Existensialismen – del 2

Vi har tittat på några texter: Ett kejserligt budskap, Framför lagen lla skrivna av Franz Kafka. Vi har också läst och diskuterat kring Jean-Paul Sartres två anekdoter, den ena om servitören och den andra om den dejtande kvinnan.

Dessa texter och anekdoter tillhör en litterär och filosofisk strömning som kallas existentialismen.

Berättelserna verkar behandla saker som:

  • En värld utan en given sanning, ett givet uppdrag, en given mening, eller Gud.
  • En värld där människan skjuter upp sitt beslut, bedrar sig själv att tro hon är ofri, eller betraktar sig som ett objekt eller offer snarare än ett subjekt och en aktör.
  • En upplevelse av bävan, fruktan, förvirring eller känsla av att tillvaron är absurd. En känsla av att handlingar inte spelar någon roll samtidigt som känslan av att just ens eget liv är viktigt, unikt och att tiden är utmätt. Dramatiserad av insikten av att livet rusar vidare mot ett oundvikligt åldrande och en död utan återvändo.

Simone de Beauvoir

I kurskraven står att vi också ska behandla kvinnliga författarskap. I det här sammanhanget blir Simone de Beauvoir omistlig. Hon ger existentialismen nytt liv genom att se den utifrån kvinnans situation.

Albert Camus

Albert Camus menade att tillvaron var absurd. Det är absurda är någonting som uppstår i mötet mellan människan och omvärlden. Människan söker samband, mening och begriplighet i en värld som är slumpmässig och godtycklig. Camus talar om att människan ropar, men världen är tyst. Den absurda människan är en människa som är medveten om detta, men hon måste också revoltera genom att söka medvetenheten och en klarhet i den obegripliga världen. Hon måste leva och inte kapitulera det vill säga inte ta sitt eget liv. Hon måste söka frihet. Vi är fria eftersom våra liv är ändliga.

Camus talar om en kvantitativ livsmoral där människan borde försöka maximera livskänslan. Genom revolten och friheten kan vi uppnå passionen, lidelsen. ”Att känna sitt liv, dess revolt, dess frihet i största möjliga utsträckning är att leva och att leva så mycket som möjligt.”  Titeln kommer från den berömda Sisyfos-myten om Kung Sisyfos som besegrad döden genom list som straff kastades han av Zeus ner i dödsriket och dömdes där till att i evighet rulla upp en sten för ett berg och varje gång som han höll på att lyckas rullade stenen ner. Detta värsta straffet var det som innebar meningslösheten.

Camus tycks exempelvis i följande brev se något karaktärsdanande och stärkande i människans svåra situation. Inför en meningslös värld, inför kamp mot omöjliga odds så finns det trots allt något starkare och godare i människan än vad man kanske skulle tro:

tumblr_mu43hfqrwg1shxe70o1_500

Ska man tro Camus så finns något enastående att hämta om man tänker till kring de existentiella frågorna, nämligen en känsla av egenvärde. Camus skriver i sin essä ”Människans revolt” om hur vi människor kan få fotfäste i världen och i oss själva. Det gör vi, säger Camus, genom att revoltera mot de begränsningar och de förtryck som vi finner outhärdliga.

I essän gör Camus klart att  en människa i revolt vänder sig mot sakernas tillstånd då gränsen för det uthärdliga överskridits. Då blir hon plötsligt medveten om att hon har ett värde inom sig som hon vill få respekterat.

Det mänskliga lidandet, som är individuellt, får dock genom revolten en kollektiv innebörd, säger Camus. ”Jag revolterar, alltså finns vi till” – blir den moderna varianten av Descartes klassiska fras. När vi revolterar känner vi igen andras krav på värde och vi förstår andra människor. Men de förstår också oss. Revolten kan därför bli en väg ur ensamheten, om man tror Camus.

Existentialismen och mening?

Kanske kan man utifrån existentialisterna se en ny frihet och en ny livskänsla? I friheten liker ett slags förgudligande av människan. Vi kan göra vår egen mening. Vi kan göra vad som helst till en helig mission.

Ett armbandsur, en regndroppe på kinden, en regnbåge vid horizonten, de grå molnen ovanför Kunskapens hus i Märsta kan bli meningsfulla och heliga. Eller varför inte just det ögonblick du befinner dig i just nu?

Kan ett ögonblick göras heligt?

Den enda stunden, Runeberg

Nu skriver vi ett PM

Som vi sade från början så behöver vi få pröva att skriva ett PM så vi får tillfälle att öva och få stöd och råd medan ni skriver och feedback på den slutliga produkten.

Som jag tidigare sagt har Svenska kurs 3 ett nationellt prov som du kan läsa mer om här. Det består av en muntlig del och en uppsatsdel. Ett exempel på uppsatsämne och lösning för betyget C finner du här.

Arbetsgången

Onsdag 7 september – inläsning av artiklar. Ev. läsning av tidigare provuppsats. Ev. om citat och referat.

Fredag 9 september – Skrivande första utkast. Publiceras som kommentar. Handledning av Daniel. Observera att detta är sista chansen att ställa frågor. (Hämta Svenska Impulser på biblioteket).

Onsdag 15 september – skrivande andra utkast, publiceras. (Daniel på läslyftet)

Fredag 16 september – DEADLINE sista utkast skickas in till daniel.wernegren@arlandagymnasiet.se, enligt nedan. (Daniel på programdag).

OBSERVERA: Det slutgiltiga dokumentet ska sparas som pdf-fil. Filen ska heta ”dittförnamnochefternamn.pdf”. I sidhuvudet ska ditt namn stå. Alla sidor ska vara numrerade.

Vårt uppsatsämne à la nationellt prov: ”Svenskan i ständig förändring”

”Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras”, står det i Svenska impulser 3 (s. 306). Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag? Skriv ett pm där du genom några exempel redogör för hur svenskan har utvecklats genom historien.

Presentera frågeställningen. Redogör med exempel från någon av de tre artiklarna på hur svenska språket har utvecklats. Dra en slutsats om hur och varför språk förändras (som kan dras från artikeln).

Artiklar
Bo Lindberg i Svenska Dagbladet 20040516

Anna Melin Karlsson i Svenska Dagbladet 20121023

Lars Melin i Svenska Dagbladet 20130605

Referera till tidningsartikel i referenslista (Harvard)
Inkludera följande (om tillgängligt): artikelförfattare; utgivningsår; artikeltitel; tidning; dag och månad för artikeln.

Lindberg, Bo. 2004. Svenska språket spås framtid i reservat. Svenska Dagbladet. 16 maj.

Melin Karlsson, Anna. 2013. Språkförändring går allt snabbare. Svenska Dagbladet. 23 oktober.

Melin, Lars. 2012. Svenskan det svenskaste som finns. Svenska Dagbladet. 5 juni.

Referatmarkörer

säger, skriver, berättar, hävdar

anser, påstår, tycker, menar

undrar, frågar

understryker, framhäver, betonar, påtalar, försäkrar

förklarar, belyser,

diskuterar, utreder

PM – på nationella provets vis

Skrivregler vi behöver komma ihåg.

Vanliga språkfel.

Om styckeindelning.

Öva styckeindelning.

 

Källkritik och källkritiska frågor

När man värderar en källas trovärdighet kan följande frågor vara värda att ställa:

  • Känner jag till uppgiftslämnaren? Är han/hon trovärdig?
  • Finns det en risk att uppgiftslämnaren är partisk – dvs bara ger uppgifter som gynnar honom/henne?
  • Är påståendet rimligt? Går det att undersöka sakligt?
  • Är uppgiftslämnaren en expert på frågan?
  • Är syftet med texten att påverka?
  • Har webbplatsen/tidningen/mediet tydligt politiska eller ideologiska kopplingar?

När det gäller vetenskapliga studier kan det vara bra att se på studiens ”relevans” dvs har studien att göra med frågan man diskuterar? Är studien direkt tillämpar? Är studien omfattande och bygger på ett tillräckligt stort stickprov? (Är det överhuvudtaget ett stickprov? (slumpmässigt urval)

Språkutveckling 2

I detta avsnitt ska vi ha två examinationer. Dels ett pm, dels ett test.

Testet ska motsvara följande del av kunskapskraven:

”Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.”

Provuppgifter

1. Redogör för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.

2. I modern talad svenska används följande uttryck ”förns”, ”även fast”, ”beachen” och ”levla”. Hur förklarar du dessa uttryck utifrån generella slutsatser om språkförändring.

PROV 21 SEPTEMBER!!

Språkutveckling 1

Adam01

ur Kunskapskravet för betyget A

”Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.”

Uppvärmingsfrågor

  • Hur kommer det sig att människor talar språk?
  • Hur lär människor sig ett språk?
  • Hur och varför utvecklas ett språk?
  • Förändras alla språk?

Ordens magi

Frågan om språkets uppkomst är uråldrig. Den har varit omtvistad i århundraden. Det blev till och med så att franska språkakademin förbjöd frågan under en tid, eftersom man tröttnat på alla de oräkneliga teorier som lagts fram och som ändå inte kunnat nå en slutgiltig sanning. Frågan om språkets ursprung är svår att besvara eftersom vi inte har tillgång till någon empiri. Det finns inga fossil, eller andra sorters lämningar som vi kan använda för att förstå hur språken uppkom.

I Bibeln heter det att ordet (logos) var hos gud (Johannes 1:1). Gud skapar till exempel ljus genom att tala, genom att säga: ”varde ljus!” (1 Mosebok 1:3).

Länge trodde man förstås att språket uppstod med Adam. Och att de språkliga skillnaderna berodde på språkförbistringen, Guds straff för att människorna försökt bygga ett torn till himlen, Babels torn.

Frågan om alla människor kan tala och om språket är medfött har också diskuterats genom tiderna. En sentida berättelse som handlar om det finns i romanen New York Trilogin av Paul Auster där skildras en språkforskare som tror att om man lämnar ett barn helt ifred, utan möjlighet att lära sig ett språk, så kommer barnet börja tala Adams språk.

Av detta kan man dra slutsatsen att språket som mänsklig ”uppfinning” har en absolut särställning. Det är kärnan till samarbete, civilisation, kultur, religion. Frågor om var språket kommer ifrån, hur det fungerar, hur vi lär oss det och liknande är svåra att besvara.

Språkets ursprung

Språkets utveckling tycks bero på både egenskaper i talapparaten (munnen) men också egenskaper i hjärnan. Inget annat djur än homo sapiens har ett språk. Förmågan att kommunicera finns dock hos flera arter. De saknar dock de mänskliga språken egenskaper som nybildning, godtycklighet  mellan betecknare och betecknad (en katt kan inte spinna för att visa vrede), och liknande egenskaper som gör det mänskliga språket dynamiskt och praktiskt.

Teorierna är många men många talar om att vissa av orden i mänskliga språk är ljudhärmande (onomatopoetiska) som morra, gnägga, surra, vissla, smattra (bowwow-teorin). Sen finns teorin att språkets ursprung låg i att uttrycka olika känslor: ord för smärta, njutning, ilska och lättnad. (Vissa menar att det mänskliga skrattet är ett språkligt uttryck för lättnad. Dvs ett ljud vi använde när vi konstaterade att det inte fanns ett lejon i busken). (Pooh poohteorin).

Andra menar att de första orden kan ha varit av typen ”kom igen nu” och ”ett två tre dra”, dvs yttranden vars främsta syfte är att få folk att göra samma sak samtidigt, som när man buttra en sten tillsammans, eller liknande. Enligt ”skvallerteorin” är språket ett sätt att skapa välbefinnande och gruppsammanhållning att talet egentligen är en avancerad form av nynnande.  Robin Dunbar menar i sin bok Grooming, Gossip and the Evolution of Language att språket motsvarar andra primatets plockande av pälsen, och liknande. Dvs att vi genom att prata upprätthöll social kontakt och ömsesidig bekräftelse.

Flera teorier är inne på den sociala och organisatoriska funktionen hos vårt språk. Att kunna planera, göra överenskommelser och överföra information torde ha gett tidiga människor fördelar vid överlevnad när det gäller jakt eller vid undvikande av faror.Ib Ulbæk[5] utgår i sin teori från att människans sociala organisation är såpass altruistisk, individer är förvånansvärt osjälviska i många situationer och även förvånansvärt ärliga. Dessa egenskaper är dock ägnade att stärka gruppen som enhet och öka nyttan för individerna att uppoffra sig för gruppen. Individen kan ju räkna med ömsesidighet i ett annat läge, menar han.

Språkets utveckling

Språket förefaller utvecklas från intryck från omvärlden. Det vill säga saker i vår miljö som är viktiga för oss blir ord (”Eskimåer har hundra ord för snö”). Nya företeelser får nya ord bandspelare, blir cd-spelare, blir mp3-spelare.

Aitchison talar om att det finns tre perspektiv:

  1. Språk utvecklas mot allt bättre former
  2. Språk degenererar allt eftersom, blir sämre
  3. Språk förändras (bra och dåligt har inte med saken att göra)

Språk förändras av både sociala och naturliga orsaker. Labov visade att språk påverkas även omedvetet, att människor anpassar sitt tal omedvetet i olika sociala sammanhang, exempelvis. De anpassar sitt uttal av ord för att anpassa sig till den grupp de ingår i.

Wiliam Labov och Peter Trudgill gjorde berömda studie på bland annat Martha’s Wineyard och en i en butik i New York. Det de studerade var i vilken omfattning olika människor anpassade sig till det språkbruk som hade prestige. De skilde på cover och overt prestige. Dvs prestige i samhället i stort eller i en mindre grupp. För en mer detaljerad beskrivning av studierna läs här.

Naturliga orsaker är att orden förändras så de blir lättare att uttala (tillbaka, tebaks; pannkaka, pangkaka).  Det är fråga om en slags uttalsekonomi.

Rent allmänt finns också ”S-teorin” som beskriver språkförändring som en process som först går långsamt, sen fort och sen långsamt. Dvs först uppstår ett nytt ord och sprider sig från en person till en annan. Det tar tid. Sen så når man en punkt där ordet blir allmänt känt (vissa äldre människor kommer aldrig lägga sig till med ett visst nyord utan håller sig till en äldre form).

Språkets framtid

Hur ser då språkets framtid ut? I DN skriver man såhär.

Svenskans utveckling

Vi inleder med att se två avsnitt av Värsta språket: Värsta språket del 1 och Värsta språket del 2. Det gör vi för att få en introduktion och lite referenskunskaper om språkutveckling.

Utifrån det vi konstaterade rent allmänt om språkutveckling ovan kan vi kanske se att vissa låneord har sociala orsaker, där engelska ibland har social prestige. Detta har bidragit till att utveckla svenskan i modern tid. Man kan förmoda att inlån tidigare drivits av social prestigeskäl men också av praktiska skäl som en förändrad verklighet (nya uppfinningar exempelvis).

Vad beträffar naturliga orsaker så kan vi se att svenskan genomgått en rad förändringar som går att karakterisera som förenklingar. De är därför motiverade av ”uttalsekonomiska” eller ”stavningsekonomiska” skäl.

Betydande förändringar i svenska språket 1

Uttal
Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. En förskjutning i vokalsystemet skedde i fornsvenskan: [a] kom att uttalas [o], som i skrift skrivs å; det som tidigare uttalades som [o] kom att uttalas [u], som i skrift skrivs o; och denna förskjutning gjorde att vi fick ett nytt ljud, som i skrift skrivs u, men som i uttalet ligger mellan [u] och [y]. Ett sje-ljud (ungefär som i engelska she) och ett tje-ljud (ungefär som i tyska dich) utvecklades under äldre nysvensk tid: ske [ske:] kom att uttalas [şe:], kök [kö:k] kom att uttalas [[ö:k]. Och [g] blev till [j] så att giva [gi:va] kom att uttalas [ji:va].

Skrift
Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. De enda systematiska stavningsreformer vi haft medförde bland annat ändringar av främmande ord: lieutenant > löjtnant (1801) och haf > hav, hvad > vad, godt > gott (1906).

Böjning
Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Det gamla kasussystemet upphörde: nominativ fisker, genitiv fisks, dativ fiski, ackusativ fisk > grundform fisk, genitiv fisks. Den särskilda pluralformen av verb försvann redan tidigt i tal men först under 1900-talet i skrift och ersattes av singularformen: vi sitta > vi sitter, vi sutto > vi satt.

Stavning och standardisering
Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. De medeltida landskapslagarna gav embryot till ett lagspråk. Den första bibelöversättningen (1526) satte punkt för latin som religiöst språk. Tidskriften Argus 1732–1734 betydde mycket för att skapa en ledig prosastil. Svea rikes lag 1734 blev stilledande för juridiskt språk.

Svenska Akademien inrättades 1786 med uppdraget att verka både för litteraturen och språket. Viktiga publikationer därifrån är Leopolds avhandling om svensk rättstavning 1801, Svenska Akademiens ordlista, första upplagan 1874 (trettonde upplagan 2006), Svenska Akademiens ordbok, första häftet 1893.

En rättskrivningsreform genomfördes 1907. Handboken Riktig svenska utkom med första upplagan 1939.

Terminologiorganisationen TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) inrättades 1941 med stor utgivning av termlistor och bistånd vid terminologiarbete. År 1944 inrättades Nämnden för svensk språkvård (senare Svenska språknämnden 1974, som blev Språkrådet 2007), som bedriver språklig rådgivning och ger ut skrifter. Viktiga publikationer därifrån är Skrivregler, senaste upplagan 2008, Språkriktighetsboken 2005, Handbok i svenska som andraspråk 2008.

Nyhetsbyrån TT upphörde med plurala verbformer 1945, vilket blev nådastöten för dessa former. PM i lagar och andra författningar utgavs 1967. Den kan ses som den första handledningen i begripligt myndighetsspråk. Språkkonsultutbildningen vid Stockholms universitet startar 1978.

Riksdagen antog en språkpolitik 2005. Ett förslag till språklag framlades 2008 och i juli 2009 fick Sverige en språklag som bland annat innebär att svenska språket har officiell status.

 

31

De nordiska språken har sina rötter i den germanska familjen av språk. Den folkgrupp vi oftast kallar vikingarna bredde ut sig i skandinavien men besökte och bodde också på de brittiska öarna och reste till och med till Nordamerika. Det danska tungomålet fick stor utbredning och talades under ganska lång tid i danskarnas välde i nordöstra England. Att danskarna kunde härska så framgångsrikt i England berodde på att deras språk fortfarande var väldigt likt sitt nordgermanska urspråk. Det språk som engelsmännen talade ”Old English” var i praktiken det samma som den gamla danska som då talades. De kunde på så sätt prata med varandra, handla och sköta ett samhälle.

21

De nordiska språken av nordgermansk stam är som sagt väldigt lika. Samhällena påminner om varandra och kulturella och religiösa likheter finns också. Det finns också mycket handel och migration mellan de skandinaviska länderna. Vi kan se språkliga likheter i räkneorden.

41

Uppgiftsställning

”Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras”, står det i Svenska impulser 3 (s. 306). Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag? Skriv ett pm där du genom några exempel redogör för hur svenskan har utvecklats genom historien.

Presentera frågeställningen. Redogör med exempel från någon av de tre artiklarna på hur svenska språket har utvecklats. Dra en slutsats om hur och varför språk förändras (som kan dras från artikeln).

Artiklar
Bo Lindberg i Svenska Dagbladet 20040516

Anna Melin Karlsson i Svenska Dagbladet 20121023

Lars Melin i Svenska Dagbladet 20130605

Referera till tidningsartikel i referenslista (Harvard)
Inkludera följande (om tillgängligt): artikelförfattare; utgivningsår; artikeltitel; tidning; dag och månad för artikeln.

Lindberg, Bo. 2004. Svenska språket spås framtid i reservat. Svenska Dagbladet. 16 maj.

Melin Karlsson, Anna. 2013. Språkförändring går allt snabbare. Svenska Dagbladet. 23 oktober.

Melin, Lars. 2012. Svenskan det svenskaste som finns. Svenska Dagbladet. 5 juni.

Svenska 3

spraktradet

Hej och välkomna till Svenska kurs 3. Kurs- och ämnesplan för kursen finns på Skolverkets hemsida.

Idag ska vi prata om:

  • Vem jag är och varför jag är här
  • Vilka ni är och vad ni gjort förut
  • Vad ni gärna vill lära er mer om
  • Vad staten föreskriver att vi ska göra
  • vilka förutsättningar och resurser vi har för att utvecklas så långt som möjligt

Kunskapskraven består av 6 block eller delar. Delarna kan översiktligt beskrivas såhär:

  • Den första delen handlar om att det ska bedömas hur väl ni talar.
  • Den andra delen handlar om en bedömning av hur väl ni kan genomföra en skrivprocess, från stoffinventering, till skrivande i flera steg och kritik och värdering av källmaterial.
  • Den tredje delen handlar om hur väl ni kan formulera en tes och argumentera.
  • En fjärde del handlar om hur väl ni kan analysera retoriska framställningar med hjälp av passande begrepp.
  • En femte del handlar om hur väl ni kan tolka en text och använda litteraturvetenskapliga begrepp.
  • En sjätte del handlar om hur väl ni kan beskriva vårt språks utveckling utifrån olika teorier.

Svenska kurs 3 har också ett nationellt prov som du kan läsa mer om här. Det består av en muntlig del och en uppsatsdel. Ett exempel på uppsatsämne och lösning för betyget C finner du här. Resultaten i riket för vårterminen 2015 kursprov såg ut såhär.

Enligt kursplanen ska kursen behandla följande:

  • Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
  • Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.
  • Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.
  • Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.
  • Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
  • Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

Under hösten föreslår jag att vi börjar baklänges i listan på centrala innehåll eftersom vi kan jobba med vår språkfärdighet både skriftligt och muntligt (de två första blocken eller delarna av kunskapskraven) medan vi håller på med de mer innehållsbetonade delarna av kursen.

Min övergripande planering ser ut så här:

v. 34 Språkförändring och svenskans språkutveckling

v.35 Språkförändring (Roman kan delas ut)

v.36 Språkföränding och prov/inlämning och lektion om höstens roman. Ev. lektion om Källor och källkritik

v. 37 Ej lärarledd lektion. Studiedag fredag.

v.38 Språkriktighet och litterära begrepp

v. 39 Seminarium på läst bok. Studiedag torsdag och fredag.

v.40 Språkriktighet och litterära begrepp

v. 41 Läsdagbok eller motsvarande uppgift för läst roman inlämnas och seminarium för det.

v. 42 (gummiplanering)

v. 43 (gummiplanering)

HÖSTLOV

 

Uppgift 1

Skriv fritt utifrån följande frågor:

Vad kan du redan i svenska? Vad har ni gjort i svenskämnet som du gillat och gärna ser vi gör mer av?  Vad vill du lära dig mer om? Hur visar du helst dina kunskaper? Vad har du för betygsmålsättning? Hur har du tänkt nå dina målsättningar?

Rubrik: Mina tankar inför svenska kurs 3

Postas nedan. Kommer vara anonym.

Uppgift 2

Vi ska börja ett avsnitt om språkens ursprung, utveckling och framtid och särskilt titta på svenska språkets utveckling. En känd svensk författare heter Esaias Tegnér och han skrev dikten Språken. Läs den. Hur såg Tegnér på svenskan? (Och på andra språk? Något du tycker är iögonfallande?)Vad tycker du om hans synsätt? Hur många av orden i dikten är riktigt svenska, tror du? Ser du några lånord från andra språk?

Om du vill kolla var ett ord kommer ifrån kan du slå upp det i SAOB.

Postas i separat postning. Kommer vara publik.