Nästa arbetsområde

Vi har följande centrala innehåll att behandla i kursen. De överstrukna är behandlade.

  • Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
  • Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.
  • Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.
  • Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.
  • Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
  • Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

Jag tänkte vi kunde börja med skönlitterära texter och den fördjupade läsning som kursen talar om.

I kursen står det att man ska kunna finna litteratur. Ni ska finna en annan bok som har beröringspunkter med den första roman vi nu väljer. Som vi kan läsa i slutet av året eller i början av nästa.

c4d11fcb1a30de07c656f940df4a9c58

Arbetsområde: romananalys

I kursplanen talas det om fördjupad textnära analyser. Det är nåt annat än bokrecension och läslogg och ställer krav på förtrogenhet med litteraturvetenskapliga begrepp och på jämförelser och tolkning som bottnar i orden i texten.

Bekymra er inte med att läsa Cliff notes och gradesaver och liknande webbsidor. Jag har läst dem och vet vad som står där om böckerna vi läser. Gör dig istället en tjänst och skriv ärligt om vad du tror, vad du tänker och vad du upplever när du läser texterna.

Det innebär att vi kommer att röra oss inåt och ställa frågor om vad det innebär att vara människa. Varför finns jag? Vad är meningsfullt? Hur känns det egentligen att finnas till?

Fundera på nedanstående fråga utifrån Sartres tankar om falsk tro:

Varför ser vi på sport, teve, spelar på appar och liknande?

Sartre om ”falsk tro”

Sartre ger oss två olika exempel. Det ena är den inställsamma servitören som på ett spelat sätt är uppmärksam, står elegant, hämtar mat och bestick och använder de färdiga hövlighetsfraserna. Hans överdrivna beteende visar att han spelar en roll att han förvandlar sig till en funktion, en serveringsrobot, något mindre än den fria och väljande individ han är. Servitörens agerande är en lögn. Det döljer för honom själv och för andra den frihet han har att välja.

I det andra exemplet talar Sartre om en kvinna på en date. Hur kvinnan får en komplimang och kanske närgångna blickar, eller rentav att kavaljeren tar hennes hand. Sartre menar att genom allt detta väntar kvinnan och döljer för sig själv sin individualitet. Hon låter bli att se innebörden av kavaljerens flirtar, komplimanger och beröring och skjuter upp sitt beslut. Hon väljer precis som servitören att se på sig själv eller sin hand som delar av ett handlande, väljande och tänkande subjekt utan låter det objektifieras.

Fundera på nedanstående fråga och läs sedan den länkade texten och tänk en gång till.

Vad är meningen med livet? Hur vet man vad som är meningsfullt?

Den länkade texten är Ett kejserligt budskap av Franz Kafka. Tänk dig att slottet och kejsaren är symboler för gud eller ”sanningen” eller ”en given mening”.

Vad finns det för likheter mellan Kafkas berättelse och Sartres exempel? Vad skiljer dem åt?

Läs också Framför lagen

Ormens väg på Hälleberget

I Ormens väg på hälleberget (1982) så brottas personerna med frågor som: ”Hurudan är Gud?” och teodicéproblemet och skuld.

Frihet och möjlighet

Kan frihet finnas? I Ormens väg på hälleberget berättas hela historien av Janik. Han sitter och talar med Vår Herre och är full av trots i sin ständiga undran vad Gud menar med de katastrofer som drabbat Janik hela livet med det slutliga utplånandet av hela hans familj som kulmen. Ett citat från början av romanen och ett från slutet är belysande:

”Du vet att jag föddes trotsig, du skapade mig trotsig. Och du har alltid talat till mig och sagt: Du skall inte vara trotsig, Skrävel Jani. I det fallet är du besynnerlig, du danar oss på ett alldeles särskilt vis, stora oppå oss eller tjurskalliga eller hur som helst, och sedan förbrukar du liven våra till att underrätta oss om att just sådana ska vi icke vara, int ska vi vara oppå just det särskilda vis som du har skapat oss” (s 8, avh. s 65).

”Och det är det som jag vill fråga dig om Vår Herre, hade du bestämt allt detta ifrån begynnelsen? Låg vi allihop inknutna i de levandes pung hos dig? Om så var: vem av oss kunde då hava någon skuld? Och om vi oppå det viset icke hade någon skuld, varför låg du då över oss som om vi vore skyldiga till allt?” (s 148, avh. s 66).

Janik sitter på randen av det skred som tog med sig hans hus med hustru och barn i djupet. Likt Job har han blivit fråntagen allt, men i romanen skymtar ingen förlossning eller försoning. Gud är obegriplig och fördold, en förstörare. Friheten i den romanen uppnås av kvinnorna, särskilt kanske av Tea. Hon har en förmåga att bevara livsmodet, trots det yttre tvånget och de vidriga omständigheterna: att behöva sälja sin kropp till handelsman som betalning för skulderna och sedan nödgas se hur dottern går samma öde till mötes. De kan inte påverka sitt yttre öde – men de bevarar livsmodet och musiken. Tea, Janikes mor beskrivs så här:

”Hon var så ljus inne i sinnena. Huru mycket skulder som än lades uppå henne så var hon skuldfri ändå. Invärtes gick det inte att komma åt henne, intet går utanefter in i människan de henne besmitta kan […] Hon var stark, hon var starkare än Karl Orsa, han hade egentligen aldrig någon makt över henne” (s 128 f, avh. s 68; Karl Orsa är handelsmannen som kräver sin betalning bokstavligen in natura).

Ingela Pehrson skriver om denna frihet som ”godhetens frihet gentemot ondskan, som evangeliets frihet, ställd mot den gammaltestamentliga lagen” (s 69) men noterar också att det är en frihet i existentiell mening. Båt Seba däremot använder sin frihet till att styra tillvaron och uppnå en maktposition. Hon är i slutet av romanen fri till det yttre men till priset av sin ursprungliga godhet (Avh. s 139). Bar Seba upplever i början av romanen, liksom Tea, att hon är ”fri att vara fången” men i slutet att hon blivit ”fangen i friheten”.

Läs mer här: http://www.signum.se/archive/read.php?id=1619

Hur skulle du beskriva:

  • Berättarperspektiv
  • Atmosfär
  • Användning och betydelse av symbol
  • Stil/ordval

Tips inför samtal om Doktor Glas

På onsdag kan ni komma och prata om Doktor Glas utifrån existentialismen. Dvs utifrån det vi gått igenom om denna typ av litteratur och denna filosofi.

I tidigare postning skrev jag ungefär såhär om genretillhörighet och litterär epoktillhörighet:

Ta ställning till i vilken mån boken  (Doktor Glas) verkar vara en bra representant för en litterära epok (existentiell roman/idéroman). Svara på frågan:

På vilket sätt kan man se Doktor Glas som en existentiell roman? (Ta gärna med anteckningar och citat ifall du inte hinner säga allt).


Tidigare citat om Kafka och existentialismen som kan ge inspiration:


Liksom många existentiella författare såg Franz Kafka individen som fångad i system och byråkratier som var bortom förståelse. Existensen handlar om konflikt mellan inlåsthet och personlig autonomi. Det naturliga svaret på svårigheterna att agera är att avgå från livet, men Kafka presenterar situationen med torr humor. Han närmar sig ångesten inför tillvaron med en humoristisk blinkning, och omfamnar det absurda i allt. Senare, i det tjugonde århundradet, så kommer komeditruppen Monty Python, på sätt och vis, att följa i Kafkas fotspår. De presenterar livet som i slutändan absurt och som meningsfull eller meningslös beroende på hur man vill se det.

Karaktärsdrag i den existentiella litteraturen är isolering, avskildhet, ensamhet och utsatthet. Verkligheten beskrivs ofta som paradoxal eller hotande, eller frustrerande. Fullständig frihet kopplas till saker som isolering, eller alienering inför andra, eller att kommunikationen och förståelsen mellan människor uteblir. Ibland är berättaren i i existentiella romaner "opålitlig" eller "flyktig" (byter position) i sin beskrivning av det som sker. En enhetlig mening och verklighetsskildring undviks därigenom.

Existentialismen har en anti-kartesiansk syn på jaget. Jaget är  "alienerat" inför sig själv. Det finns ett förfrämligande av jaget både från världen och från en själv. Även om det är genom mina projekt som världen får sin mening, så ändras inte världen för att jag funnit en mening för mig själv; den behåller en "annanhet" och framstår som fullständigt främmande, som "unheimlich" Ibland översatt som "kuslig".

Ögonvittnet

Ni ska föreställa er att ni är ögonvittne på platsen för en dramatisk händelse. Förbered dig för att kunna berätta om olyckan/incidenten och förklara hur det kom sig att du kom för sent till skolan/en fest/ ett möte.

I övningen övar vi på att:

  • Ha en intresseväckande inledning
  • Ha en tydlig avslutning
  • Ge argument/förklara varför en händelse leder till en viss konsekvens
  • Tala med stöd i en bild

Argumenterande tal

Hej!

 

Jo, tänkte bara påminna lite om argumenterande talet i nationella provet och om Doktor Glas.

Dels hoppas jag ni läser ut boken så snart ni kan. Tänkte vi kunde göra lite muntliga övningar kring den dagarna efter vi är klara med våra tal? Kanske en uppgift i den här stilen?

Muntliga uppgiften i det nationella provet
Sen när det gäller np så ska ni titta på den här instruktionen. Vi kan jobba med förberedelser nästa lektion, men bra att börja fundera redan nu.

Elevformuläret
Jag tar med båda pappren idag, men ni kan få dem i handen sen också.

Textbindning

Ett mycket vanligt skrivfel är att man inte binder ihop texten, och alltså inte får tillräckligt sammanhang i den. Titta på följande exempel:

Kent har inga pengar. Han har inget snus. Han skulle vara gladare om han hade det. Han ordnar pengar. Han går och köper snus.

Textsnutten består i stort sett bara av meningar med likadan uppbyggnad, vilket innebär att den blir svårläst och hackig, och dessutom ger ett tråkigt intryck. Med hjälp av några sammanbindande ord och uttryck kan vi förändra texten dramatiskt: 

Kent har inga pengar och inget snus, menhan skulle vara gladare om han hade det, så därför ordnar han pengar och går och köper snus.

Som du märker blir det betydligt enklare att läsa. Texten får helt enkelt ett flyt. Nu går det här naturligtvis inte ut på att bygga ihop allting till EN enda lång mening. Lagom är bäst. 

 

Ord för jämförelse eller motsättning
emellertid
dock
däremot
en liknande uppfattning
en skillnad är
fördelarna
icke desto mindre
i gengäld
i sin tur
i stället
likartat
men
nackdelarna
när allt kommer omkring
på samma sätt
på så sätt
trots, trots allt
tvärtemot
tvärtom
samtidigt
liknande
å ena sidan
å andra sidan
ändå
Ord som för framåt i texten
Tillägg  Tid
dessutom
därtill kommer
lika viktigt är
nästa
och, också
slutligen
sist men inte minst
tillika
tilläggas kan
vidare
ytterligare
även
efter
före
först
medan
samtidigt
sedan
senare
slutligen
snart
så småningom
tidigare
till sist
Ord som utvecklar och sammanfattar
Exemplifiering Orsak och slutsats Upprepning
såsom
till exempel
exempelvis
bland annat
det vill säga
visar
belyser
närmare bestämt
särskilt
i synnerhet
av detta skäl
på grund av detta
orsaken är/var
en förklaring till detta
som en följd av
följaktligen
således
sålunda
alltså
därför
som tidigare nämnts
som nämnt
med andra ord
Sammanfattning
slutligen
kort sagt
sammanfattningsvis
Allmänt samband
har att göra med
i detta sammanhang
i fråga om
i samband med
med hänsyn till
mot bakgrund av
när det gäller
i detta avseende
hit hör även

 

Textbindning: Sammanhangsord                              

Typ av sammanhang Sammanhangsord Exempel
Tillägg dessutom, också, till detta kommer, även, ytterligare, och, för, men, ”till och med”, ”på grund av” Huset hade stora sprickor i väggarna. Till detta kom sönderslagna fönsterrutor. Dessutom fanns ett stort hål i taket och också ytterligare skador.
Tid först, sedan, samtidigt, till en början, därefter, efter ett tag, snart, till slut, ”för det första… för det andra…” Först såg Efraim arg ut. Till en början blev jag sur, men snart rann det av mig och efter ett tag var vi åter vänner.
Jämförelse / motsättning liknande, på samma sätt, ändå, tvärtom, trots detta, fastän, däremot, tvärtemot, istället, å ena sidan – å andra sidan, eller, utan Som boxare var Gusten ingen slagskämpe. Tvärtom var han försiktig i ringen. Trots detta ådrog han sig en hel del skador. Däremot fick han aldrig hjärnskada.

Uppgift

Skapa nio meningar där du använder dig av tre sammanhangsord (Tillägg), tre sammanhangsord (Tid) och tre sammanhangsord (Jämförelse/motsättning). Avslutningsvis ska du skapa två meningar där du kombinerar minst två olika typer av sammanhangsord.

 

Planering

Först PM sedan litteraturanalys!

 

Vi läser Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Det är en svensk klassiker och en bok med vissa existentiella frågor.

Den litteraturvetenskapliga analysen skulle kunna vara som den förra men den här gången verkligen se till att knyta tolkningen till existentialismen och andra verk som handlar om liknande frågor.

 

PM – Uppgift

En modelltext med utifrån vår frågeställning för romanen 50 nyanser av honom.

  1. Vi börjar med att titta på de tre recensioner jag valt som källor som underlag för min modelltext.
  2. Vi gör en tabell med + och – i respektive recension.
  3.  Sen tittar vi på en modelltext. Ni får i uppgift att tillsammans identifiera olika viktiga element i texten (”Facit” finns här) för den som önskar ett sådant)

PM skrivs 24 februari kl 13.00

Instruktion

Tidigare i år hade filmen 50 nyanser av honom premiär! Filmen bygger på den första delen i en romantrilogi av E.L. James från 2011 och på grund av sitt erotiska BDSM-innehåll har den blivit mycket omtalad. Man kan inte annat än säga än att den har blivit varmt emottagen av publiken. Hela serien har sålts i 90 miljoner exemplar och översatts till 52 språk, vilket inte kan ses som annat än succé, men hur har egentligen svenska litteraturkritiker tagit emot den första romanen, 50 nyanser av honom?

Vi följer den här lärarens upplägg

Analysuppgift

Idag provar vi att skriva en retorisk analys av följande tal.

Dessa är det retoriska begrepp ni förväntas känna till vid provet.

Modellmeningar

Analys av Carl Bildts tal i teve 1992

Talet är ett xx tal. Det handlar om yyyyyy.

Talet är uppbyggt på så sätt att…

I talet används stilistiska grepp som… De ger talet…

Talet lyckas med att…

Något som saknas/Något som fungerar sämre…”

Posta utkast som kommentar.

Nästa fredag – prov
Skarp analys av ett tal, detta:

Alice Bahs Nationaldagstal den 6 juni 2000.

Eders Majestäter, Ers kungliga högheter, Fru Talman, Ers Exellencer och Mina Damer och Herrar.

Jag är oändligt stolt, glad och hedrad över att få stå här i dag på Sveriges Nationaldag, på vår nationaldag och försöka ge uttryck för vad jag känner. Stora känslor kan vara svåra att precisera och Kärleken till Sverige, som ju den här dagen handlar om, min, er och alla andras, är som alla kärlekshistorier lite komplicerad.

En gång för väldigt längesen, eller i alla fall för trettio-fyrtio år sen, fanns det ett Sverige som var enklare. Så mycket enklare att jag nästan kan förstå dom som längtar tillbaka. Men bara nästan.

Alla såg på samma tevekanal, för det fanns bara en och där såg alla på Lennart Hyland, för det fanns bara han. Alla barn hade en mor som var rar och en far som var karl och som rodde mor till samma kyrka där alla bad till samma Gud. Nästan alla röstade på samma parti och sen gick alla hem och åt falukorv med Skogaholmslimpa till tonerna av Kalle Jularbo och det var inget mer med det.

Skilsmässor var enstaka undantag, homosexualitet inget man pratade om – och ingen skulle komma på tanken att bygga en moské mitt i Stockholm. Utlänningar var exotiska Carmencitor hos Evert Taube eller snygga kypare i Playa Inglés – inget man hade runt stugknuten eller i tvättstugan. Var sak på sin plats. Det var ordning och reda och Melodi­krysset på lördag.

Visst fanns det redan då svenskar som inte passade in i folk­hemmet: Nån ogift moster som bodde ihop med sin manhaftiga väninna – eller nån inflyttad tysk som åt konstigt bröd – men det där var små pittoreska fläckar på Carl Larsson­-tavlan som bara gjorde den mer intressant – och dom ­riktiga svenskarna ännu svenskare.

För det finns ju inget som gör folk mer sammansvetsat än när man kan enas om vilka som är annorlunda.Och det fungerar så länge mor är rar och far är karl och dom annorlunda inte blir för många.

Men sen började sörgårdsidyllen förändras.Visst, Norrlands skogar var fortfarande lika vackra, Skånes slätter lika sköna och Dalarnas ängar lika gröna – men Kärleken till Sverige spred sig även bland folk som inte var födda här och som nu flyttade hit.

Även svenskarna började resa utanför Ving-ghettot på ­Kanarieöarna och kärade ner sig i utlänningar och tog hem dom.

En av pionjärerna var självaste Kungen och plötslig hade vi en mystiskt pratande drottning som varken kände till småländska kroppkakor, hambo eller Hasse Tellemar, hur skulle det här gå? I samma veva tröttnade mor på att bara vara rar: Hon ville vara med och ro båten och slet åt sig ena åran. Och par som inte kunde enas om färdväg bara åkte runt runt och ibland trillade den ena överbord.

Skummet yrde, vågorna blev allt högre och den förut så stillastående insjön Svea hade förvandlats till ett öppet hav. Förändringens friska vindar blåste in från alla väderstreck och det var spännande och härligt men också svårare att navigera och svårare att kontrollera.

I dag ser alla på olika tevekanaler och Lennart Hyland är ersatt av Pascalidou, Guillou och en å annan mullig mulatt. Många barn har bara en mor som ror eller rentav en far som träffat en annan karl. Falukorven kryddas med koriander och serveras med cous-cous. Skogaholmslimpan får trängas med ciabatta och pita­bröd och alla har varsin Gud som de chattar med på ­Internet.

Det är inte alltid enkelt, det händer att det är så svårt att hällta vore för möe, som vi säger i Småland. Så det finns dom som knorrar över Dagens Sverige. Det finns dom som med grova kängor vill skilja mellan svenskar och svenskar. Det finns dom som med glåpord, gruppvåldtäkter och mord vill tvinga mor att enbart vara rar igen och far att bara vara karl igen. Det finns dom som inte tror på demokrati, på fred, frihet och mänskliga rättigheter. Dom finns som inte vill ha någon förändring.

Men i alla kärleksförhållanden måste man vara beredd på att föremålet för ens kärlek förändras och utvecklas. Att utvecklas med sin kärlek kanske rentav är vad kärlek handlar om? Jag försöker verkligen förstå det eftersom jag så ofta ­grälar med min man för att han utvecklas så förbaskat invecklat.

Så jag tror i alla fall att dom allra flesta liksom jag känner Kärleken till Sverige starkare än någonsin, för i dag ­rymmer den så mycket mer och så många fler.

Vi kommer därför att kämpa mot dom problem som kan komma med förändringar och kämpa inte bara för ett ­samhälle i fred och frihet utan också för ett Sverige där alla får leva precis som dom vill, så länge det inte skadar nån annan. Där varken myndigheter, politiker, präster, grannar eller ens Kungen kan tala om för oss hur vi ska leva. Där våra svenska traditioner är mycket, mycket trevliga fri­villigheter och inget tvång.

Vi kommer att kämpa för ett Sverige där det som förenar oss är vår kärlek till ett fantastisk land där alla får plats. Och där vi svenskar fortsätter att bygga på de demo­kratiska värderingar som generationer av svenskar innan oss lagt grunden för.

Ett Sverige som gör skäl för att det mest kända svenska ordet utomlands är ett smorgasbord, fullt av välsmakande valfrihet.
Du nya du fria du takhöga nord.

“Jag är så glad att jag är svensk.” Ho ho!

Stilistisk och retorisk analys

Kursen fortsätter. Som jag sa när vi började kursen så består kunskapskraven av 6 block eller delar. Delarna kan översiktligt beskrivas såhär:

  • Den första delen handlar om att det ska bedömas hur väl ni talar.
  • Den andra delen handlar om en bedömning av hur väl ni kan genomföra en skrivprocess, från stoffinventering, till skrivande i flera steg och kritik och värdering av källmaterial.
  • Den tredje delen handlar om hur väl ni kan formulera en tes och argumentera.(muntligt, vissa)
  • En fjärde del handlar om hur väl ni kan analysera retoriska framställningar med hjälp av passande begrepp.
  • En femte del handlar om hur väl ni kan tolka en text och använda litteraturvetenskapliga begrepp.
  • En sjätte del handlar om hur väl ni kan beskriva vårt språks utveckling utifrån olika teorier.

Det är kunskapskravens fjärde block eller del vi skulle behöva landa nu. Den lyder för betyget A, såhär:

Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik.

Vi har analyserat olika tal och diskuterat deras retoriska egenskaper. Vi höll på med detta in i det sista innan jul.

Vi skulle behöva ha ett prov på detta.

Exempel på stilar

Stilvariationer på en och samma text

Ett exempel på en avancerad stilistisk eller retorisk analys finner ni här.

Man brukar analysera texter utifrån begrepp som genre eller texttyp, men sedan gå vidare in i att beskriva meningarna, retoriska figurer och ordval.

Julens retorik

Analysera Tomten

 

Julevangeliet 1917 års översättning

Jesu födelse

Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien. Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig. Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galiléen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judéen, för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande. Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda. Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.

I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord. Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta. Men ängeln sade till dem: ”Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren. Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba.” I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:

”Ära vare Gud i höjden,
och frid på jorden,
bland människorna till vilka han har behag”

Julevangeliet i Bibel 2000

Jesu födelse

1Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. 2Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.  3Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.  4Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem,  5för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

6Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda,  7och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

8I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten.  9Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran.  10Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket.  11I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren.  12Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.”  13Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

14”Ära i höjden åt Gud
och på jorden fred åt dem han har utvalt.”