Språksociologisk rapport för ett B som provbetyg

Språksociologi – min undersökning av slang

Presentation

I denna språksociologiska undersökning så kommer jag att undersöka det talspråkliga fenomenet ”slang”, uttryck som för mestadels används i vårt tal än i skrift. Det kan handla om förkortningar till låneord från andra språk. Slang är uttryck som används dagligen i min omgivning, vare sig det är på svenska eller engelska. Detta fick mig att fundera, varför använder man sig av sådant och hur tillkommer dem i vårt tal och umgänge? Kortfattat sagt, hur påverkar olika språk det svenska språket?

Min hypotes är att det beror på ens umgänge, vart man bor och vilka krav som ställs på en i samhället. Till exempel: I förorter så brukar man använda sig mer utländska ord som ”yani” som betyder ”typ”. Sedan ålder, att vilken generation man är i så använder man sig av andra uttryck.

Metod och material

I denna undersökning så har jag använt mig av både enkät och intervju, samt lite letande på nätet gällande dess historik och material för min enkät/intervju. Det var lite svårt i början att få in svar gällande frågan vilket jag redan hade förväntat mig då ungdomar av den här generationen inte gillar att svara på enkäter som gång på gång hamnar i deras brevlåda, dock hade jag hoppats att få in lite fler svar då jag hade till och med förenklat min svenska så att dem som inte pratade flytande kunde förstå. Alla var antingen flersvaralternativ eller ”ja eller nej” frågor, förutom den sista som var valfri. Jag ville göra den så enkel som möjligt så att den inte ”slängas bort” som en lång, onödig svarsenkät. Utöver det så pratade jag även med de av den äldre generationen för att se hur det talade.

Iakttagelser

Det jag till slut kom fram till var att det inte spelade någon roll om man hade svenska som modersmål eller ej, allt berodde på umgänget och språket man får höra på till exempel TV och internet. En del som jag fick chansen att intervjua och observera var svenskar och utlänningar som använder sig av ett flertal slangord och fraser, flera vars ursprung antingen kommer från engelskan eller andra språk som arabiska. När jag frågade vart de hade lärt sig alla dessa ord ifrån så sa de att det att det var på grund av deras umgänge att dem själva började använda dem. Vilket bevisar att umgänget har en betydande effekt på vårat språkbruk. Det var ett sätt att kommunicera med andra i sin omgivning, ett sätt att känna sig del av en grupp på sätt och vis. Speciellt för dem som inte kunde tala språket flytande så var detta som en genväg för dem.

Slutord

I slutändan så blev det lite som jag hade förutspått, fast detta kan bero på att jag har bott i olika områden som utstrålar dessa energier som jag gillar att kalla dem. En viss kultur, regler om hur man ska bete sig och prata. Allt beror på vart du bor, hur gammal du är och hur ditt umgänge/inre krets ser ut. En del ord använder bara vi yngre medan flera uttryck lever i generationer.

Något som jag gärna hade velat göra annorlunda är det om datainsamlingen. Det gick väldigt trögt i början då nästan ingen svarade på min enkät och jag blev tvungen att behöva intervjua personer istället samt söka upp lite mer information online. Nästa gång så skulle jag vilja börja med projektet lite tidigare men en färdig plan så att samma misstag inte händer igen, samt använda mig av fler medel än enkät och intervju.

Det moderna dramat

Denna och de närmaste tre lektionerna ska ni fördjupa er i de stora frågor som sysselsatt det moderna dramat: utanförskap, marginalisering, makt, kön, sexualitet och mening.

Sveriges främsta bidrag till dramat är Fröken Julie av August Strindberg. Den handlar ju om både klasskampen (de rikas dominans över de fattiga), könskampen (männens dominans över kvinnorna) och om mening – om självmordet (en central fråga inom existentialismen).

Jean i pjäsen är klättraren och karriäristen. Han passar de nya teorier som Strindberg vill sätta i belysning: Darwins teori om urval som social och mänsklig teori i det kapitalistiska samhället, Nietzsches teori om en en supermänniska (en människa som står över den allmänna moralen och därmed är fri).

I en klassisk scen i pjäsen säger Fröken Julie och Jean följande när de pratar om vad de brukar drömma om:

FRöKEN

Kanske! Men det är ni också! – Allting är underligt för övrigt! Livet, mänskorna, allt är en smörja som drivs, drivs fram på vattnet, tills det sjunker, sjunker! Jag har en dröm som återkommer då och då; och som jag erinrar mig nu -Jag sitter oppklättrad på en pelare och ser ingen möjlighet att komma ner; jag svindlar när jag ser ner, och ner måste jag, men jag har inte mod att kasta mig ner; jag kan inte hålla mig fast och jag längtar att få falla; men jag faller inte; och ändå får jag ingen ro förr än jag kommer ner! ingen vila förrän jag kommer ner, ner på marken, och komme jag ner på marken ville jag ner i jorden… Har ni känt något sådant?

JEAN

Nej! Jag brukar drömma att jag ligger under ett högt träd i en mörk skog. Jag vill opp, opp i toppen och se mig omkring över det ljusa landskapet där solen skiner, plundra fågelbot däroppe där guldäggen ligga. Och jag klättrar och klättrar men stammen är så tjock, och så slät, och det är så långt till första grenen. Men jag vet att nådde jag bara första grenen skulle jag gå i toppen som på en stege. ännu har jag inte nått den, men jag skall nå den, om det bara så skall bli i drömmen!

Julie är överklass, en greves dotter, och därmed på sätt och vis arbetsgivare åt tjänstefolket på gården. Att hon skulle kunna umgås med dem och ha dem som vänner tycks otänkbart, att inleda en relation med en tjänare fullständigt omöjligt. Julie själv verkar inte tycka att det vore så allvarligt – men både Jean, Kristin och det övriga tjänstefolket menar att redan när hon dansar och festar med de anställda har hon klivit över gränsen för vad som anses lämpligt.

Jean hånar Julie med att tjänstefolket egentligen inte tycker om henne, utan bara är vänliga mot henne därför att de måste på grund av hennes klass. Jean och Kristin rör sig inom samma klass, de är båda tjänstefolk, men det är uppenbart att Jean ser sig själv som högre stående än Kristin – han påpekar flera gånger att hon haft tur som fått tag i en ”fin karl” som han, och han briljerar med sina kunskaper i franska och om konsten och litteraturen som han tillägnat sig när han varit utomlands och arbetat.

Han är en streber – en ny sorts människa som står över andra och kommer att kunna klättra i samhället för att han inte tar hänsyn till ”tjänarmoralen”, dvs det system av värderingar som gör att vi lyder sederna, och låter oss ledas.

Jean är fri att handla. En übermensch och en karriärist.

I förordet till Fröken Julie skriver Strindberg så här:

”Utom i det att Jean nu är en stigande, står han över fröken Julie i det att han är man. Könsligt är han

aristokraten genom sin manliga styrka, sina finare utvecklade sinnen, och sin förmåga av initiativ.”

I förordet (läs gärna det) skriver Strindberg också om självmordet, Strindberg verkar se det delvis som ett uttryck för kvinnlig svaghet men också som ett privilegium. Strindberg jämför med samurajernas harakiri. . Camus skriver också om självmordetoch menar på ett sätt att den som inte tar sitt liv har (upp)funnit en mening som gör det värt att leva. 

För Camus är självmordet bara ett undvikande av det absurdas problem. Vi kan inte lösa det absurda, vi måste istället krama om det. Han kallar det att göra ”revolt”. Revolten, bildligt talat, är att ha en medvetenhet om det absurda. Revolten kan också ses i relation till andra, för tydligen verkar inte så många människor våga tänka utanför sin egen världsliga sfär. Det är helt enkelt värt att sticka ut för att kunna lösa det absurdas problem. ”Den enda tanke som befriar människan är den som lämnar henne ensam, viss om sin begränsning och sitt stundande slut.”

Camus skriver så här:

UPPGIFT

Klass, kön och frihet – diskutera utifrån Fröken Julie åtminstone en av nedanstående teman i ditt svar

  1. Se först filmen Fröken Julie eller Miss Julie (2014), eller läs manuset: http://runeberg.org/frkjulie/

2.Skriv sedan under en av nedanstående rubriker.

 

Social bakgrund i samhälle och kultur. Social bakgrund kan påverka ens möjligheter och val. Hur? Ge olika exempel utifrån hur du ser på detta. Utgå från pjäsen/filmen.

Kön i samhälle och kultur. Kön kan på samma sätt påverka ens möjligheter och val. Hur? Ge olika exempel utifrån hur du ser på detta. Utgå från pjäsen/filmen.

Frihet i samhället och kultur. Frihet kan ses som frihet från den moral som gör oss till lydiga tjänare under en moral skapad av samhällets herrar (Nietzsche).

Eller som friheten att revoltera mot orättvisor, att bara lipa med tungan åt herrarna och peka finger åt överheten, att säga att kejsaren är naken, samt solidarisera oss med våra medmänniskor snarare än de som har makten; revolten innebär också rentav att revoltera mot meningslösheten genom att finna en mening för oss själva (Camus).

  • Frihet är ett komplext begrepp. I media ges ofta en bild, hur ser mediebilden av frihet ut. Hitta en reklambild eller reklamfilm som försöker sälja genom att knyta an till ”frihet”. Vilken bild av frihet ges i reklamen? Är det nåt som saknas? Nåt som är problematiskt med reklamens bild av frihet.

Arbetstid: minst fyra lektionstimmar hemma, varav 1,5h till filmen. Uppgiften ska vara på totalt 500-1500 ord.

Modernismens parad

Charles Baudelaire

Efter Marshall Bermans All That Is Solid Melts Into Air (1982)

Den stora anden

Charles Baudelaire är en av vår tids stora andar skriver Marshall Berman, med det menar han att han är en av dem som kunnat se med klara ögon på det moderna tillståndet och den moderna epoken. Baudelaires texter blir aldrig tendentiösa (överdrivna). Det finns hos honom en känslighet för att det nya, det moderna (industriella) samhället både är något negativt och något positivt.

Många har tidigare hävdat att Baudelaire är en mörk och dyster skildrare av sin samtid, men i själva verket hamnar Baudelaire mitt i mellan modernism och kontramodernism ”; man finner passager i hans annars nattsvarta skildringar, som hyllar de moderna landvinningarna. Han skriver bl. a. ” poeten föredrar livets pompa och ståt som det framstår i världens huvudstäder, militärens glans, modet och det glansfulla livet”. Baudelaire kan fara ut i hyllningar av det nya och moderna, som i sin dikt om ett (”glittrande, stramt och tappert”) kompani ur det nya modellregementet.

I sin hyllning av det moderna ansluter sig B till den del av den populära litteraturen som sjunger de nya framstegens lov; i vår tid främst representerade av amerikanska science-fiction filmer, kulturella produkter som ofta är misstänkt likt reklam på tv. Många gånger förmedlas de nya landvinningarna som storslagna innovationer som självklart kommer att leda till en allt bättre och bättre värld.

I andra dikter finner vi hos Baudelaire en vassare vision. Många gånger skildrar han utslagna människor på gatorna, hur deras törstande ögon stirrar på det rika, vackra folket på boulevarderna. För honom såväl som för Karl Marx så framstår människan som avglorifierad av det moderna industriella samhället. Det har reducerat människan till en tarvlig, tom och själlös varelse.

Baudelaire presenterar i sin diktning den moderna människan och vad civilisationen gjort med honom. Han skildrar människans smärtfyllda själ, en själ rusig av tobak, ett blod fyllt och uttunnat av alkohol. Men det som gör Baudelaire ovanlig är det faktum att han accepterade den moderna människan i sin helhet med allt av hennes svaghet, hopp, drömmar och förtvivlan. Han gav därför skönhet till scener som saknade det – inte genom att göra dem romantiskt pittoreska utan genom att kasta ljus över den mänskliga dimension som fanns dold i dem: i fattigdomen, i förnedringen finns människan.

Baudelaires konstsyn

Baudelaire reagerar mot konstens traditionella upptagenhet med det förgångna. Han menar att det är en steril och död tanke att föråldrade (arkaiska) förebilder och antikvariska gester på något sätt skulle kunna bidra till att skapa en evig konst. En konst färgas av sin tid och sitt temperament – att längta tillbaka till forna tiders storhet leder endast till torra och intetsägande tankar.

Baudelaire skriver vidare att ”med ’modern’ avser jag det efemära, det dagsländelika. Jag avser den andra halvan av konsten vars motsats är det eviga, det oföränderliga.” (The Painter of Modern Life)

Spleen

En av Baudelaires fraser ”la fange du macadame” avslöjar mycket om industrialismens intåg. Han skriver alltså om makadamets, eller, ’asfaltens’ smuts.

Makadam är en typisk modern företeelse, en innovation som förändrar landskapet och miljön. Det engelska lånordet i franskan markerar också en ny era av angloamerikansk dominans. Där de engelska orden kommer att få de moderna innovationernas prestige och glans. Franskan kommer i allt väsentligt att kämpa ett förlorande slag mot ord och fraser som ”c’est cool, le weekend, mobiletelephone m.fl. Med denna språkliga nyordning etableras den nya moderna världen. De representerar nya livsmöjligheter, en ny värld.

I Sovjetunionen kallades dylika ord med ett ord för ”infiltrazya” eller infiltrering. Nya ord är som bekant nya idéer och dessa är ofta ett hot mot makten.

  1. S. Eliot skriver att Baudelaire lyfter upp staden (metropolis) och gatan till en helt ny och intensiv nivå. Han får staden att symbolisera något utöver sig själv.

Baudelaire skildrar den känsliga individen som en typ, som en hjälte.

Baudelaires skildringar av den moderna staden, av Paris, skildrar modernismen på/i våra gator. En ny litterär miljö har trätt fram ur historiens snårskog, staden.

Symbolismen

Denna strömning vill ge konkreta bilder för känslans psykologiska verklighet.

Kadavret
Minns ni, min älskade, synen vi såg
i sommarens milda ljus

denna morgon: ett skändligt kadaver som låg
på skogsstigens bädd av grus?

Med lyfta ben som en kvinna i brunst
och svettandes gift som en sjuk
utbjöd det fräckt sin av febrig dunst
stinna, obscena buk.

Och solen stekte detta ruttnande djur
för att upplöst och hundrafalt
kunna ge åter till moder Natur
vad hon hopfört till en gestalt.

Långsamt såg himlen ett stolt skelett
slå ut, likt en blomma mot skyn.
Så tung var dess stank att ni vacklade lätt
och det svartnade för er syn.

Vidare till surrealismen
Dikten använder det konkreta för att nå det abstrakta eller själsliga. På detta sätt ser vi att den är modern och psykologiserande. Sigmund Freud skriver sin första bok om drömtydning under 1900-talets början och blir en stark påverkan på konsten, framförallt surrealismen (Breton, Ekelöf m.fl); Freud influerar Kafka (t.ex. Förvandlingen); Freud plittrar bilden av det enhetliga jaget (detet, jaget och överjaget ist. f. det traditionella jaget (från Descartes)). Detta inspirerar i viss mån postmodernismen och deras decentrerade, splittrade jag-bild. (se utdraget ur Kyrklunds Polyfem förvandlad längre ned)

1233493_AR08_The_Surreal_House__Salvador_Dal____Sleep__c

Surrealismen

blommorna sover i fönstret

blommorna sover i fönstret och lampan stirrar ljus

och fönstret stirrar tanklöst ut i mörkret utanför

tavlorna visar själlöst sitt anförtrodda innehåll

och flugorna står stilla på väggarna och tänker

 

blommorna lutar sig mot natten och lampan spinner ljus

i hörnet spinner katten yllegarn att sova med

på spisen snarkar kaffepannan då och då med välbehag

och barnena leker tyst med ord på golvet

 

det vita dukade bordet väntar på någon

vars steg aldrig kommer uppför trappan

 

ett tåg som genomborrar tystnaden i fjärran

avslöjar inte tingenas hemlighet

men ödet räknar klockans slag med decimaler.

 

Expressionismen

Ångest

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar löddrig sky
i nattens grova hand,
nu stiga skogarna
så kargt mot himmelens
förkrympta valv
och stela höjder
så kargt mot himmelens
förkrympta valv.
Hur hårt är allt,
hur stelnat, svart och stilla!

Uppgift

Läs första sidan ur Polyfem förvandlad. Vad är det för någon slags jag eller identitet som ni får en bild av?

Utdrag ur Polyfem förvandlad

Läs sedan berättelsen om åsnan och näktergalen. Hur ser ni på blandningen av bitterhet och ironisk humor i berättelsen?

Utdrag ur Mästaren Ma

Läs utdraget ur Mästaren Ma. Vad menar Kyrklund med ”människans villkor”? Har du också formats av dina villkor?  Kan människor egentligen ta ansvar om våra villkor är så usla, och om det är dem som i så hög grad formar oss?

Dadaismen

PM

PM – Uppgift

En modelltext utifrån vår frågeställning för romanen 50 nyanser av honom.

  1. Vi börjar med att titta på de tre recensioner jag valt som källor som underlag för min modelltext.
  2. Vi gör en tabell med + och – i respektive recension.
  3.  Sen tittar vi på en modelltext. Ni får i uppgift att tillsammans identifiera olika viktiga element i texten (”Facit” finns här) för den som önskar ett sådant)

 

Instruktion

Tidigare i år hade filmen 50 nyanser av honom premiär! Filmen bygger på den första delen i en romantrilogi av E.L. James från 2011 och på grund av sitt erotiska BDSM-innehåll har den blivit mycket omtalad. Man kan inte annat än säga än att den har blivit varmt emottagen av publiken. Hela serien har sålts i 90 miljoner exemplar och översatts till 52 språk, vilket inte kan ses som annat än succé, men hur har egentligen svenska litteraturkritiker tagit emot den första romanen, 50 nyanser av honom?

Rubrik: Kritikernas syn på 50 nyanser av honom

En perfekt källhänvisning kan se ut såhär:

I den första recensionen ”En tramsig skräpbok – men likväl en ligguppvärmare” av Nina Ruthström i litteraturmagazinet.se (21 oktober 2012) beskriver Ruthström boken väldigt negativt på ett flertal punkter.

Ett avslutande stycke kan inledas såhär också:

Avslutningsvis så måste jag erkänna att frågan är svårbesvarad eftersom tre recensenter inte representerar alla svenska litteraturkritikers åsikter men jag kan med stor sannolikhet säga att åtminstone dessa tre kritiker tycker bra om, i alla fall delar av boken, om än av olika anledningar.

Representations of Insanity and the Asylum

V0016653 Seven vignettes of people suffering from different types of
Credit: Wellcome Library, London. Wellcome Images
images@wellcome.ac.uk
http://wellcomeimages.org
Seven vignettes of people suffering from different types of mental illness. Lithograph by W. Spread and J. Reed, 1858.
1858 after: J. Reed and W. SpreadPublished: –
Copyrighted work available under Creative Commons Attribution only licence CC BY 4.0 http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Vad minns du bäst från hösten?

Hej!

Jag försöker förstå vad som kännetecknar den bästa undervisningen i era ögon.

Jag skulle vilja att ni tänkte tillbaka på hösten och försökte minnas mest effektiva och/eller minnesvärda lektionen, eller arbetsuppgiften, eller område du jobbat med.

Försök svara på frågor som: Vad minns du? Varför? Vad gjorde undervisningen bra för dig? Vilken typ av lektioner, arbetsuppgifter eller områden funkar bäst för dig?  Vad skulle du önska att alla lärare gjorde annorlunda, så skulle det bli bättre för dig?

De som lämnar in ett genomtänkt svar  är sjukt sjyssta och hjälper mig verkligen i mitt jobb! 🙂

Metakognition

Bakgrund

Under senare år har vi i Sverige diskuterat hur eleverna ska kunna lära sig mer i skolan. Vissa har oroat sig för att elever lär sig för lite i skolan för att klara den internationella konkurrensen. Diskussionen har varit aktiv särskilt efter att ett internationellt test kallat PISA tycktes antyda att eleverna kunde läsa och räkna sämre än förr. Alla höll inte med förstås, men olika experter och politiker har sökt efter hur man kan göra för att få eleverna att lära sig mer.

En stor studie (som är en sammanställning av flera studier) av John Hattie blev populär, även om vissa förstås var kritiska. Hattie finner flera saker man kan göra för att förbättra elevernas lärande. En sak han talar om är ”formativ bedömning”. Det är egentligen en rubrik för flera olika saker som man kan göra i skolan för att eleverna ska lära sig mer. Dels kan läraren bedöma vad eleverna kan och försöka ge dem återkoppling dvs säga hur de kan göra och tänka för att lära sig mer i just det ämnet, dels kan läraren bedöma hur det går för klassen, vilka saker som verkar svåra och försöka ändra undervisningen allt eftersom för att förklara saker eleverna inte förstått ordentligt eller hitta på nya övningar som får dem att komma vidare.

Autonomi, metakognition och självbedömning

Sen finns det en sak till. Den pratar man inte lika mycket om för den är lite svår. Det handlar om att stärka elevens ”autonomi”, dvs. om att få eleven att förstå att hen har stora möjligheter att själv påverka hur det går. En del i att stärka autonomin är att försöka få eleverna att bli medvetna om sin motivation och hur de planerar och genomför sina studier (det kallas ibland för metakognition). De här sakerna har vi pratat om tidigare här i höst när vi pratat om ”studieteknik”.

Men framförallt handlar det om att försöka stärka elevernas förmåga att kunna bedöma hur det går och ge eleverna verktygen för att kunna själv bedöma sitt lärande och göra saker åt det.

Idag tänkte jag berätta om ett sätt som man kan bedöma sitt lärande på. Det är från en teori som kallas SOLO som forskaren John Biggs tagit fram.

För att förstå vad SOLO innebär ska vi titta på några tentasvar som några sjuksköterskestudenter gav.

Tentasvaren hittar ni här. Jag visar dem på projektorn och vi läser dem ihop och diskuterar vad som skiljer dem åt.

Uppgift

Tänk dig att du fick uppgiften att ”resonera om hur rasism påverkar människor idag”.

Hur skulle ett ”unistrukturellt” svar se ut på frågan?

Hur skulle ett ”utvidgat” svar kunna se ut?