet? Berätta om den i en mening.

4. Dra dig till minnes några gånger då du upplevt smärta. Vilka känslor kände du? Om du inte har någon känsloupplevelse fundera om du kan dra dig till minnes någon doft, något ljud eller dylikt som förekom samtidigt med smärtan. Poäng: Dina karaktärer kommer säkerligen att uppleva smärta. De flesta berättelsers drivkraft är känslor. Smärta både konkret och abstrakt ingår i majoriteten av berättelser.

5. Smaken av mat kan man ibland minnas såväl att smaken t o m gör sig påmind medan man minns den. Gör en lista på de ingredienser som gav rätten smak. Försök minnas vad du gjorde medan du åt, även om du inte minns – försök att förena smakminnet med en (passande) händelse.

6. Gör metaforer. Det är enkelt. Säg att något är någonting annat. Testa hur många saker en och samma sak kan bli. Låt dig själv fantisera och var okritisk och lekfull. Släpp loss! Börja med ett substantiv, t ex bok. Avsluta meningen: Boken är… ta ett nytt substantiv vilket som helst bara för att avsluta meningen: Boken är en fågel, fullfölj det hela om det går och gör en fullständig metafor: ”Boken är en fågel med många sköra vingar” exempelvis.

Bry dig inte om dina exempel är autentiska de kan vara fiktiva men poängen är försöka komma i kontakt med så många känsloupplevelser, tankar, minnen och bilder som möjligt och översätta dem till text.

Dialog

Samtalet är ett viktigt inslag i allt berättande. Det ger karaktärerna liv och fördjupar deras personlighet. Deras sätt att tala säger mycket om deras egenskaper.

Uppgifter

1. Skriv en dialog mellan två lögnare som försöker överträffa varandra. De börjar med beskedliga överdrifter för att sluta i rent vansinnigt skryt.

2. Skriv en dialog mellan två sanningsägare. Deras bekännelser är förvånande och förnedrande för dem båda att de i slutet av scenen slår ihjäl varandra.

3. Skriv en dialog där den ene försöker förföra den andre. Låt förföraren vara en person som knappast har någon chans att förföra någon (eller i varje fall inte den här personen).

4. Låt tre personer sitta och skvallra. I första scenen skvallrar a och b om c, i den andra scenen c och a om b och i den tredje c och b om a. Sedan talar de alla med varandra utan att låtsas om vad de sagt eller hört om varandra. Tips: Scenen skulle kunna ta plats i en studentkorridor, eller hemma hos några som delar lägenhet. Låt dem ljuga om varandra, eller åtminstone överdriva.

Under upplysningen så började kungamakten och kyrkan på allvar att kritiseras. Tidigare hade deras påverkan och kontroll över människornas liv varit obestridd, men med nya bildningsideal och starkare tro på förnuftet så började borgarståndet att ifrågasätta och kritisera allt från samhällsstånden till Gud – något som tidigare varit omöjligt.

Begrepp att känna till
https://sv.wikipedia.org/wiki/Soritesparadoxen
https://en.wikipedia.org/wiki/Uncanny_valley
https://sv.wikipedia.org/wiki/Deism
Klockmakarguden
Empirism
Utvecklingsoptimism
Locke Naturrätten, Nattväktarstaten
Voltaire
Rousseau
Daniel Defoe
Jonathan Swift
Goethe (Faust)
Johan Henrik Kellgren
Hedvig Charlotta Nordenflycht
Mary Shelley (Frankenstein)

Uppgift

Ni ska, i ett argumenterande tal, ta ställning till någon av de frågor som som finns i de texter vi gått igenom. (Tänk på att vi berört satir och karikatyr och att ditt tal kan ta en syrlig eller humoristisk vinkel på ämnet. Både språkligt och visuellt.)

Frågor du kan välja bland är:

• Vad påverkar våra liv? Arv och miljö?
• Hur kan människans vilja att ”leka Gud” påverka människors livsöden?
• Vilka möjligheter har vi att skapa ”den bästa av världar”?
• Vad är riskerna med att skapa en robot/AI?

Ni ska i ert tal utgå från någon av de källor och begrepp vi läst eller diskuterat, för ett mer avancerat tal kan du knyta an till två källor och fler begrepp:
• ”Candide” av Voltaire
• ”Frankensteins monster” av Mary Shelley
• ”Sverige måste uppdatera sin syn på internationell adoption” av Tobias Hübinette
• ”Westworld” av Jonathan Nolan (trailer)

Talet kan gärna utnyttja en bild eller annat presentationstekniskt stöd, om du vill. Talet ska vara 5 minuter långt. Dvs inte kortare än 3 och inte längre än 7.

Ni kan/bör alltså antingen ta upp likheter eller skillnader, jämföra eller hänvisa till innehållet i texterna/trailern med det tema ni valt för att stärka era argument. Ni får även utgå från egna erfarenheter!

Kunskapskrav för momentet
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations¬situation. Eleven har åhörarkontakt. Vidare kan eleven använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Prezipresentationen

Filmklippet

Prov på begrepp

DATUM

Avslutningsprov på litteraturhistoria i april?

Vilka idéer, tankar och litterära verk har betytt mest för människan och för dig. Välj minst två. Förklara vad de har att säga oss och dig idag.

Upplysningen

Som jag tidigare beskrivit så följer barocken efter renässansen och efter den kommer så Upplysningstiden. Gränsdragningarna mellan epokerna är lite luddiga: antiken är mellan 2000 f.kr. till 500 efter (man brukar räkna år 476 som antiken slut eftersom Rom föll då, och västra delen av romarriket). Och medeltiden brukar man räkna till 1453, då Konstantinopel och den östra delen av romarriket föll. Sen följer renässansen och barocken.

Någon gång närmare 1700 brukar man säga att upplysningen tar fart. De naturvetenskapliga upptäckterna av Isaac Newton brukar ses som startskottet för upplysningen. Saker som amerikanska författningen eller franska revolutionen ses som uttryck för upplysningen.

Upplysningens viktigaste idé är tron på människans förnuft. ”Alla människor är kapabla att tänka själva”, menade man. Man var emot religiösa vidskepelser och kritisk till tänkande som inte grundade sig i observationer och erfarenheter (empirism).

Två betydelsefulla verk som man bör ha läst från denna tid är Ett anspråkslöst förslag av Jonatan Swift, och Johan Henrik Kellgrens Ljusets fiender.

Den första är känd eftersom den visar att även ett ”förnuftigt” argument kan leda till omoraliska konsekvenser.  Den andra är känd eftersom den är den första upplysningstexten i Sverige och den handlar om hur man ska använda förnuftet och inte lita på vidskepelse.

Ljusets fiender

Uppgiften är att ni parvis ska svara på 6 frågor om dikten ”Ljusets fiender” av Johan Henrik Kellgren. Tänk på vilka samhällsidealen under upplysningen var när ni analyserar texten och svarar på frågorna.

1. Vad och vilka är det Lucidor ser när han kommer ner i källaren?
2. Vad tycker ”pastor Fån” om att släppa in ljus? Varför tror ni att han tycker så?
3. Något som är återkommande i texten är ljus och mörker, vad tror ni att detta symboliserar?

I slutet av texten står det att någon ropar ”Ell’n är slös på Söder!” (elden är lös på söder). Dikten är skriven år 1792, vilket var nära inpå en viktig händelse, nämligen Franska revolutionen. Både den och den amerikanska vägleds av upplysningens idéer om en förnuftig värld. Benjamin Franklin som upptäckt elektriciteten var en av de som skrev på den amerikanska förklaringen, exempelvis.

Förnuftet som idé i vår tid

I vår tid lever upplysningen verkligen vidare. Vi tror att allt går att lösa med förnuft och vetenskap. Men finns det nåt vi missar? Tror du på budskapet i filmen nedan eller ser du problem?

Essäsvar, språksituationen i norden, för provbetyget A

Powerpointen

Språkförhållanden i Sverige och norden

JANTELAGEN

En annan framstående författare var Aksel Sandemose , som var norsk-dansk. Jantelagen formulerades i romanen En flyktning krysser sitt spor (1933), med vilken Sandemose fick sitt genombrott. I denna skildrade han småstadslivets självutplåning. Detta var något som många kände igen sig i och Jantelagen är än i dag välkänd.

1. Du skal ikke tro at du er noe.
2. Du skal ikke tro at du er like så meget som oss.
3. Du skal ikke tro du er klokere enn oss.
4. Du skal ikke innbille deg du er bedre enn oss.
5. Du skal ikke tro du vet mere enn oss.
6. Du skal ikke tro du er mere enn oss.
7. Du skal ikke tro at du duger til noe.
8. Du skal ikke le av oss.
9. Du skal ikke tro at noen bryr seg om deg.
10. Du skal ikke tro at du kan lære oss noe.

Norsk litteratur: Vildanden

Henrik Ibsen är en av de kändaste norska författarna. Hans dramer spelas fortfarande ofta på teatrar i hela världen. Några av hans mest kända verk är Brand (1866), Peer Gynt (1867), Et dukkehjem (1879) och Vildanden (1884).

Vildanden går ofta på Dramaten. Utdrag ur manuset för Vildanden på norska. Det är ett drama om social klass, ”att duga”, om skam och lögner.

Hjalmar i pjäsen blir hembjuden till en fin familj. Det är hans bästis Gregers familj. Där skäms han för att han inte är lika ”fin” som de. I synnerhet då hans pappa dyker upp på festen. Då låtsas han knappt om sin pappa. Greger trivs inte heller med sin familj och bråkar med sin pappa och flyttar hem till Hjalmar. Greger är lite av ett ”världssamvete” och en ”sanningssägare” och vill att Hjalmar ska få veta sanningen om olika saker.

Det händer lite olika saker i pjäsen. Men när Hjalmar får veta att Hedvig, hans dotter, kanske inte är hans dotter avskyr han henne och vill inte ha mer med henne att göra. Gregers intalar henne att om hon offrar det käraste hon har, vildanden, så kommer pappan att tycka om henne igen. Hjalmar ändrar sig efter att ha pratat med Gregers, men när han kommer tillbaka har Hedvig, i sin förtvivlan över att fadern förskjutit henne, tagit sitt eget liv.

En legendarisk replik i pjäsen är:

”Tar du livsløgnen fra et gjennomsnittsmenneske tar du lykken fra det med det samme”.

Uppgift 1

Läs ett par sidor ur Vildanden. Vilka är några språkliga skillnader mellan svenska och norska som du ser? Finns det några tydliga likheter?

Uppgift 2

Diskutera med en kamrat. Har vi olika lögner i våra liv? Är de nödvändiga för att vi ska orka med livet? Är sanningen alltid rätt? Beskriv era tankar och er diskussion i några punkter.

Delar ur kunskapskravet för betyget A

Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Nu ska vi studera ”Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken”.

Språket bygger på olika typer av yttranden. Dessa grupper av ljud bildar ord. (För en repetition av ordklasserna läs här.  Dessa ord har en betydelse och ett syfte. Alla fullständiga yttranden som har innebörd blir meningar. Sådana yttranden eller meningar kallas ibland för makrosyntagm. Det är meningar som allt från ”Hej!” till ”Det här är inte de robotar ni letar efter”.

Ett syntagm är, helt enkelt, element (ord) som hänger ihop med syntaktiska regler (en eller flera) som har mening både var för sig och tillsammans. Ett makrosyntagm är ett avslutat sammanhängande större element, en fras eller en sats. Ett makrosyntagm är en fullständig mening.

Det här är t.ex. en makrosyntagm: ”Bollen är rund.” (Detta är en fullständig mening).
Det här är det inte: ”Apa sylt hoppas New York.” (Detta är en eller flera meningsfragment, eller fragment, eller anakolut).

Meningar och satser

En mening består oftast av en enkel huvudsats, ibland består den av en huvudsats och en eller flera bisatser.

Satser blir viktiga när vi skriver eftersom satserna som regel skiljs åt med kommatecken.

Det här är en huvudsats: ”Bollen är rund.” Det här är två huvudsatser: ”Bollen är rund och den är bra.”Båda exemplen är fullständiga meningar.

Det här är bisatser: ”för att den ska rulla bra”, ”eftersom den är nypumpad”. Båda är fragment eller ofullständiga och kan inte utgöra en mening.

Här kombineras huvudsatser och bisatser: ”Bollen är rund, för att den ska rulla bra.” ”Den är bra eftersom den är nypumpad.

Bisatser kan avsluta meningar, inleda meningar och vara inskjutna mitt i meningen. Inskutna bisatser kallas inskott.

”När Caesar [INTE] tog makten i Rom så fruktade [INTE] många av hans gamla fiender för sina liv.”

”Det här är [INTE] robotarna som ni  [INTE] letar efter”

”Huset, som de  [INTE] köpte, låg  [INTE] i Norrköping”

BIFF-regeln

Regelns namn är en förkortning som kan uttydas så här: ”I Bisats kommer Inte Före det Finita verbet” och är således en regel som kan användas för att urskilja bisatser från huvudsatser i en mening. Det kan underlätta ifall man vill stoppa in ett kommatecken i en lång mening.

Uppgifter

1. Ge exempel på ord i varje ordklass. Förklara hur man vet att ett ord tillhör en viss ordklass.

2. Läs igenom listan på satsdelar. Gör sedan Självtest satsdelar

3. Detta övningsprov speglar provet bra

Bisatsinledare

• så Olle skämtade, så alla skrattade.
• att han ville gärna, att vi skulle hälsa på.
• så att Hon frös så att hon skakade.
• för att Stina gick till stranden för att bada.
• medan Medan Karl skalade potatis, dukade jag. Sture åkte till Göteborg, medan Berit väntade i Stockholm.
• då Jag kom hem, då programmet började. Nils gav mig en fin present, då jag fyllde år.
• fastän bilen startade, fastän det var så kallt.
• därför att Vi gick hem, därför att festen var tråkig.
• om jag kommer, om du lovar att vara snäll.
• ifall du ger mig pengar, kan jag handla.
• under det att Anna var flitig, under det att Lisa var lat.
• när han kom hem, var det kallt i huset.
• innan Berit anlände från Stockholm, innan det blev mörkt.
• eftersom Eftersom Sture var i Spanien, höll vi festen själva.
• emedan Jag tog bussen till jobbet, emedan det regnade.
• sedan Sedan Berit hade åkt, körde jag in till stan för att handla. Ivar tvättade bilen, sedan barnen hade gått till skolan.
• som Sven kör som en galning. Hon är dubbelt så gammal som lillan. Karl jobbar som lärare.
• såsom Sven kör såsom en galning. Karl jobbar såsom lärare.
• som (tillsammans med ordet ”just”) Just som Bertil gick in i affären, ropade Ulla högt.

Kunskapsbedömning

Vad ska du kunna redogöra för på provet när det gäller språksituationen och språkets byggnad :

• Hur och varför är de nordiska språken besläktade? (Ge exempel på språkliga likheter och redogöra för den historiska bakgrunden i korta drag).
• Vad medför det för de nordiska länderna att de har så starka språkliga band?
• Vilket är motivet för språklagen? Vad är vinsterna/riskerna med en språklag? (Vi tittar lite propositionen)
• Kunna identifiera ordklasserna, några satsdelar och skilja på olika fraser utifrån givna exempel. Kunna förklara hur man avgör vad en huvudsats är och en bisats är och satsadverbialets position, exempelvis.
• Språket är en bild av kulturen säger vissa forskare. Vad säger de (språkliga idéer och begrepp som kommit till uttryck i skandinaviska berättelser om skandinavisk kultur? Finns det problem med dessa begrepp och idéer?
• Beskriv språksituationen i norden utifrån några likheter och skillnader språkligt, litterärt och kulturellt.

Uppvärmning

• Hur lärde du dig ditt språk?
• Hur lär sig ett barn att tala?
• Vad har ni lagt märke till kring hur barn talar i jämförelse med vuxna?
• Är det lätt eller svårt att lära sig ett nytt språk?

Film

Vad lärde du dig om hur människor lär sig språk? Förklara med en eller ett par meningar!

Om fraser

Enligt kursplanen ska ni också få reda på lite om det som kallas för fraser inom språkvetenskapen.

Fraserna är ett sätt att betrakta och systematisera språket, precis som ordklasserna och satsläran som vi pratat om och som ni känner igen.

Fraser är ett omfattande och rätt snårigt forskningsfält. Det blir fort många begrepp och mycket fokus på vilken typ av fras ett visst ord i en mening hör till. Vi ska försöka begränsa oss till det allra mest grundläggande begreppen. Vi tittar lite närmre på nominalfrasen och verbfrasen. De utgör på ett sätt kärnan.

Det är förstås roligt att analysera och systematisera, men ordklasserna och satsläran räcker rätt långt, kan man tycka.

Men fraser har blivit viktiga inom forskning i gränslandet mellan språklära och neurologi! Mer om det strax.

De två typer av fraser man oftast talar om är:

• Nominalfrasen (som i många språk inleder en mening)
• Verbfrasen (som uttrycker meningens handling)

De tre gröna stigarna

Nominalfras (NP)

kommer att leda till 

Verbalfras (VP)

de sälla jaktmarkernas stora vidder.

Nominalfras (NP)

Vi ska inte gå längre än så här. Vi konstaterar att flera europeiska språk har en grundläggande språklig struktur för meningar som ser ut nåt i stil med:

NP VP NP eller SVO (subjekt verb objekt)

Hursomhelst så har forskningen om fraser varit ett inslag i forskaren Noam Chomskys teorier.

Det viktigaste bidraget i hans språkforskning handlar om att han lyckas visa att en ”språkmaskin” finns med i hjärnan från födseln. Barnet kan med väldigt lite stimulans snappa upp grammatiska regler (som frasregler) oerhört fort och därmed utveckla ett fungerande språk.
Chomskys teori ersatt därmed den ”tabula rasa”-teori som andra varit inne på före honom, framförallt behaviouristen B. F. Skinner. Noam Chomsky brukar anges som den mest citerade forskaren i historien, vilket säger något om hans och hans idéers betydelse.

Uppgift

– Hitta nominalfras i nedanstående exempel:

Han heter Niklas.

Det där är Kalles bil.

Den där lille pojken är duktig

Den lille pojken med mössan är slarvig.

Den lilla flickans mormor bodde i ett hus i skogen.

– Hitta verbfrasen i nedanstående exempel:

Zora springer fort.

Brevbäraren lämnade brevet.

Du måste kunna hitta plånboken.

Hundarna har ätit nu.

Olle kom springande.

Grenen har brutits av

När det blåste, så bröts grenen av.

Du måste tvätta dig.

Tvättade du dig ordentligt om händerna?

Du som också vill kunna förklara vad ett huvudord och en bestämning är och lära känna resten av fraserna i frasläran ser den här filmen:

Följande utdrag höglästes

Karaktärer i Dvärgen

Frågor du ska diskutera vid seminariet är:

• Hur kan man se verket som en historisk roman och därmed som en skildring av renässansen?
• Hur kan man se verket som en idéroman och därmed en skildring av eviga frågor, eller tankar och händelser i 1940-talets Europa?
• Hur kan man se verket som psykologisk roman och därmed som en skildring av ett (eller flera) medvetande?
• Vad är utmärkande för romanens språkliga stil? Ge något exempel på andra verk som påverkat romanen.
• Hur ser du på romanens betydelse för dig och för vår tid? Hur ser du på att romanen tillhör klassikerna och den litterära kanon? Är denna ställning befogad eller inte?

Vincent

Gunnar Hamundsson, gift till Hellgard, dotter till den store mäktige Hans Vekling från Småland. Gunnars far var den kände Hamund som förlorade örat i slaget om Tyson, sydväst om Kalmar några år innan Gunnar föddes. 

En tidig morgon klev Hellgard upp och gick ut till gården. Gunnar sov fortfarande djupt och hon gillade den fridfulla stämningen på morgonkvisten. Huset var i skugga, i en kvardröjande gryning. Hellgards jobb var att upprätthålla gården och se till att trälarna sattes i arbete. Hellgard begav sig mot ladan där trälarna sov om natten. Hon låste upp och öppnade ladugårdsdörren. Ladugården var tom och öde. Inga trälar i syne. 

Vid kvällsmaten frågar Gunnar om dagens sysslor blivit utförda. Hellgard svarade med “Trälarna har bytt arbete. Kanske kommer de tillbaka”. 

“Du har brustit tillsyn och låtit dem fly, vem ska nu utföra deras sysslor?” utbrast Gunnar ilsket. 

“Du kan utföra dessa sysslor då du aldrig gör något på gården!” svarade Hellgard. 

Gunnar reser sig hastigt och utdelar ett slag med öppen hand mot Hellgards ansikte.  

Kinden svider och Hellgard kvider, 

kvinna utbrast vrede inombords, 

som helvetet utan att gråta, 

då hon inte vet, 

hellre va stolt. 

Joseph

Hallgerd örfil (inte rubriken) 

”Gunnar, son till Ulf Jomarsson” säger en man bugande till Jarl Vigot. ”Helgas son, du skall tjäna mig väl” svarar Jarlen. Vigot och Gunnars mamma hade en okänd relation i deras unga tider men det hade Gunnar ingen aning om. Gunnar var bunden till Hallgerd, dotter till Hoskuld Dala-Kollsson som var Hövding i Laxdalen. 

Gunnar och Hallgerd bodde på en mindre by i Sigtuna nämnd Odeila vars namn kommer från den stormäktige Ragnars maka. Livet var som det alltid varit, Gunnar plundrade och spelade med sitt liv medan Hallgerd omhändertog deras gemensamma pojk Stubb och hushållet. Käk på bordet var ett krav för Gunnar, en mage proppar inte sig själv. Under middagen talade Gunnar till sin hustru och son om uppkommande plundringen som ankom följande dagen. Familjen Jomarsson gjorde ritualen kallad blot och offrade dess blod till krigsguden Odin i utbyte för att väder och tur ska stå vid Gunnars sida under striden. 

Gunnar far iväg till strid och Hallgerd fick sällskap från ett oväntat besök av Jarl Vigot. Vigot led av en knäskada från gårdagens träning och hans blod kokade än. Jarlen tilläts inte att följa med och på grund av det sökte han efter något och därför befann han sig hos Hallgerd. Stubb tvingades leka med de andra barnen ute utan en idé av vad som skulle hända. ”Hungern min är ditt ärende för dagen att tillfredsställa” yttrade Vigot. 

Tobias

Kraftlöst dök Gunnar upp i hemmet och Hallgerd låg sovande på matbordet. Smulor av bröd och sopprester låg kvar och hela Gunnars kropp vibrerade driven av ilska. Hade ingen mat lämnats kvar för Gunnar? Hallgerd väcktes av Gunnars fotsteg och skickligt ställde hon sig upp och försökte tala ut. Gunnar gick från en skakande näve till en öppnad handflata och den lyftes upp bakom huvudet av honom. Inom ett ögonblick hade handflatan till Gunnar gjort kontakt med sin fruga. Ljudet av örfilen hördes av hela byn och en tystnad tog plats. Hallgerd sprang ut ur huset och skrek ut ”Vid Tors vrede skall detta icke lämna min hågkomst”. 

Gunnars hämnd 

Gunnar hette en man vars fru hette Hallgerd. Torleif hette hans far. Han var son till Balder Svartöga som blev nedkastad i avgrunden. Hans mor hette Agnhild, dotter till Aslög som var drottning över en liten stad i norr. Aslög var kusin med Ragnar som sägs ha dräpt tusen män. 

Gunnar och Hallgerd var lite festliga av sig och gillade att samlas på stan för att dricka lite när de hade tid, särskilt när de hade något att fira, och var på gott humör. En tisdagskväll på sensommaren gjorde de sig i ordning för att gå ut och träffa sina vänner när det helt plötsligt bankade på dörren. 

-Är det någon hemma? frågade gästen. 

-Nej, det är hunden som talar, svarade Gunnar. Det blev tyst. Efter en kort stund bröts tystnaden av Gunnar. 

-Vem är det som stör så sent på en tisdag eftermiddag? frågade Gunnar. 

-Kom och öppna så får du se! sa gästen med vad lät som ett leende på läpparna.  

Gunnar öppnade dörren och där stod ingen mindre än hans bror Torvald. Gunnar bjöd in honom medan de väntade på Hallgerd och cirka en halvtimme senare gick dem.  

    När de kommit ner till stan och träffat sina vänner så tog det inte lång tid innan första ölen var svept. Cirka en timme in i festen hade Gunnar druckit tre fullstora glas medan Hallgerd var inne på sitt sjätte. 

-Ta det lugnt med ölen, du vet hur du blir när du dricker för mycket, sa Gunnar varnande till Hallgerd som inte såg ut att sluta dricka för en sekund.  

-Sluta hålla på och tro att du kan bestämma över allt jag gör, svarade Hallgerd sluddrigt men med en sur ton.  

-Det handlar om att jag bryr mig om dig, fortsatte Gunnar. 

-Det kanske du ska sluta med då, avslutade Hallgerd konversationen med innan hon  

gick iväg. Kvällen fortsatte utan att något annat särskilt hände. Gunnar, Torvald och deras vänner pratade, dansade, åt och framförallt drack en hel del och innan de visste ordet av det var solen på väg upp igen. Många började lämnade och även Gunnar skulle göra det men innan det behövde torvald gå på toa. Ungefär fem minuter senare hittade Gunnar Hallgerd. Hon hånglade med Torvald och Gunnar blev rosenrasande.  

– Vad i helsike håller ni på med! skrek Gunnar. 

– Hon tvingade mig, hon sa att hon skulle skära av ett av mina fingrar om jag sa emot, sa Torvald i en ledsen ton.  

-Är du helt från vettet kvinna, var det sista Hallgerd hörde innan Gunnar gav henne en örfil. Efter det vände Gunnar hem och syntes inte utanför sitt hus på flera dagar. 

Benjamin

Gunnar hette beundraren av Tyra dotter till Ingemar. Gunnar var son till Helge sne
tå och Helga en tand. Helge var son till Holger som blev dräpt under slaget över “
ef þú ert að lesa þetta ertu hálfviti ” och han var son till halger som var syster till
Holger vilket var stelt till en början men blev rätt trevligt.
Gunnar var storväxt och stark, han hade mer hår på bröstet än fåren dem slaktade
till middag. Han hade en stark röst som kunde höras genom landet om han så
ville.
Det var en fredag kväll och Gunnar och hans fränder var ute som vanligt.
Vartannat vatten var ett skämt för dem och de drack mjöd som om det vore deras
sista dag på jorden. Allt dem gjorde den kvällen skulle dem förmodligen ångra
dagen efter. Gunnar hör hur hans kusin Gilbert skriker från backen bakom gården
och kollar i förvåning på Gilbert som står högst upp på backen med ett får.
Gilberts plan var då att rida på fåret ner för backen och sedan upp på hustaket
som då skulle vara som en form av ramp. Då han inte hade tagit med logiskt
tänkande i planen ledde de till att han föll av fåret i mitten av backen så att han
rullar in genom väggen till Gunnars hus där hans fru ligger och sover.
”GUNNAR!” ekar genom hela byn och Gunnar vinglar till huset med ett gömt
leende i läpparna.
Inne hos Gunnar var det svårt att urskilja vad som sades, det var mest skrik och
arga läten. Gunnar som då har ett dåligt temperament och inte tar kritik så bra
använder sig av en kvick och effektiv manöver för att få tyst på kvinnan. Han ger
henne en örfil som då lyckades med att skapa tystnad men det hjälpte inte honom
att må bättre.
-”Så där talar du inte med mig kvinna!” utropar Gunnar med handen uppe igen för
att visa att han är villig att göra det igen.
-”Ut nu ur mitt hus, så kan du lära dig att visa respekt mot mig.”
Tyra gick ut med glimten i ögat då hon visste att någon gång kommer hon få sin
hämnd.