Kategori: Svenska 3 – old

Idag ska ni få göra två saker. Dels ska ni göra självtestet (gör det tills du får alla rätt), dels ska ni hitta nya retoriska figurer.

Dagens uppgifter

1. Gör självtestet: testmoz.com/1000883.
2. Hitta retoriska figurer:

Er andra uppgift idag är att hitta tre retoriska figurer som ni aldrig hört talas om förut. Gör såhär :

1. Googla efter retoriska figurer.
2. Hitta på ett eget exempel till var och en av dem.
3. Posta en kommentar med minst tre nya retoriska figurer.

När ni är klara kan ni ta helg. Trevlig helg!

Vi har tittat på tal av olika partiledare men även på Josef Goebbels tal och hur han lade upp det retoriskt.

Välj ut 10-15 retoriska stilfigurer och skriv egna exempel. De får gärna vara lustiga! 🙂

Posta dina exempel som en kommentar. Var tydlig med vilken stilfigur du använt. Lägger upp ett självrättande test på de retoriska figurerna till nästa lektion, så ska vi se hur många ni känner igen nu. 🙂

Bokningar av muntlig framställning. Elevformulär mejlas senast 5/12.

Ämnen att välja bland från gammalt nationellt prov

Elevformuläret ska innehålla:

• Tes
• Argument
• Motargument
• Källor

Bokningar

Nummer	Datum	Namn
1	7/12	Therese
2	7/12	Viktor
3	7/12	Jonatan R
4	7/12	Emma
5	7/12	Maja
6	7/12	Adam
7	7/12	Aina
8	7/12	Faith
9	7/12	Klara
10	7/12	Katarina
11	9/12	Erik
12	9/12	Louise
13	9/12	Jonatan
14	9/12	Malek
15	9/12	David
16	9/12	Martin
17	9/12	Simon
18	9/12	Emelie*
19	9/12	Amanda
20	9/12	Philip
21	9/12	Anton M
22	9/12	Anton N
23	9/12	Arwin*
24

Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.
Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.
Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.

Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.
I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrisburg hade hänt. Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också.
Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannorlikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller…
Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen.
I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången.
Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det manas att den finns inte, fast bara lite. 

Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.
Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.

Om argumentation

 

 

 

http://www.ordrum.se/retorik/

 

http://www.talarforum.se/talarforum/beromda_tal_ur_historien/31/33/

Idag läser vi och analyserar retoriken i Josef Goebbels tal om det totala kriget.

Josef Goebbels, det totala kriget

 

ser på dessa tal och till varje tal försöker vi formulera bra tumregler för ett bra tal.

Och kungens tal: http://www.oppetarkiv.se/video/2535992/

 

Gick igenom följande begrepp

ethos

pathos

logos

 

Retorisk fråga

Apostrofering

Upprepning

tretal

alliteration

assonans

kontrast

Paradox

Ironi

allusion

metafor

liknelse

personifikation

hyperbol

anekdot

patetik

Uppmaning

 

 

 

 

Vi ska skriva en romananalys och behandlar det också muntligt. Romananalysen kan följa nedanstående modell:

1. VAD BERÄTTAS?

a) Redogör kort för den konkreta handlingen i boken (den så kallade fabeln).

b) Lyft fram de centrala problemen (konflikter/motsättningar) som tas upp i boken.

c) Fundera över de viktigaste personerna. Vad har de för egenskaper? Hur förändras de under berättelsens gång, och varför förändras de?

d) Vad anser du att berättelsens budskap är? Varför anser du det, och hur kommer det budskapet fram i boken?

2. HUR BERÄTTAS DET?

a) Berättarperspektiv: Vem berättar? Är det en av personerna i berättelsen, en person som står utanför själva huvudhandlingen, eller en allvetande berättare? Påverkar berättarperspektivet din upplevelse av berättelsen? I så fall hur?

b) I vilken ordning berättas saker och ting? Är dispositionen kronologisk (från början till slut) eller omkastad på något sätt (t ex att vi får reda på slutet redan i början)? Påverkar dispositionen din upplevelse av berättelsen? I så fall hur?

c) Hur är texten skriven? Fundera över ordval, meningsbyggnad och stil. Finns det några viktigare metaforer, allegorier eller symboler i berättelsen? Vad står de för? Används ironi eller liknande medel? I så fall, hur?

3. VARFÖR BERÄTTAS DET?

a) Samtiden: Innehåller boken några spår av den tid och det samhälle den tillkom i? Vad i så fall? Hur pass centralt är det för boken?

b) Författaren: Innehåller boken några inslag som kan ha med författaren som person att göra (t ex sådant som är självupplevt, eller viktiga frågor som författaren engagerade sig i)? Vad i så fall? Hur pass centralt är det för boken?

c) Genretillhörighet och litterär epoktillhörighet: Utifrån vad du har hittat, diskutera vilken slags genre boken tillhör och varför. Ta också ställning till i vilken mån den verkar vara en bra representant för den litterära epok den anses tillhöra.

Liksom många existentiella författare såg Franz Kafka individen som fångad i system och byråkratier som var bortom förståelse. Existensen handlar om konflikt mellan inlåsthet och personlig autonomi. Det naturliga svaret på svårigheterna att agera är att avgå från livet, men Kafka presenterar situationen med torr humor. Han närmar sig ångesten inför tillvaron med en humoristisk blinkning, och omfamnar det absurda i allt. Senare, i det tjugonde århundradet, så kommer komeditruppen Monty Python, på sätt och vis, att följa i Kafkas fotspår. De presenterar livet som i slutändan absurt och som meningsfull eller meningslös beroende på hur man vill se det.

Karaktärsdrag i den existentiella litteraturen är isolering, avskildhet, ensamhet och utsatthet. Verkligheten beskrivs ofta som paradoxal eller hotande, eller frustrerande. Fullständig frihet kopplas till saker som isolering, eller alienering inför andra, eller att kommunikationen och förståelsen mellan människor uteblir. Ibland är berättaren i i existentiella romaner "opålitlig" eller "flyktig" (byter position) i sin beskrivning av det som sker. En enhetlig mening och verklighetsskildring undviks därigenom.

Existentialismen har en anti-kartesiansk syn på jaget. Jaget är  "alienerat" inför sig själv. Det finns ett förfrämligande av jaget både från världen och från en själv. Även om det är genom mina projekt som världen får sin mening, så ändras inte världen för att jag funnit en mening för mig själv; den behåller en "annanhet" och framstår som fullständigt främmande, som "unheimlich" Ibland översatt som "kuslig".

Finns mycket om boken på nätet, till exempel: http://www.svd.se/kafka-hade-visst-roligt

d) Har den här texten någon betydelse idag, eller är den fullkomligt ointressant att läsa? Fundera för det första på om texten engagerar dig och varför. En text som engagerar dig är naturligtvis aktuell att läsa. En andra möjlighet kan vara att texten är en föregångare till böcker/filmer/tv-serier som finns idag, antingen innehållsmässigt eller formmässigt. Slutligen kan en text också vara historiskt viktig, på så sätt att den får oss att förstå hur människor från en annan tid/plats levde, tänkte och kände.

Deadline: Fredag 28/10

Observera! Romananalysen tjänar på om den ibland underbygger sina resonemang och tolkningar med citat.

Idag ska ni läsa följande artikel:

http://www.svd.se/litteraturen-lika-farlig-som-livet-sjalvt

(Kopiera gärna in texten i ett worddokument så blir det lättare att stryka under och färgmarkera.)

Gör såhär:

1. Läs igenom hela stycket utan att stanna (även om du inte förstår allt).
2. Läs första meningen extra noga. Är det kärnmeningen?
3. Läs efterföljande meningar noga, en i taget. Vad säger författaren här? Hur hänger meningen i hop med den föregående?
4. Stryk under ord du inte förstår. Slå upp? Förstå av sammanhang? Fråga en kompis?
5. Sammanfatta (kronologiskt) vilka delar stycket innehåller.
6. Ställ dig frågan: Vad handlar detta stycke om? Vad är författarens syfte med just detta stycke? Gör en klammer om stycket och formulera kort ett eller ett par stödord för stycket.
7. Diskutera med varandra: Vad tänker ni kring det som sägs här? Kan ni koppla det till era egna erfarenheter?

När ni är klara: Gå tillbaka i texten och stryk under alla meningar som besvarar frågeställningen ”Blir vi bättre människor av att läsa skönlitteratur?”. Skriv ner dessa meningar som citat tillsammans med textens frågeställning. Posta som kommentar.

För att stödja att ni fördjupar era kunskaper om svenska språkets utveckling föreslår jag tre typer av åtgärder:

1. Ni kan under arbetsområdet muntlig framställning välja som område svenska språkets utveckling.
2. Vi återvänder för en kort repetition med ny examination längre fram.
3. Och jag har tagit fram en mall som ni kan använda för att strukturera i och berika era kunskaper om svenskans utveckling.

Några länkar till information om svenskans utveckling

Språkhistoria, fakta

Artikel 1

Artikel 2

Uppgift

Fyll i mallen. Använd de kunskaper ni redan fått från min undervisning och komplettera, vid behov, genom att använda den länkade informationen eller genom att söka på egen hand.