Res en runsten över dig och din tid

PIX-6Y482A

Runstenarnas budskap

Gripsholmsstenen (ovan), med bland annat typisk tidig ormslinga.
Förutom standardtypen finns ett antal avvikande runstenar. I Husby-Ärlinghundra socken i södra Uppland finns en sten med inskriptionen: Björn, Finnvids son, lät hugga denna sten till minne av sig själv. En annan självtillägnande ristare var Vigmund, som reste en sten åt sig själv, den skickligaste av män – stenen finns nu i universitetsparken i Uppsala efter att bland annat gjort en resa till Paris.

På en berghäll vid Oklunda gård i Östra Husby socken i Östergötland, finns en inskrift som visar att en man, Gunnar, tagit sin tillflykt dit undan förföljare efter att han dödat en annan man; berghällen låg på en tingsplats där han var fredad. Magiska budskap förekommer också i runinskrifter, men är vanligare på föremål än på stenar. En speciell runsekvens är futharken, som ofta användes som trollformel. Frasen ”Tyd du runorna” återkommer, med syftning på att kunskapen om runor inte var alla förunnad. Slutligen finns några enastående gåtfulla runstenar vars fulla innehåll vi idag inte kan gissa oss till – främst av dessa är utan tvekan Rökstenen i Östergötland, med världens längsta runinskrift.

De ihågkomna
De personer som fick stenar resta efter sig var i över 90 procent av fallen en man som dött. Var åttonde sten restes av en ensam kvinna, var tionde av en kvinna tillsammans med flera män; ofta den dödes änka och söner, men ibland även systrar och bröder. Det är nästan bara på Öland och i Mälarlandskapen som kvinnor tycks ha rest stenar efter sina manliga släktingar. Endast en tiondel av stenarna berättar om utlandsfärder.[2] Bland dessa finns de omkring 30 stenar som berättar om Ingvarståget, den enda utfärd som definitivt satt spår i en större grupp stenar. Främst bland dessa är Gripsholmsstenen, med sin kända rundikt:[6]

De foro manligen
fjärran efter guld
och österut
gåvo örnen föda
de dogo söderut
i Särkland

(Ovanstående text hämtad från wikipedia)

Att de ”gav örnen föda” är en kenning som innebär att de förde krig och dödade fiender som lämnades på slagfältet för att ätas av örnar. Alliterationer finns i foro-fjärran, österut-örnar, de-dogo, söderut-särkland.

Uppgift

Ge fem förslag på vad du skulle kunna tänka dig att skriva på en runsten. (Om du skulle göra jobbet, vad skulle vara värt att säga?) Stenen kan vara rest över dig, din tid i skolan, eller över en sten över vår tid? (Sverige idag: vad borde framtidens folk få reda på?)

Avancerad variant

Försök att använda en kenning. Försök jobba med alliteration.

 

DEL 2: Vilka ord är lika mellan isländskan och svenskan? Vad kan det bero på att just dessa ord påminner om varandra  – och ändrats så lite, tror du?

Gunnar Hámundarson bjó að Hlíðarenda í Fljótshlíð. Hann var mikill maður vexti og sterkur og allra manna best vígur. Hann hjó báðum höndum og skaut ef hann vildi og hann vó svo skjótt með sverði að þrjú þóttu á lofti að sjá. Hann skaut manna best af boga og hæfði allt það er hann skaut til. Hann hljóp meir en hæð sína með öllum herklæðum og eigi skemmra aftur en fram fyrir sig. Hann var syndur sem selur. Og eigi var sá leikur að nokkur þyrfti við hann að keppa og hefir svo verið sagt að engi væri hans jafningi. Hann var vænn að yfirliti og ljóslitaður, rétt nefið og hafið upp í framanvert, bláeygur og snareygur og rjóður í kinnum, hárið mikið, gult, og fór vel. Manna var hann kurteisastur, harðger í öllu, ráðhollur og góðgjarn, mildur og stilltur vel, vinfastur og vinavandur. Hann var vel auðigur að fé.

Trimalchios gästabud

Skärmavbild 2018-05-28 kl. 19.57.07

Skärmavbild 2018-05-28 kl. 19.57.27

Skrivuppgift:

1. Skriv en öppningsscen som utspelar sig i matsalen och där du låter maten stå i centrum. Välj ett handlingsförlopp som står i kontrast till den vardagliga situationen. Använd dig av intresseväckande detaljer, det vill säga använd små ord som kan väcka texten till liv! Låt berättelsen börja med ”Så satte vi oss till bords…”

2. Skriv en berättelse som utspelar sig i en vardaglig situation och där handlingen står i kontrast till denna vardagliga känsla. Använd dig av intresseväckande detaljer, det vill säga små ord som kan väcka texten till liv!

Alternativ uppgift:

Beskriv din favoritmåltid. Vad gör den bra och varför? Hur tillagar du den? Hur ska den serveras? Vilka är ingredienserna? Berätta och sälj in maträtten. Använd talande detaljer för att fresta läsaren!

Postas som en kommentar innan lektionens slut!

Huvudsats och bisats

Hitta huvudsats och bisats i följande meningar:

Mannen gäspade.
Hon köpte en present.
Han säger att han är trött.
Han stannar hemma, eftersom han har feber.
Han studerade hela helgen, för att han ville klara provet.
Hon berättade för alla, trots att han hade lovat att hålla tyst.
Hon duschade innan hon klädde på sig.
Kvinnan vaknade när barnet började gråta.
De måste läsa läxor trots att jag lagar mat.
Han gick till affären fastän han var sjuk.
Barnen väntar hemma medan jag studerar i skolan.
Idag tror jag att han inte tittar på tv.
För att vi ska hinna i tid, kör han bilen.
På kvällen arbetar han ofta hemma eftersom barnen sover.
Jag äter smörgås och dricker kaffe varje morgon.
Jag cyklar till skolan men åker bil till jobbet.
När våra barn är friska, är vi lyckliga.
Bilen som jag köpte är svart.

BIFF-regeln

Regelns namn är en förkortning som kan uttydas så här: ”I Bisats kommer Inte Före det Finita verbet” och är således en regel som kan användas för att urskilja bisatser från huvudsatser i en mening. Det kan underlätta ifall man vill stoppa in ett kommatecken i en lång mening.

Fraslära

Uppgift 1:

Hitta nominalfraserna i nedanstående meningar. Markera frasens huvudord.

Han heter Kalle.
Mamma handlade mat.
Den tröjan är min.
Jag såg Kalles nya bil.
Barnen spelade fotboll.

Flickan var sur.
Den lille pojken med mössan är slarvig.
Den lilla flickans mamma bodde i ett rött hus.
Mannen i den vita hatten ville köpa en ny klocka.
Sjuksköterskan hade en vit rock.
Den där lille pojken är duktig.
Den här bilden målade min farmor.
Den unga pojken ville ha ett nytt rum.
Flickan med det röda håret gillade den pigga kaninen.

Uppgift 2:

Hitta verbfrasen i nedanstående meningar. Markera frasens huvudord.

Zora springer fort.
Pojken ville spela fotboll.
Clownen skrattade högt.
Flickan har plockat blommor.
Flickan skulle ha kunnat plocka blommor.
Barnen ville leka hela dagen.
Brevbäraren lämnade brevet.
Hundarna har ätit nu.
Lisa gick hem.
De hade velat stanna längre.

Grenen har brutits av.
När det blåste, så bröts grenen av.
Du måste tvätta dig.
Tvättade du dig ordentligt om händerna?

Ordklasser

PRINSESSAN PÅ ÄRTEN
H.C. Andersen

Det var en gång en prins och han ville gifta sig med en prinsessa. En riktig prinsessa. Därför reste han runt i hela världen och letade. Men alla han mötte var fel på något sätt. Prinsessor fanns det nog, men en riktig prinsessa, det var svårare att hitta.

Alltid var det något som inte var som det skulle. När han kom hem igen från sina resor var han så bedrövad. Han ville så gärna träffa en riktig prinsessa.

En kväll när det var ett fruktansvärt oväder. Det stormade och regnet vräkte ned. Det var helt förskräckligt! Då bankade det på slottets port och den gamle kungen gick för att låsa upp.

Det var en prinsessa som stod utanför. Men vad hon såg ut av regnet och stormen! Vattnet rann nedför hennes hår och hennes kläder, ned för nacken och ut vid hälen i skon. Men hon sa att hon var en riktig prinsessa.

”Ja, det ska vi nog ta reda på!” tänkte den gamle drottningen. Men hon sa inget utan gick in i sovkammaren och lyfte på sängens madrass och la en ärta under den. Därpå tog hon tjugo madrasser och la dem på sängen och ytterligare tjugo ejderdunskuddar ovanpå dem.

Där skulle prinsessan sova natten.

På morgonen frågade de henne hur hon hade sovit.

Åh, förskräckligt dåligt!” sa prinsessan, ”jag har nästan inte kunnat sluta mina ögon på hela natten! Vad kan det ha varit för något i sängen? Jag har legat på något hårt så jag är mörbultad över hela kroppen! Det är helt förskräckligt!”

Då förstod de att det var en riktig prinsessa. Hon hade genom tjugo madrasser och tjuga ejderdunskuddar känt av ärtan. Så känslig hud kunde ingen ha om hon inte var en riktig prinsessa.

Prinsen tog då henne till hustru, för nu visste han, att han hade en riktig prinsessa. Ärtan ställdes ut på konstmuseet och där finns den än idag, om nu ingen har tagit den.

Det var en riktig historia.

 

Uppgift:

Till vilka ordklasser hör de markerade orden? Posta i en kommentar!

Danska

Kejsarens nya kläder:

http://wayback-01.kb.dk/wayback/20101108104437/http://www2.kb.dk/elib/lit/dan/andersen/eventyr.dsl/hcaev009.htm

Några likheter och skillnader: norska och danska

Danskan och norskan är alltså ganska lika varandra:

– Innehåller texten många æ så är den troligtvis dansk.

– Danskan använder mjuka konsonanter i högre grad än norskan (danska: b, d, g och i norska (även svenska) p, t, k).

– Danskan använder ofta o eller aa i stället för å, vilket är vanligare i norskan.

Språklagen

Sverige har sedan 2009 en språklag som reglerar svenskans och andra språks ställning i Sverige. Institutet för språk och folkminnen förklarar på deras hemsida varför vi har denna lag. De skriver:

Sverige är i dag i högre grad än tidigare ett flerspråkigt samhälle. Förutom svenska har vi de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråket och många invandrarspråk. Dessutom används engelska i olika sammanhang. Det behövs en lag som reglerar språkens ställning i samhället.

Svenska är huvudspråket i Sverige och ska därmed kunna användas inom alla samhällsområden, till exempel i kontakt mellan enskilda och myndigheter.

Det finns andra språk förutom svenska som har funnits länge i Sverige och som anses höra till Sveriges kulturarv precis som svenskan: finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Dessa språk är enligt beslut i riksdagen Sveriges nationella minoritetsspråk.

Vildanden

Henrik Ibsen är nog allra mest känd i dag av de norska författarna, hans dramer spelas fortfarande ofta på teatrar i hela världen. Några av hans mest kända verk är Brand (1866), Peer Gynt (1867), Et dukkehjem (1879) och Vildanden (1884).

Vildanden går ofta på Dramaten.  Det är ett drama om social klass, ”att duga”, om skam och lögner.

Hjalmar i pjäsen blir hembjuden till en fin familj. Det är hans bästis Gregers familj. Där skäms han för att han inte är lika ”fin” som de. I synnerhet då hans pappa dyker upp på festen. Då låtsas han knappt om sin pappa. Gregers trivs inte heller med sin familj och bråkar med sin pappa och flyttar hem till Hjalmar. Gregers är lite av ett ”världssamvete” och en ”sanningssägare” och vill att Hjalmar ska få veta sanningen om olika saker.

Det händer lite olika saker i pjäsen. Men när Hjalmar får veta att Hedvig, hans dotter, kanske inte är hans dotter avskyr han henne och vill inte ha mer med henne att göra. Gregers intalar henne att om hon offrar det käraste hon har, vildanden, så kommer pappan att tycka om henne igen. Hjalmar ändrar sig efter att ha pratat med Gregers, men när han kommer tillbaka har Hedvig, i sin förtvivlan över att fadern förskjutit henne, tagit sitt eget liv.

En legendarisk replik i pjäsen är:
”Tar du livsløgnen fra et gjennomsnittsmenneske tar du lykken fra det med det samme”.

Läs mer om Vildanden här: https://no.wikipedia.org/wiki/Vildanden

Uppgift 1

Läs ett par sidor ur Vildanden (https://magisterwernegren.files.wordpress.com/2016/03/vildanden_30991.pdf). Vilka är några språkliga skillnader mellan svenska och norska som du ser? Finns det några tydliga likheter?

Uppgift 2

Diskutera med en kamrat. Har vi olika lögner i våra liv? Är de nödvändiga för att vi ska orka med livet? Är sanningen alltid rätt? Beskriv era tankar och er diskussion i en postning.

Språkhistoria

Beskriv den nordiska språkhistorien genom att besvara följande frågor: (http://eplads.norden.org/nordenssprak/kap2/2a/11.asp).

1. Studera ”Bild 3: Språkfamiljerna och språken i Norden” och förklara i korta drag hur de nordiska språken är besläktade. Vilken språkfamilj tillhör de? Och till vilka språkfamiljer hör finskan, samiskan och grönländskan?

2. Vad kallar man den språkvariant som talades i norden under vikingatiden? Hur och var spred sig denna språkvariant?

3. Vilka är de ö-nordiska språken och vilka räknas till de skandinaviska? Vad är anledningen till denna uppdelning?

4. I Norge finns två olika skriftspråk. Vilka är dessa och hur kommer det sig att det finns två varianter? Hur skiljer de sig ifrån varandra?

De skandinaviska språken idag:

5. Hur ser den skandinaviska grannspråksförståelsen ut idag? Hur väl förstår vi varandra i både tal och skrift?

6. Är grannspråksförståelsen i fara? Varför ska vi värna om grannspråksförståelsen?

Posta svaren i en kommentar!

 

JANTELAGEN

En annan framstående författare var Aksel Sandemose , som var norsk-dansk. Jantelagen formulerades i romanen En flyktning krysser sitt spor (1933), med vilken Sandemose fick sitt genombrott. I denna skildrade han småstadslivets självutplåning. Detta var något som många kände igen sig i och Jantelagen är än i dag välkänd.

1. Du skal ikke tro at du er noe.
2. Du skal ikke tro at du er like så meget som oss.
3. Du skal ikke tro du er klokere enn oss.
4. Du skal ikke innbille deg du er bedre enn oss.
5. Du skal ikke tro du vet mere enn oss.
6. Du skal ikke tro du er mere enn oss.
7. Du skal ikke tro at du duger til noe.
8. Du skal ikke le av oss.
9. Du skal ikke tro at noen bryr seg om deg.
10. Du skal ikke tro at du kan lære oss noe.

Diskutera

Vissa menar att jantelagen är den nordiska motsvarigheten till the American Dream. En kulturell idé som format nationer. Hur skulle du beskriva svensk kultur för en amerikan? Ligger det något i jantelagen?