Berättelser om örfilen

Vincent

Gunnar Hamundsson, gift till Hellgard, dotter till den store mäktige Hans Vekling från Småland. Gunnars far var den kände Hamund som förlorade örat i slaget om Tyson, sydväst om Kalmar några år innan Gunnar föddes. 

En tidig morgon klev Hellgard upp och gick ut till gården. Gunnar sov fortfarande djupt och hon gillade den fridfulla stämningen på morgonkvisten. Huset var i skugga, i en kvardröjande gryning. Hellgards jobb var att upprätthålla gården och se till att trälarna sattes i arbete. Hellgard begav sig mot ladan där trälarna sov om natten. Hon låste upp och öppnade ladugårdsdörren. Ladugården var tom och öde. Inga trälar i syne. 

Vid kvällsmaten frågar Gunnar om dagens sysslor blivit utförda. Hellgard svarade med “Trälarna har bytt arbete. Kanske kommer de tillbaka”. 

“Du har brustit tillsyn och låtit dem fly, vem ska nu utföra deras sysslor?” utbrast Gunnar ilsket. 

“Du kan utföra dessa sysslor då du aldrig gör något på gården!” svarade Hellgard. 

Gunnar reser sig hastigt och utdelar ett slag med öppen hand mot Hellgards ansikte.  

Kinden svider och Hellgard kvider, 

kvinna utbrast vrede inombords, 

som helvetet utan att gråta, 

då hon inte vet, 

hellre va stolt. 

Joseph

Hallgerd örfil (inte rubriken) 

”Gunnar, son till Ulf Jomarsson” säger en man bugande till Jarl Vigot. ”Helgas son, du skall tjäna mig väl” svarar Jarlen. Vigot och Gunnars mamma hade en okänd relation i deras unga tider men det hade Gunnar ingen aning om. Gunnar var bunden till Hallgerd, dotter till Hoskuld Dala-Kollsson som var Hövding i Laxdalen. 

Gunnar och Hallgerd bodde på en mindre by i Sigtuna nämnd Odeila vars namn kommer från den stormäktige Ragnars maka. Livet var som det alltid varit, Gunnar plundrade och spelade med sitt liv medan Hallgerd omhändertog deras gemensamma pojk Stubb och hushållet. Käk på bordet var ett krav för Gunnar, en mage proppar inte sig själv. Under middagen talade Gunnar till sin hustru och son om uppkommande plundringen som ankom följande dagen. Familjen Jomarsson gjorde ritualen kallad blot och offrade dess blod till krigsguden Odin i utbyte för att väder och tur ska stå vid Gunnars sida under striden. 

Gunnar far iväg till strid och Hallgerd fick sällskap från ett oväntat besök av Jarl Vigot. Vigot led av en knäskada från gårdagens träning och hans blod kokade än. Jarlen tilläts inte att följa med och på grund av det sökte han efter något och därför befann han sig hos Hallgerd. Stubb tvingades leka med de andra barnen ute utan en idé av vad som skulle hända. ”Hungern min är ditt ärende för dagen att tillfredsställa” yttrade Vigot. 

Tobias

Kraftlöst dök Gunnar upp i hemmet och Hallgerd låg sovande på matbordet. Smulor av bröd och sopprester låg kvar och hela Gunnars kropp vibrerade driven av ilska. Hade ingen mat lämnats kvar för Gunnar? Hallgerd väcktes av Gunnars fotsteg och skickligt ställde hon sig upp och försökte tala ut. Gunnar gick från en skakande näve till en öppnad handflata och den lyftes upp bakom huvudet av honom. Inom ett ögonblick hade handflatan till Gunnar gjort kontakt med sin fruga. Ljudet av örfilen hördes av hela byn och en tystnad tog plats. Hallgerd sprang ut ur huset och skrek ut ”Vid Tors vrede skall detta icke lämna min hågkomst”. 

Gunnars hämnd 

Gunnar hette en man vars fru hette Hallgerd. Torleif hette hans far. Han var son till Balder Svartöga som blev nedkastad i avgrunden. Hans mor hette Agnhild, dotter till Aslög som var drottning över en liten stad i norr. Aslög var kusin med Ragnar som sägs ha dräpt tusen män. 

Gunnar och Hallgerd var lite festliga av sig och gillade att samlas på stan för att dricka lite när de hade tid, särskilt när de hade något att fira, och var på gott humör. En tisdagskväll på sensommaren gjorde de sig i ordning för att gå ut och träffa sina vänner när det helt plötsligt bankade på dörren. 

-Är det någon hemma? frågade gästen. 

-Nej, det är hunden som talar, svarade Gunnar. Det blev tyst. Efter en kort stund bröts tystnaden av Gunnar. 

-Vem är det som stör så sent på en tisdag eftermiddag? frågade Gunnar. 

-Kom och öppna så får du se! sa gästen med vad lät som ett leende på läpparna.  

Gunnar öppnade dörren och där stod ingen mindre än hans bror Torvald. Gunnar bjöd in honom medan de väntade på Hallgerd och cirka en halvtimme senare gick dem.  

    När de kommit ner till stan och träffat sina vänner så tog det inte lång tid innan första ölen var svept. Cirka en timme in i festen hade Gunnar druckit tre fullstora glas medan Hallgerd var inne på sitt sjätte. 

-Ta det lugnt med ölen, du vet hur du blir när du dricker för mycket, sa Gunnar varnande till Hallgerd som inte såg ut att sluta dricka för en sekund.  

-Sluta hålla på och tro att du kan bestämma över allt jag gör, svarade Hallgerd sluddrigt men med en sur ton.  

-Det handlar om att jag bryr mig om dig, fortsatte Gunnar. 

-Det kanske du ska sluta med då, avslutade Hallgerd konversationen med innan hon  

gick iväg. Kvällen fortsatte utan att något annat särskilt hände. Gunnar, Torvald och deras vänner pratade, dansade, åt och framförallt drack en hel del och innan de visste ordet av det var solen på väg upp igen. Många började lämnade och även Gunnar skulle göra det men innan det behövde torvald gå på toa. Ungefär fem minuter senare hittade Gunnar Hallgerd. Hon hånglade med Torvald och Gunnar blev rosenrasande.  

– Vad i helsike håller ni på med! skrek Gunnar. 

– Hon tvingade mig, hon sa att hon skulle skära av ett av mina fingrar om jag sa emot, sa Torvald i en ledsen ton.  

-Är du helt från vettet kvinna, var det sista Hallgerd hörde innan Gunnar gav henne en örfil. Efter det vände Gunnar hem och syntes inte utanför sitt hus på flera dagar. 

Benjamin

Gunnar hette beundraren av Tyra dotter till Ingemar. Gunnar var son till Helge sne
tå och Helga en tand. Helge var son till Holger som blev dräpt under slaget över “
ef þú ert að lesa þetta ertu hálfviti ” och han var son till halger som var syster till
Holger vilket var stelt till en början men blev rätt trevligt.
Gunnar var storväxt och stark, han hade mer hår på bröstet än fåren dem slaktade
till middag. Han hade en stark röst som kunde höras genom landet om han så
ville.
Det var en fredag kväll och Gunnar och hans fränder var ute som vanligt.
Vartannat vatten var ett skämt för dem och de drack mjöd som om det vore deras
sista dag på jorden. Allt dem gjorde den kvällen skulle dem förmodligen ångra
dagen efter. Gunnar hör hur hans kusin Gilbert skriker från backen bakom gården
och kollar i förvåning på Gilbert som står högst upp på backen med ett får.
Gilberts plan var då att rida på fåret ner för backen och sedan upp på hustaket
som då skulle vara som en form av ramp. Då han inte hade tagit med logiskt
tänkande i planen ledde de till att han föll av fåret i mitten av backen så att han
rullar in genom väggen till Gunnars hus där hans fru ligger och sover.
”GUNNAR!” ekar genom hela byn och Gunnar vinglar till huset med ett gömt
leende i läpparna.
Inne hos Gunnar var det svårt att urskilja vad som sades, det var mest skrik och
arga läten. Gunnar som då har ett dåligt temperament och inte tar kritik så bra
använder sig av en kvick och effektiv manöver för att få tyst på kvinnan. Han ger
henne en örfil som då lyckades med att skapa tystnad men det hjälpte inte honom
att må bättre.
-”Så där talar du inte med mig kvinna!” utropar Gunnar med handen uppe igen för
att visa att han är villig att göra det igen.
-”Ut nu ur mitt hus, så kan du lära dig att visa respekt mot mig.”
Tyra gick ut med glimten i ögat då hon visste att någon gång kommer hon få sin
hämnd.

Medeltid

Den antika text som lever vidare under medeltiden är Bibeln. Grekernas filosofi och idéer ärvs först av Romarna som har likande gudar: Zeus blir Jupiter och krigsguden Ares heter hos romarna Mars. Men kristendomen vinner mark och romarna byter religion. Det leder till att romarriket mot slutet blir ett kristet rike, och den grekiska kulturen får allt mindre inflytande. Kyrkofadern Augustinus försöker dock sammanföra Bibelns tankar med grekisk filosofi. När västra romarriket faller ihop iochmed upprepade krig och invasion av staden Rom 476 e.kr så brukar man säga att den antika tiden tar slut.

inferno-map-3200

Medeltiden kommer i Europa att präglas av kristendomen som religion och brukar beskrivas som en mörk tidsålder. Perioden sträcker sig från 476 till 1400-talet då renässansen anses börja. I Europa handlar texterna om Gud eller om riddarberättelser som Rolandssången. Den mest betydelsefulla boken skrivs av Dante Alighieri. Den heter Divina Commedia och handlar om hur Dante gör en resa från skärselden, till helvetet och himmelen. Dantes bok blir därmed en bild av den medeltida synen på världen och moralen.

havamal-fanad_dor_frander_dor_sja-16671-bg__630

I skandinavien så skapas under medeltiden nordens viktigaste litteratur, isländska sagorna och vikingarnas myter. Den viktigaste boken är Njals saga. Men Eddan, Havamal och Völuspa som innehåller berättelser om de nordiska gudarna och vikingarnas moraliska är viktiga för att förstå det folk som grundlade civilisationen i norden.

Vi ska läsa några texter i urval från medeltiden.

Ur Dantes Divina Commedia

paolo-och-francesca_elit

greve-ugolino_elit

(Lösenord till filen: elit)

Fråga: Den kristna medeltida människan trodde på en strängt ordnad värld och på att allt i skapelsen hade en skapare, en ingenjör nästan, Gud. Hur ser man det i Dantes verk?

Den isländska sagan och Havamal

Havamal

gunnar-pa-hlidarende

Uppgift

Vad hade hänt innan örfilen? Imitera stilen

MEDELTIDEN I PUNKTER

  • KRISTENDOMEN – geocentrisk världsbild
  • DEN NORDISKA LITTERATUREN

1. EDDAN, 2. GUDADIKTER, 3. HJÄLTEDIKTER, 4. SAGASTILEN 5. LAGARNA

  • EUROPEISK MEDELTID

1. RIDDARDIKTNING, 2. DÖDEN OCH HUMOR, 3. DANTE

Grekernas berättelser

Kärnan

  • Repetition av kursavsnittets inledning – litteraturen formar oss!
  • Värderingar, filosofiska principer och begrepp – läggs fast i språket. Språket och kulturen blir sidor av samma mynt.
  • Kulturen och vårt språk är lite som vattnet som är för fisken, det är svårt att se. Vi märker inte att språket styr tanken.
    achilles2

    Läs följande dokument:

    1. Iliaden
    2. Odysseen
    3. Antiken-efter-sture-linner

    Uppgifter

    1. Läs Iliaden och Odysséen och visualisera berättelsen när du läser dem. Vilken scen får du mest levande, intressanta eller fantasifulla bilder till?
    2. Läs sammanfattningen av Sture Linnérs bok. Stryk sedan under eller skriv av ord eller uttryck som du tycker innehåller ovant eller nytt språk. Posta dem som en kommentar.

    Lyssna och ta ställning

    I berättelserna om Trojanska kriget och Odysseus resa hem så möter vi hjältar som det går illa för. Hjältar som Akilles och Ajax som är självgoda och tror att deras framgång enbart beror av deras egna handlingar. De förkastar gudarnas roll och anser att de själva ligger bakom allt.

    I nedan urklipp skriver Dreyfuss och Kelly (All Things Shining, 2011) om hur grekerna såg på övermod och tacksamhet/dygd (hybris och arete). Lyssna på P1: filosofiska rummet

    Uppgift

    Vad kan vi idag lära oss av grekernas filosofi och moral idag utifrån nedanstående utdrag ur boken och utifrån radioprogrammet? Du kan svara på frågan redan efter du läst texterna som jag klistrat in nedan. Du kan dock svara på frågan ännu bättre om du lyssnat på radioprogrammet också.

    Filmklipp som illustrerar tanken om tacksamhet (inför vardagliga mirakel)

    https://www.youtube.com/watch?v=YujYTVQ4_S0

Svenska 2

First-Alphabets1

Välkomna till svenska kurs 2. Kursplanen beskriver vilka kunskaper ni ska få tillfälle att utveckla under kursen. Den beskriver också vad undervisningen ska behandla och de krav som finns för olika betyg.

Mål för första arbetsområdet

  • Kunna beskriva skriftspråkets betydelse för den mänskliga kulturen och civilisationen
  • Kunna beskriva och ta ställning till vedergällningsteorin (lex talionis) och tanken om nåd i nya testamentet.
  • Kunna diskutera kring berättelsen om Abraham och Isak och förklara hur man själv ser på den och på det absurda i livet.
  • Kunna förklara vad teodicé-problemet är.
  • Kunna diskutera hur man ser på myten om Sisyfos och det absurda.
  • Kunna ta ställning till begrepp som sanning och lycka utifrån Aristoteles’ Nikomachiska etiken och Platons idévärld.
  • Kunna beskriva handlingen i Iliaden och Odysséen översiktligt.
  • Kunna diskutera betydelsen av den antika etiken för människor idag (utifrån begreppet hybris, mirakel och det sublima)
  • Veta vad deus ex machina innebär
  • Veta vad determinism, panteism, polyteism och monoteism innebär.
  • Känna till något om den grekiska teatern, t.ex. handlingen i Oidipus eller Lysistrate, eller hur den grekiska teatern var uppbyggd.

Powerpoint om skriftspråkets betydelse.

Vad säger denna text dig om moraltänkandet i Bibeln?

Inledande om nya och gamla testamentet, den hebreiska traditionen, här.

Under lektionen beskrivs följande:

  • Texter har stort inflytande på mänsklig verksamhet och civilisation. Före skrivkonsten går den mänskliga utvecklingen väldigt långsamt. I och med skrivkonstens spridning mångdubblas det mänskliga vetandet.
  • De första texterna får ett enormt inflytande på inriktningen på de mänskliga kulturerna. I västerlandet får de grekiska författarna och tänkarna med Platon i spetsen ett inflytande som knappast kan överskattas.
  • De första texterna blir i själva verket centrala när det gäller hur kulturerna får sin form. Bibeln och grekernas skrifter har inflytande på etik, filosofi och även vetenskap rakt fram till våra dagar. På samma sätt är det med de stora verken i kinesisk, japansk och indisk kultur, etc.
  • I vår diskussion om kommunikationens villkor konstaterade vi också att den muntliga kommunikationen för med sig närhet, känsla, personlighet men att kommunikationen inte är bestående. Den skriftliga kommunikationen däremot lämpar sig för informationsöverföring över stora avstånd och även om det går att uttrycka känslor (i till exempel poesin eller romaner) så är texten särskilt lämplig för känslofri, objektiv och intellektuell reflektion. Texten består också över tid.

Abraham och Isak och det absurda

Klassiskt etiskt problem, berättelsen om Abraham och Isak som Kirkegaard skrev om. Hur ska man förstå berättelsen? Är det mer rätt att lyda än att göra det goda? All etik syftar mot att det ska bli gott. Problemet är att man inte vet om en enskild handling är god, på sikt.

Kirkegaard löser – i korthet- dilemmat i berättelsen med att tänka sig att Abraham TROR PÅ Gud (FAITH, dvs litar på att allt Gud säger leder till det goda (dvs inte döda Isak)), men Abraham TROR (BELIEVE) att han måste lyda Gud och döda sin son och gör därför som Gud säger. En subtil begreppsdistinktion med en liten paradox för att klara sig ur dilemmat.

En tanke som framkommer i diskussionen om berättelsen om Abraham och Isak är att man behöver ha en erfarenhet av det absurda och att då kan vi möta Gud. Även de sekulära existentialisterna tror att människan behöver erfara det absurda för att förstå vår situation och det är först då vi kan ta ställning till vår situation. Dvs saker som att det jag gör inte kommer lämna något avtryck eller i värsta fall kommer få motsatt verkan. Att trots detta välja att TRO eller att välja att se en MENING, skapa en, där ingen finns.

Abraham och Isak

Nedan målning av Rembrandt av scenen där ängeln ingriper när Abraham ska döda Isak.

300px-Rembrandt_Harmensz._van_Rijn_035

Uppgifter

Vad drar du för slutsatser om gamla testamentets och nya testamentets etik?

Lyssna på Teologiska rummet om Abraham och Isak. Vad drar du för slutsatser av programmet?