Återkoppling på romananalys

Innehåll som får analysen att ”lyfta”

  • fabel
  • kronologisk
  • förstapersonsberättare
  • 1800-talets realism
  • dokumentära förordet, den transkriberade västerbottniskan
  • teodicéproblemet
  • varufiering (av kvinnan, marx)
  • falsk tro eller kognitiv dissonans (existensialism)
  • skuld (man kommer inte undan en skuld så länge man är beredd att betala)
  • Val
  • deus ex machina
  • Kommenterar romanens titel

Observera följande språkligheter
Dem och bestämd form är inte rikssvenska
*förens
Exempelvis, till exempel
å andra sidan(?)
*även fast

Bedömningsexempel

Exempel på analys för probetyget A

Stilfigurer ni ska kunna använda

Allusion

Allegori
Allitteration
Anafor
Ellips
Epifor
Eufemism
Hopning
Hyperbol
Kiasm
Liknelse
Litotes
Metafor
Metonymi
Oxymoron
Parafras, perifras
 Pars pro toto
Rim
Stegring
 Anekdot

Kliché


Dessa är det retoriska begrepp ni förväntas känna till vid provet
.

”Analys av Carl Bildts tal i teve 1992

Talet är ett xx tal. Det handlar om yyyyyy.

Talet är uppbyggt på så sätt att…

I talet används stilistiska grepp som… De ger talet…

Talet lyckas med att…

Något som saknas/Något som fungerar sämre…”

Posta utkast som kommentar.

Alice Bahs Nationaldagstal den 6 juni 2000.

Eders Majestäter, Ers kungliga högheter, Fru Talman, Ers Exellencer och Mina Damer och Herrar.

Jag är oändligt stolt, glad och hedrad över att få stå här i dag på Sveriges Nationaldag, på vår nationaldag och försöka ge uttryck för vad jag känner. Stora känslor kan vara svåra att precisera och Kärleken till Sverige, som ju den här dagen handlar om, min, er och alla andras, är som alla kärlekshistorier lite komplicerad.

En gång för väldigt längesen, eller i alla fall för trettio-fyrtio år sen, fanns det ett Sverige som var enklare. Så mycket enklare att jag nästan kan förstå dom som längtar tillbaka. Men bara nästan.

Alla såg på samma tevekanal, för det fanns bara en och där såg alla på Lennart Hyland, för det fanns bara han. Alla barn hade en mor som var rar och en far som var karl och som rodde mor till samma kyrka där alla bad till samma Gud. Nästan alla röstade på samma parti och sen gick alla hem och åt falukorv med Skogaholmslimpa till tonerna av Kalle Jularbo och det var inget mer med det.

Skilsmässor var enstaka undantag, homosexualitet inget man pratade om – och ingen skulle komma på tanken att bygga en moské mitt i Stockholm. Utlänningar var exotiska Carmencitor hos Evert Taube eller snygga kypare i Playa Inglés – inget man hade runt stugknuten eller i tvättstugan. Var sak på sin plats. Det var ordning och reda och Melodi­krysset på lördag.

Visst fanns det redan då svenskar som inte passade in i folk­hemmet: Nån ogift moster som bodde ihop med sin manhaftiga väninna – eller nån inflyttad tysk som åt konstigt bröd – men det där var små pittoreska fläckar på Carl Larsson­-tavlan som bara gjorde den mer intressant – och dom ­riktiga svenskarna ännu svenskare.

För det finns ju inget som gör folk mer sammansvetsat än när man kan enas om vilka som är annorlunda.Och det fungerar så länge mor är rar och far är karl och dom annorlunda inte blir för många.

Men sen började sörgårdsidyllen förändras.Visst, Norrlands skogar var fortfarande lika vackra, Skånes slätter lika sköna och Dalarnas ängar lika gröna – men Kärleken till Sverige spred sig även bland folk som inte var födda här och som nu flyttade hit.

Även svenskarna började resa utanför Ving-ghettot på ­Kanarieöarna och kärade ner sig i utlänningar och tog hem dom.

En av pionjärerna var självaste Kungen och plötslig hade vi en mystiskt pratande drottning som varken kände till småländska kroppkakor, hambo eller Hasse Tellemar, hur skulle det här gå? I samma veva tröttnade mor på att bara vara rar: Hon ville vara med och ro båten och slet åt sig ena åran. Och par som inte kunde enas om färdväg bara åkte runt runt och ibland trillade den ena överbord.

Skummet yrde, vågorna blev allt högre och den förut så stillastående insjön Svea hade förvandlats till ett öppet hav. Förändringens friska vindar blåste in från alla väderstreck och det var spännande och härligt men också svårare att navigera och svårare att kontrollera.

I dag ser alla på olika tevekanaler och Lennart Hyland är ersatt av Pascalidou, Guillou och en å annan mullig mulatt. Många barn har bara en mor som ror eller rentav en far som träffat en annan karl. Falukorven kryddas med koriander och serveras med cous-cous. Skogaholmslimpan får trängas med ciabatta och pita­bröd och alla har varsin Gud som de chattar med på ­Internet.

Det är inte alltid enkelt, det händer att det är så svårt att hällta vore för möe, som vi säger i Småland. Så det finns dom som knorrar över Dagens Sverige. Det finns dom som med grova kängor vill skilja mellan svenskar och svenskar. Det finns dom som med glåpord, gruppvåldtäkter och mord vill tvinga mor att enbart vara rar igen och far att bara vara karl igen. Det finns dom som inte tror på demokrati, på fred, frihet och mänskliga rättigheter. Dom finns som inte vill ha någon förändring.

Men i alla kärleksförhållanden måste man vara beredd på att föremålet för ens kärlek förändras och utvecklas. Att utvecklas med sin kärlek kanske rentav är vad kärlek handlar om? Jag försöker verkligen förstå det eftersom jag så ofta ­grälar med min man för att han utvecklas så förbaskat invecklat.

Så jag tror i alla fall att dom allra flesta liksom jag känner Kärleken till Sverige starkare än någonsin, för i dag ­rymmer den så mycket mer och så många fler.

Vi kommer därför att kämpa mot dom problem som kan komma med förändringar och kämpa inte bara för ett ­samhälle i fred och frihet utan också för ett Sverige där alla får leva precis som dom vill, så länge det inte skadar nån annan. Där varken myndigheter, politiker, präster, grannar eller ens Kungen kan tala om för oss hur vi ska leva. Där våra svenska traditioner är mycket, mycket trevliga fri­villigheter och inget tvång.

Vi kommer att kämpa för ett Sverige där det som förenar oss är vår kärlek till ett fantastisk land där alla får plats. Och där vi svenskar fortsätter att bygga på de demo­kratiska värderingar som generationer av svenskar innan oss lagt grunden för.

Ett Sverige som gör skäl för att det mest kända svenska ordet utomlands är ett smorgasbord, fullt av välsmakande valfrihet.
Du nya du fria du takhöga nord.

“Jag är så glad att jag är svensk.” Ho ho!

Deadline för romananalys

14 november

Här läser du om litteraturvetenskapliga begrepp  och romananalys för A. 

Det är en kvalitet om du kan knyta till begrepp som realism och existentialism. Det är på samma sätt en kvalitet om du jämför med filmen och/eller jämför med berättelser av Kafka.

Observera!

På Facebook finns ett evenemang som handlar om Torgny Lindgren 26 oktober, 19-21, i Katolsk bokhandel, Kungsträdgårdsgatan 12.

 

Beting

Läs 50 sidor i Ormens väg på hälleberget, tisdag 10 oktober.

Ta med två citat.

Knyt citatet till existentialism (frihet/ofriet), realism (sociala orättvisor eller andra realistiska detaljer i berättelsen eller berättandet) och modernism (till exempel mytiska inslag, referenser till myter)

Realism

• ämnet – verklighetsanknutet
• individualisering
• konkretisering
• Genomsnittligt språk
• detaljrikedom, utförlighet
• mimesiskonnotatörer
• osynlig berättare
• ”showing rather than telling”

Modernism
• stilisering (lyrisk, allegorisk, mytisk, pastichteknik, dröm)
• texten som själslandskap
• akronier
• idéer och förallmänligande tendenser
• texten som artefakt
• metagrepp
• mytiska inslag

De konstnärliga idéernas utveckling

Realism – modernism – postmodernism

Låt mig inleda med en schematisk framställning av skillnaderna i synsätt där jag låter betecknaren stå för representativiteten och det betecknade för verkligheten. Begreppen är lånade från den klassiska semiotiken (läran om tecken och symboler).

realism          modernism    postmodernism

S = s                 S – s                     S

Den moderna konstförståelsen växte fram mot realismens förenklade syn på förhållandet mellan betecknaren och det betecknade. Det man opponerade mot var föreställningen om att var möjligt att sätta likhetstecken mellan det konstnärliga uttrycket och verkligheten. Där realismens konstideal var att avbilda verkligheten med största möjliga precision, underströk modernisterna betydelsen av att tolka verkligheten och förmedla en uppfattning om den.

De flesta modernisterna upplevde emellertid verkligheten som given. Man lade därför stor vikt vid att försöka förfina och fördjupa det konstnärliga uttrycket för att därigenom infånga allt fler facetter av en mångtydig verklighet.

Postmodernismen går ett steg längre och upphäver helt gränsen mellan betecknare och betecknad. Eftersom postmodernismen avvisar alla universella sanningar gör den ingen anspråk på att konsten skall förmedla och tolka verkligheten. I själva verket är konsten en del av verkligheten, lika verklig som verkligheten själv.

Realism

• ämnet – verklighetsanknutet
• individualisering
• konkretisering
• Genomsnittligt språk
• detaljrikedom, utförlighet
• mimesiskonnotatörer
• osynlig berättare
• ”showing rather than telling”

Modernism
• stilisering (lyrisk, allegorisk, mytisk, pastichteknik, dröm)
• texten som själslandskap
• akronier
• idéer och förallmänligande tendenser
• texten som artefakt
• metagrepp
• mytiska inslag

Postmodernism

  • Språkkritik
  • Identitetsupplösning
  • antiauktoritär
  • mening i meningslösheten
  • inget är högt inget är lågt
  • blandkonstverket, texter som kollage

Nästa arbetsområde

Vi har följande centrala innehåll att behandla i kursen. De överstrukna är behandlade.

  • Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
  • Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.
  • Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.
  • Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.
  • Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
  • Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

Jag tänkte vi kunde börja med skönlitterära texter och den fördjupade läsning som kursen talar om.

I kursen står det att man ska kunna finna litteratur. Ni ska finna en annan bok som har beröringspunkter med den första roman vi nu väljer. Som vi kan läsa i slutet av året eller i början av nästa.

c4d11fcb1a30de07c656f940df4a9c58

Arbetsområde: romananalys

I kursplanen talas det om fördjupad textnära analyser. Det är nåt annat än bokrecension och läslogg och ställer krav på förtrogenhet med litteraturvetenskapliga begrepp och på jämförelser och tolkning som bottnar i orden i texten.

Bekymra er inte med att läsa Cliff notes och gradesaver och liknande webbsidor. Jag har läst dem och vet vad som står där om böckerna vi läser. Gör dig istället en tjänst och skriv ärligt om vad du tror, vad du tänker och vad du upplever när du läser texterna.

Det innebär att vi kommer att röra oss inåt och ställa frågor om vad det innebär att vara människa. Varför finns jag? Vad är meningsfullt? Hur känns det egentligen att finnas till?

Fundera på nedanstående fråga utifrån Sartres tankar om falsk tro:

Varför ser vi på sport, teve, spelar på appar och liknande?

Sartre om ”falsk tro”

Sartre ger oss två olika exempel. Det ena är den inställsamma servitören som på ett spelat sätt är uppmärksam, står elegant, hämtar mat och bestick och använder de färdiga hövlighetsfraserna. Hans överdrivna beteende visar att han spelar en roll att han förvandlar sig till en funktion, en serveringsrobot, något mindre än den fria och väljande individ han är. Servitörens agerande är en lögn. Det döljer för honom själv och för andra den frihet han har att välja.

I det andra exemplet talar Sartre om en kvinna på en date. Hur kvinnan får en komplimang och kanske närgångna blickar, eller rentav att kavaljeren tar hennes hand. Sartre menar att genom allt detta väntar kvinnan och döljer för sig själv sin individualitet. Hon låter bli att se innebörden av kavaljerens flirtar, komplimanger och beröring och skjuter upp sitt beslut. Hon väljer precis som servitören att se på sig själv eller sin hand som delar av ett handlande, väljande och tänkande subjekt utan låter det objektifieras.

Fundera på nedanstående fråga och läs sedan den länkade texten och tänk en gång till.

Vad är meningen med livet? Hur vet man vad som är meningsfullt?

Den länkade texten är Ett kejserligt budskap av Franz Kafka. Tänk dig att slottet och kejsaren är symboler för gud eller ”sanningen” eller ”en given mening”.

Vad finns det för likheter mellan Kafkas berättelse och Sartres exempel? Vad skiljer dem åt?

Läs också Framför lagen

Ormens väg på Hälleberget

I Ormens väg på hälleberget (1982) så brottas personerna med frågor som: ”Hurudan är Gud?” och teodicéproblemet och skuld.

Frihet och möjlighet

Kan frihet finnas? I Ormens väg på hälleberget berättas hela historien av Janik. Han sitter och talar med Vår Herre och är full av trots i sin ständiga undran vad Gud menar med de katastrofer som drabbat Janik hela livet med det slutliga utplånandet av hela hans familj som kulmen. Ett citat från början av romanen och ett från slutet är belysande:

”Du vet att jag föddes trotsig, du skapade mig trotsig. Och du har alltid talat till mig och sagt: Du skall inte vara trotsig, Skrävel Jani. I det fallet är du besynnerlig, du danar oss på ett alldeles särskilt vis, stora oppå oss eller tjurskalliga eller hur som helst, och sedan förbrukar du liven våra till att underrätta oss om att just sådana ska vi icke vara, int ska vi vara oppå just det särskilda vis som du har skapat oss” (s 8, avh. s 65).

”Och det är det som jag vill fråga dig om Vår Herre, hade du bestämt allt detta ifrån begynnelsen? Låg vi allihop inknutna i de levandes pung hos dig? Om så var: vem av oss kunde då hava någon skuld? Och om vi oppå det viset icke hade någon skuld, varför låg du då över oss som om vi vore skyldiga till allt?” (s 148, avh. s 66).

Janik sitter på randen av det skred som tog med sig hans hus med hustru och barn i djupet. Likt Job har han blivit fråntagen allt, men i romanen skymtar ingen förlossning eller försoning. Gud är obegriplig och fördold, en förstörare. Friheten i den romanen uppnås av kvinnorna, särskilt kanske av Tea. Hon har en förmåga att bevara livsmodet, trots det yttre tvånget och de vidriga omständigheterna: att behöva sälja sin kropp till handelsman som betalning för skulderna och sedan nödgas se hur dottern går samma öde till mötes. De kan inte påverka sitt yttre öde – men de bevarar livsmodet och musiken. Tea, Janikes mor beskrivs så här:

”Hon var så ljus inne i sinnena. Huru mycket skulder som än lades uppå henne så var hon skuldfri ändå. Invärtes gick det inte att komma åt henne, intet går utanefter in i människan de henne besmitta kan […] Hon var stark, hon var starkare än Karl Orsa, han hade egentligen aldrig någon makt över henne” (s 128 f, avh. s 68; Karl Orsa är handelsmannen som kräver sin betalning bokstavligen in natura).

Ingela Pehrson skriver om denna frihet som ”godhetens frihet gentemot ondskan, som evangeliets frihet, ställd mot den gammaltestamentliga lagen” (s 69) men noterar också att det är en frihet i existentiell mening. Båt Seba däremot använder sin frihet till att styra tillvaron och uppnå en maktposition. Hon är i slutet av romanen fri till det yttre men till priset av sin ursprungliga godhet (Avh. s 139). Bar Seba upplever i början av romanen, liksom Tea, att hon är ”fri att vara fången” men i slutet att hon blivit ”fangen i friheten”.

Läs mer här: http://www.signum.se/archive/read.php?id=1619

Hur skulle du beskriva:

  • Berättarperspektiv
  • Atmosfär
  • Användning och betydelse av symbol
  • Stil/ordval

Språkutveckling – lite om provet

 

Jag har tagit fram en mall som ni kan använda för att strukturera i och berika era kunskaper om svenskans utveckling. Mallen behöver fyllas i för att provet ska bli bra.

 

Seminarium för mallen??? Datum??

Några länkar till information om svenskans utveckling

Språkhistoria, fakta

Artikel 1

Artikel 2

Uppgift

Fyll i mallen. Använd de kunskaper ni redan fått från min undervisning och komplettera, vid behov, genom att använda den länkade informationen eller genom att söka på egen hand.

 

Prov

Provet ska motsvara följande del av kunskapskraven:

”Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.”

Provuppgifter

1. Redogör för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.

2. I modern talad svenska används följande uttryck ”förns”, ”även fast”, ”beachen” och ”levla”. Hur förklarar du dessa uttryck utifrån generella slutsatser om språkförändring.

PROV

Datum 26 september

Språkutveckling 1

Adam01

ur Kunskapskravet för betyget A

”Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.”

Uppvärmingsfrågor

  • Hur kommer det sig att människor talar språk?
  • Hur lär människor sig ett språk?
  • Hur och varför utvecklas ett språk?
  • Förändras alla språk?

 

Språkets ursprung

Språkets utveckling tycks bero på både egenskaper i talapparaten (munnen) men också egenskaper i hjärnan. Inget annat djur än homo sapiens har ett språk. Förmågan att kommunicera finns dock hos flera arter. De saknar dock de mänskliga språken egenskaper som nybildning, godtycklighet  mellan betecknare och betecknad (en katt kan inte spinna för att visa vrede), och liknande egenskaper som gör det mänskliga språket dynamiskt och praktiskt.

Teorierna är många men många talar om att vissa av orden i mänskliga språk är ljudhärmande (onomatopoetiska) som morra, gnägga, surra, vissla, smattra (bowwow-teorin). Sen finns teorin att språkets ursprung låg i att uttrycka olika känslor: ord för smärta, njutning, ilska och lättnad. (Vissa menar att det mänskliga skrattet är ett språkligt uttryck för lättnad. Dvs ett ljud vi använde när vi konstaterade att det inte fanns ett lejon i busken). (Pooh poohteorin).

Andra menar att de första orden kan ha varit av typen ”kom igen nu” och ”ett två tre dra”, dvs yttranden vars främsta syfte är att få folk att göra samma sak samtidigt, som när man buttra en sten tillsammans, eller liknande. Enligt ”skvallerteorin” är språket ett sätt att skapa välbefinnande och gruppsammanhållning att talet egentligen är en avancerad form av nynnande.  Robin Dunbar menar i sin bok Grooming, Gossip and the Evolution of Language att språket motsvarar andra primatets plockande av pälsen, och liknande. Dvs att vi genom att prata upprätthöll social kontakt och ömsesidig bekräftelse.

Flera teorier är inne på den sociala och organisatoriska funktionen hos vårt språk. Att kunna planera, göra överenskommelser och överföra information torde ha gett tidiga människor fördelar vid överlevnad när det gäller jakt eller vid undvikande av faror.Ib Ulbæk[5] utgår i sin teori från att människans sociala organisation är såpass altruistisk, individer är förvånansvärt osjälviska i många situationer och även förvånansvärt ärliga. Dessa egenskaper är dock ägnade att stärka gruppen som enhet och öka nyttan för individerna att uppoffra sig för gruppen. Individen kan ju räkna med ömsesidighet i ett annat läge, menar han.

Språkets utveckling

Språket förefaller utvecklas från intryck från omvärlden. Det vill säga saker i vår miljö som är viktiga för oss blir ord (”Eskimåer har hundra ord för snö”). Nya företeelser får nya ord bandspelare, blir cd-spelare, blir mp3-spelare.

Aitchison talar om att det finns tre perspektiv:

  1. Språk utvecklas mot allt bättre former
  2. Språk degenererar allt eftersom, blir sämre
  3. Språk förändras (bra och dåligt har inte med saken att göra)

Språk förändras av både sociala och naturliga orsaker. Labov visade att språk påverkas även omedvetet, att människor anpassar sitt tal omedvetet i olika sociala sammanhang, exempelvis. De anpassar sitt uttal av ord för att anpassa sig till den grupp de ingår i.

Wiliam Labov och Peter Trudgill gjorde berömda studie på bland annat Martha’s Wineyard och en i en butik i New York. Det de studerade var i vilken omfattning olika människor anpassade sig till det språkbruk som hade prestige. De skilde på cover och overt prestige. Dvs prestige i samhället i stort eller i en mindre grupp. För en mer detaljerad beskrivning av studierna läs här.

Naturliga orsaker är att orden förändras så de blir lättare att uttala (tillbaka, tebaks; pannkaka, pangkaka).  Det är fråga om en slags uttalsekonomi.

Rent allmänt finns också ”S-teorin” som beskriver språkförändring som en process som först går långsamt, sen fort och sen långsamt. Dvs först uppstår ett nytt ord och sprider sig från en person till en annan. Det tar tid. Sen så når man en punkt där ordet blir allmänt känt (vissa äldre människor kommer aldrig lägga sig till med ett visst nyord utan håller sig till en äldre form).

Språkets framtid

Hur ser då språkets framtid ut? I DN skriver man såhär.

Svenskans utveckling

Vi inleder med att se två avsnitt av Värsta språket: Värsta språket del 1 och Värsta språket del 2. Det gör vi för att få en introduktion och lite referenskunskaper om språkutveckling.

Utifrån det vi konstaterade rent allmänt om språkutveckling ovan kan vi kanske se att vissa låneord har sociala orsaker, där engelska ibland har social prestige. Detta har bidragit till att utveckla svenskan i modern tid. Man kan förmoda att inlån tidigare drivits av social prestigeskäl men också av praktiska skäl som en förändrad verklighet (nya uppfinningar exempelvis).

Vad beträffar naturliga orsaker så kan vi se att svenskan genomgått en rad förändringar som går att karakterisera som förenklingar. De är därför motiverade av ”uttalsekonomiska” eller ”stavningsekonomiska” skäl.

Betydande förändringar i svenska språket 1

Uttal
Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. En förskjutning i vokalsystemet skedde i fornsvenskan: [a] kom att uttalas [o], som i skrift skrivs å; det som tidigare uttalades som [o] kom att uttalas [u], som i skrift skrivs o; och denna förskjutning gjorde att vi fick ett nytt ljud, som i skrift skrivs u, men som i uttalet ligger mellan [u] och [y]. Ett sje-ljud (ungefär som i engelska she) och ett tje-ljud (ungefär som i tyska dich) utvecklades under äldre nysvensk tid: ske [ske:] kom att uttalas [şe:], kök [kö:k] kom att uttalas [[ö:k]. Och [g] blev till [j] så att giva [gi:va] kom att uttalas [ji:va].

Skrift
Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. De enda systematiska stavningsreformer vi haft medförde bland annat ändringar av främmande ord: lieutenant > löjtnant (1801) och haf > hav, hvad > vad, godt > gott (1906).

Böjning
Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Det gamla kasussystemet upphörde: nominativ fisker, genitiv fisks, dativ fiski, ackusativ fisk > grundform fisk, genitiv fisks. Den särskilda pluralformen av verb försvann redan tidigt i tal men först under 1900-talet i skrift och ersattes av singularformen: vi sitta > vi sitter, vi sutto > vi satt.

Stavning och standardisering
Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. De medeltida landskapslagarna gav embryot till ett lagspråk. Den första bibelöversättningen (1526) satte punkt för latin som religiöst språk. Tidskriften Argus 1732–1734 betydde mycket för att skapa en ledig prosastil. Svea rikes lag 1734 blev stilledande för juridiskt språk.

Svenska Akademien inrättades 1786 med uppdraget att verka både för litteraturen och språket. Viktiga publikationer därifrån är Leopolds avhandling om svensk rättstavning 1801, Svenska Akademiens ordlista, första upplagan 1874 (trettonde upplagan 2006), Svenska Akademiens ordbok, första häftet 1893.

En rättskrivningsreform genomfördes 1907. Handboken Riktig svenska utkom med första upplagan 1939.

Terminologiorganisationen TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) inrättades 1941 med stor utgivning av termlistor och bistånd vid terminologiarbete. År 1944 inrättades Nämnden för svensk språkvård (senare Svenska språknämnden 1974, som blev Språkrådet 2007), som bedriver språklig rådgivning och ger ut skrifter. Viktiga publikationer därifrån är Skrivregler, senaste upplagan 2008, Språkriktighetsboken 2005, Handbok i svenska som andraspråk 2008.

Nyhetsbyrån TT upphörde med plurala verbformer 1945, vilket blev nådastöten för dessa former. PM i lagar och andra författningar utgavs 1967. Den kan ses som den första handledningen i begripligt myndighetsspråk. Språkkonsultutbildningen vid Stockholms universitet startar 1978.

Riksdagen antog en språkpolitik 2005. Ett förslag till språklag framlades 2008 och i juli 2009 fick Sverige en språklag som bland annat innebär att svenska språket har officiell status.

 

31

De nordiska språken har sina rötter i den germanska familjen av språk. Den folkgrupp vi oftast kallar vikingarna bredde ut sig i skandinavien men besökte och bodde också på de brittiska öarna och reste till och med till Nordamerika. Det danska tungomålet fick stor utbredning och talades under ganska lång tid i danskarnas välde i nordöstra England. Att danskarna kunde härska så framgångsrikt i England berodde på att deras språk fortfarande var väldigt likt sitt nordgermanska urspråk. Det språk som engelsmännen talade ”Old English” var i praktiken det samma som den gamla danska som då talades. De kunde på så sätt prata med varandra, handla och sköta ett samhälle.

21

De nordiska språken av nordgermansk stam är som sagt väldigt lika. Samhällena påminner om varandra och kulturella och religiösa likheter finns också. Det finns också mycket handel och migration mellan de skandinaviska länderna. Vi kan se språkliga likheter i räkneorden.

41