Barocken

wpid-i-dont-care-quotes-0-jpg

Barocken utmärker sig genom sin överdrivna förkonstling och tunga ornamentation. Den är en direkt utveckling av renässansens nyuppvaknade intresse för den klassiska estetiken, filosofin och historien.

Georg Stiernhielm, ”den svenska skaldekonstens fader”

Herkules (1658) är Sveriges första stora versepos. Den skildrar människans tvekan och fångar upp frågan om vilken sorts liv vi ska leva: ska vi leva ett liv i sus och dus eller ska vi ta vårt ansvar och arbeta. Frågan är på sätt och vis evig eftersom den handlar om frågan om valet mellan självupptagenhet och oegennytta. Rent konkret tar den upp saker och ting som har just med hans tid att göra. Valet står mellan superi, kortspel och horeri å ena sidan och ett dygdigt dvs. ett lojalt, flitigt och kristet liv.

Annat om Herkules

På svenska(!)

Språkligt smyckning, synonymer, antiteser, parallelismer.

En generaliserande, förallmänligande ambition. Herkules en representant för människan.

Adelskapets och dess förpliktelser.

Ställa upp för fosterlandet.

Dikten är skriven på hexameter, ett versmått som ursprungligen kommer från den antika litteraturen. Hexameter är ett rytmiskt versmått dvs. att man räknar takter istället för att rimma. Det finns i huvudsak två olika sorters takter i hexameter. Den ena kallas för troké och den andra för daktyl. En troké består av en betonad och en obetonad stavelse (seger ). En daktyl består av en betonad och två obetonade stavelser (segrare).

Hexameter (av hex=sex, metron=mått, versfot) består alltid av sex takter. Daktyler och trokéer växlar fritt så när som på de sista två takterna: den sista är alltid en daktyl och den sista alltid en troké.

Miguel de Cervantes, den spanska litteraturens urtext

Barocken når sin kulmen i den glansfulla superstormakten Spanien. Spanien har blivit rikt på sina kolonier. I romanen Don Quijote möter vi idealisten och drömmaren Don Quijote och realisten och vardagsmänniskan Sancho Panza. Böcker och andra dagdrömmerier tycks för Cervantes vara en flykt och uttryck för en fånig oförmåga att se saker som de är. Samtidigt finns i drömmarna en slags själ en önskan att kämpa emot. Kanske reducerar Don Quijote livet till en svart-vit kamp eller så är Don Quijote en gestalt som visar oss att vi människor alltid slåss mot hopplösa odds, mot saker vars väsen vi inte fullt förstår. Vi kanske tar kampen för vi inte vill ge upp? Kanske är vilken revolt som helst den rätta, så länge man ger sig in helhjärtat i den?

Las Meninas, Hovdamerna av Velasquez

velazquez.meninas

Om ett slott vore en hamburgare så är barockpalatset El Escorial ”The Whopper”!

el escorial

El Escorial basilica

DSC00235

Uppgift

Herkules tycks säga lev ett dygdigt, flitigt, hälsosamt liv. Don Quijote tycks ha ett motsägelsefullt och kanske ironiskt förhållande till idealism, kamp mot alla odds och vad som är meningsfullt att göra.

Om Herkules är ett uttryck för att det finns en given och allmängiltig moral, en kod som vi alla ska följa, så tycks Don Quijote tala om vikten av en subjektiv moral som kanske ändå blir värt det även om den är fåfäng och bygger på ett missförstånd?

UPPGIFT

Välj valfri ”hopeless cause”, ett riktigt ”i-landsproblem” eller problem som du verkligen inte har en chans att nå en framgång i och skriv en glödgad insändare till Metro.

Ett exempel

Ett till exempel

Retorik, argumentation och muntlig framställning

Vi behöver nu pröva tre olika delar av kunskapskraven. Det går att pröva det i en enda uppgift och det är ett argumenterande tal där ni lämnar in ert manuskript och analyserar retoriken i talet i en särskild kommentar.

Datum för talen: XXXXXXXXXX (Följer klasslistan)

Teman att välja bland

Alla svenskar måste lära sig om språkets historia!

Skolan är en katastrof!

Standardprov är skräp!

Alla borde ha rätt att ha ett eget skjutvapen!

Hårdare regler för vapen!

Legalisera marijuana!

Buddhismen har svaren!

[Valfritt ämne]

Teori

Om argumentation

http://www.ordrum.se/retorik/

http://www.talarforum.se/talarforum/beromda_tal_ur_historien/31/33/

Retoriska arbetsprocessen

Retoriska arbetsprocessen

Intellectio (analysera)

Inventio (kom på)

Dispositio (disponera)

Elocutio (formulera)

Memoria (memorera)

Actio (öva)

Emendatio (reflektera)

Analysera talsituationen (intellectio)

Här gäller det allra först att förstå uppgiften, veta vad exakt det är man vill åstadkomma. Samma sak gäller för skriftliga uppgifter, men i det här fallet gäller det att argumentera för eller mot någonting. Det är bra att börja analysen med att fråga vad man ska prata om, när man ska tala, till vilka och var? Det betyder att man kan anpassa budskapet till lyssnarna och situationen. Säg att du till exempel gillar hockey och ska hålla ett föredrag på höstlovet inför barn som går i mellanstadiet. Då kommer du förmodligen att tänka annorlunda än om du ska prata om hockey inför dina klasskompisar. Ytterligare en annan situation blir det om du ska stå inför ett gäng lärare som tycker att det är ganska jobbigt att träna och som kanske inte ens kan åka skridskor… Att tänka igenom situationen noga (och inte bara tänka, utan gärna göra det här skriftligt, kanske i form av en mindmap eller punktista!) kan också bidra till att man känner sig tryggare i situationen.

Kom på ditt budskap (inventio)

Inventio betyder ”finna” på latin, det ordet finns i roten till engelskans ”invent”. Här gäller det att komma på vad budskapet är, din tes. Det är alltid bra att kunna formulera sin tes i en enda, men en hel, mening. Att säga ”träning” är ingen tes, däremot är ”alla människor borde träna i någon form” en tes.

I det här steget av processen ska man komma på vad man vill säga och även hitta material till talet. Fakta, bakgrund, motargument, allt som kan hjälpa dig att presentera ditt budskap. Det är bra att se till att ta tid på sig i det här steget. (Det är lika viktigt när man ska skriva en uppsats eller rapport om någonting. Man kan känna sig överväldigad av all information, men det är ett viktigt steg att söka fakta. Det är alltid till hjälp att anteckna medan man läser på om sitt ämne. Ifall man vill gå tillbaka och dubbelkolla någonting senare så är man hjälpt av att ha noterat på vilken sida i vilken bok, eller på vilken webbsida, man har hittat informationen.)

När man väl vet vad tesen är och att man har information till sitt förfogande, ska man försöka bli mer specifik. Det finns sju frågor man kan ställa för att komma igång. Exempeltes: Alla ensamma människor borde skaffa katt!

  • Vem? Alla ensamma människor som inte är allergiska.
  • Vad? Borde skaffa katt.
  • Varför? För att katter är varma, mjuka och tillgivna djur som det är lätt att ta hand om.
  • Var? Överallt där det är tillåtet att ha husdjur.
  • När? När man har tid och råd att ta hand om ett djur.
  • Hur? Gärna hos katthem där det finns hemlösa och övergivna katter.
  • Med hjälp av vad? Böcker och information på nätet om vad katter behöver för att må bra.

I det här steget ska man alltså börja formulera sina argument, och då är det som vi har varit inne på tidigare viktigt att tänka på att argumenten ska vara av både ethos-, pathos- och logostyp! Minns ni vad som var vad? Ethos – stärk din trovärdighet! Pathos – väck lyssnarnas känslor! Logos– stärk din tes med fakta och förnuft! Till att börja med behöver man inte tänka så mycket på i vilken ordning man ska säga allt eller vad som är vad – det viktigaste är att kasta ner varenda liten idé man kan komma på. Var inte självkritisk här, spåna bara och låt hjärnan snurra!

Sedan är det dags att välja ut de allra bästa argumenten, finslipa dem, tänka kritiskt (är de tillräckligt hållbara? är de relevanta för det du ska prata om? är de nyanserade?) och kanske göra dem ännu tydligare.

Ordna argumenten (dispositio)

Nästa steg är att disponera talet, det vill säga ordna/planera vilka delar det ska innehålla. Nu börjar vi närma oss detaljerna i talskrivandet! Det här är faktiskt ett så viktigt steg att jag kommer att gå igenom det mer i detalj en annan lektion. Tills vidare kan vi nöja oss med att repetera det vi redan sagt: Det är viktigt att tänka på argumentens ordning, först det mellanstarka, sedan det svagare, efter det motargumentet, och sist ditt allra starkaste argument!

Formulera talet (elocutio)

Nu när du vet vad ditt budskap är och vilka argument du vill använda för att övertyga lyssnarna, är det dags att tänka på hur du ska formulera dig. Det gäller att finna rätt stilnivå, finna ord som gör budskapet rättvisa och som lyssnarna kan ta till sig. Här har du hjälp av att ha tänkt igenom intellectio (steg 1) noga. Eftersom du vet vilka du ska tala till, så vet du nog också vilken språknivå som passar. Man anpassar ju ofta sitt sätt att prata till lyssnaren. Är du till exempel frisör så pratar du inte med en jämnårig kille på samma sätt som med en tant i 80-årsåldern eller en åttaårig liten flicka. Vet du att de som lyssnar har ungefär lika mycket kunskap som du så kan du använda ganska många svåra ord och begrepp, men om du tror att det du säger är nytt för åhörarna så kanske du måste använda enklare ord eller förklara. Här anpassar du alltså språket efter åhörarna, och du ska även se till att du formulerar talet så att det finns en röd tråd. En annan viktig del i det här är att finna formuleringar som biter sig fast hos lyssnarna och som gör att de minns talet bättre. Det kallas för ”retoriska stilfigurer”, men precis som med talets disposition finns det så mycket att säga om det att vi sparar det till en annan dag!

Kom ihåg det du ska säga! (memoria)

Det ger ett bättre intryck om du inte läser innantill. Att stå och fladdra med stora papper med mycket text på kan dessutom göra att man blir mer nervös. Det är bättre att ha stödord, kanske på små stabila kort, eller en powerpoint eller så. Allra bäst blir det förstås om man kan sitt tal utantill. Det låter svårt, men det går faktiskt. En början är att skriva ner texten exakt så som man vill ha den, sedan delar man upp texten i stycken och sammanfattar varje stycke med ett enda ord eller en fras som får en att tänka på det som står i stycket. Sedan ska man göra om ordet till en mental bild man ser inom sig. Det är bra om bilderna är specifika. Istället för att välja bilden ”stad” så är det lättare att minnas ”Eiffeltornet”, och ”en vit kanin” är lättare att minnas än ”ett djur”. På det här viset minns man inte hela texten ord för ord, men det är inte meningen heller – det gäller att man får med de viktigaste delarna bara! Har man dessutom hittat på riktigt bra formuleringar i det förra steget (elocutio) så är det troligt att man faktiskt minns dem.

Öva (actio)

Ju mer man har övat på sitt tal, desto bättre minns man det. Ju mer förberedd man är, desto mindre nervös blir man. Dessutom vet man aldrig säkert hur nöjd man är med sitt tal innan man har provat att framföra det ett par gånger. Medan man håller sitt tal högt för sig själv kanske man kommer på viktiga ändringar man vill göra, eller kanske bara finjustera detaljerna.

Det är bra om man föreställer sig rummet och publiken när man övar, så känner man sig mer förberedd när man sedan håller sitt tal. Elaine Eksvärd skriver faktiskt i sin bok att det blir allra bäst om man har övat sju gånger. Medan man övar på sitt tal kan man också tänka på sådant som kroppsspråk, röst och hållning.

Reflektera (emendatio)

Det här är det sista steget. Det är efter att du har hållit ditt tal som emendatio är aktuellt. Det innebär att du ska analysera dig själv, ditt eget tal, ditt framförande och din skrivprocess. Hur gick det? Hur kändes det? Blev något annorlunda mot hur du hade trott? Vad kunde du ha gjort bättre och vad kan du minnas som positivt till nästa gång? Det finns många frågor att ställa, men ingen kan besvaras förrän efteråt. En sak som är viktig att minnas i förväg är att även om inte allt blir perfekt så går livet inte under för det – man får alltid fler chanser att göra något bra!

Bedömning

Detta är ämnen och bedömningsmatris från ett tidigare nationellt prov.

When you grow up, you might not have a job

We have no idea what the job market will look like in 2050. It is generally agreed that machine learning and robotics will change almost every line of work – from producing yoghurt to teaching yoga. However, there are conflicting views about the nature of the change and its imminence. Some believe that within a mere decade or two, billions of people will become economically redundant. Others maintain that even in the long run automation will keep generating new jobs and greater prosperity for all.  

So are we on a verge of a terrifying upheaval, or are such forecasts yet another example of ill-founded Luddite hysteria? It is hard to say. Fears that automation will create massive unemployment go back to the nineteenth century, and so far they have never materialised. Since the beginning of the Industrial Revolution, for every job lost to a machine at least one new job was created, and the average standard of living has increased dramatically. Yet there are good reasons to think that this time it is different, and that machine learning will be a real game changer.  

Humans have two types of abilities – physical and cognitive. In the past, machines competed with humans mainly in raw physical abilities, while humans retained an immense edge over machines in cognition. Hence as manual jobs in agriculture and industry were automated, new service jobs emerged that required the kind of cognitive skills only humans possessed: learning, analysing, communicating and above all understanding human emotions. However, AI is now beginning to outperform humans in more and more of these skills, including in the understanding of human emotions. We don’t know of any third field of activity – beyond the physical and the cognitive – where humans will always retain a secure edge. 

It is crucial to realise that the AI revolution is not just about computers getting faster and smarter. It is fuelled by breakthroughs in the life sciences and the social sciences as well. The better we understand the biochemical mechanisms that underpin human emotions, desires and choices, the better computers can become in analysing human behaviour, predicting human decisions, and replacing human drivers, bankers and lawyers.  

In the last few decades research in areas such as neuroscience and behavioural economics allowed scientists to hack humans, and in particular to gain a much better understanding of how humans make decisions. It turned out that our choices of everything from food to mates result not from some mysterious free will, but rather from billions of neurons calculating probabilities within a split second. Vaunted ‘human intuition’ is in reality ‘pattern recognition’. Good drivers, bankers and lawyers don’t have magical intuitions about traffic, investment or negotiation – rather, by recognising recurring patterns, they spot and try to avoid careless pedestrians, inept borrowers and dishonest crooks. It also turned out that the biochemical algorithms of the human brain are far from perfect. They rely on heuristics, shortcuts and outdated circuits adapted to the African savannah rather than to the urban jungle. No wonder that even good drivers, bankers and lawyers sometimes make stupid mistakes.  

This means that AI can outperform humans even in tasks that supposedly demand ‘intuition’. If you think AI needs to compete against the human soul in terms of mystical hunches – that sounds impossible. But if AI really needs to compete against neural networks in calculating probabilities and recognising patterns – that sounds far less daunting.  

In particular, AI can be better at jobs that demand intuitions about other people. Many lines of work – such as driving a vehicle in a street full of pedestrians, lending money to strangers, and negotiating a business deal – require the ability to correctly assess the emotions and desires of other people. Is that kid about to jump onto the road? Does the man in the suit intend to take my money and disappear? Will that lawyer act on his threats, or is he just bluffing? As long as it was thought that such emotions and desires were generated by an immaterial spirit, it seemed obvious that computers will never be able to replace human drivers, bankers and lawyers. For how can a computer understand the divinely created human spirit? Yet if these emotions and desires are in fact no more than biochemical algorithms, there is no reason why computers cannot decipher these algorithms – and do so far better than any Homo sapiens.  

A driver predicting the intentions of a pedestrian, a banker assessing the credibility of a potential borrower, and a lawyer gauging the mood at the negotiation table don’t rely on witchcraft. Rather, unbeknownst to them, their brains are recognising biochemical patterns by analysing facial expressions, tones of voice, hand movements, and even body odours. An AI equipped with the right sensors could do all that far more accurately and reliably than a human.  

Hence the threat of job losses does not result merely from the rise of infotech. It results from the confluence of infotech with biotech. The way from the fMRI scanner to the labour market is long and tortuous, but it can still be covered within a few decades. What brain scientists are learning today about the amygdala and the cerebellum might make it possible for computers to outperform human psychiatrists and bodyguards in 2050.  

AI not only stands poised to hack humans and outperform them in what were hitherto uniquely human skills. It also enjoys uniquely non-human abilities, which make the difference between an AI and a human worker one of kind rather than merely of degree. Two particularly important non-human abilities that AI possesses are connectivity and updateability.  

Since humans are individuals, it is difficult to connect them to one another and to make sure that they are all up to date. In contrast, computers aren’t individuals, and it is easy to integrate them into a single flexible network. Hence what we are facing is not the replacement of millions of individual human workers by millions of individual robots and computers. Rather, individual humans are likely to be replaced by an integrated network. When considering automation it is therefore wrong to compare the abilities of a single human driver to that of a single self-driving car, or of a single human doctor to that of a single AI doctor. Rather, we should compare the abilities of a collection of human individuals to the abilities of an integrated network.  

For example, many drivers are unfamiliar with all the changing traffic regulations, and they often violate them. In addition, since every vehicle is an autonomous entity, when two vehicles approach the same junction at the same time, the drivers might miscommunicate their intentions and collide. Self-driving cars, in contrast, can all be connected to one another. When two such vehicles approach the same junction, they are not really two separate entities – they are part of a single algorithm. The chances that they might miscommunicate and collide are therefore far smaller. And if the Ministry of Transport decides to change some traffic regulation, all self-driving vehicles can be easily updated at exactly the same moment, and barring some bug in the program, they will all follow the new regulation to the letter. 

Similarly, if the World Health Organization identifies a new disease, or if a laboratory produces a new medicine, it is almost impossible to update all the human doctors in the world about these developments. In contrast, even if you have 10 billion AI doctors in the world – each monitoring the health of a single human being – you can still update all of them within a split second, and they can all communicate to each other their feedback on the new disease or medicine. These potential advantages of connectivity and updateability are so huge that at least in some lines of work it might make sense to replace all humans with computers, even if individually some humans still do a better job than the machines.  

You might object that by switching from individual humans to a computer network we will lose the advantages of individuality. For example, if one human doctor makes a wrong judgement, he does not kill all the patients in the world, and he does not block the development of all new medications. In contrast, if all doctors are really just a single system, and that system makes a mistake, the results might be catastrophic. In truth, however, an integrated computer system can maximise the advantages of connectivity without losing the benefits of individuality. You can run many alternative algorithms on the same network, so that a patient in a remote jungle village can access through her smartphone not just a single authoritative doctor, but actually a hundred different AI doctors, whose relative performance is constantly being compared. You don’t like what the IBM doctor told you? No problem. Even if you are stranded somewhere on the slopes of Kilimanjaro, you can easily contact the Baidu doctor for a second opinion.  

The benefits for human society are likely to be immense. AI doctors could provide far better and cheaper healthcare for billions of people, particularly for those who currently receive no healthcare at all. Thanks to learning algorithms and biometric sensors, a poor villager in an underdeveloped country might come to enjoy far better healthcare via her smartphone than the richest person in the world gets today from the most advanced urban hospital. 

Similarly, self-driving vehicles could provide people with much better transport services, and in particular reduce mortality from traffic accidents. Today close to 1.25 million people are killed annually in traffic accidents (twice the number killed by war, crime and terrorism combined). More than 90 per cent of these accidents are caused by very human errors: somebody drinking alcohol and driving, somebody texting a message while driving, somebody falling asleep at the wheel, somebody daydreaming instead of paying attention to the road. The US National Highway Traffic Safety Administration estimated in 2012 that 31 per cent of fatal crashes in the USA involved alcohol abuse, 30 per cent involved speeding, and 21 per cent involved distracted drivers. Self-driving vehicles will never do any of these things. Though they suffer from their own problems and limitations, and though some accidents are inevitable, replacing all human drivers by computers is expected to reduce deaths and injuries on the road by about 90 per cent.8 In other words, switching to autonomous vehicles is likely to save the lives of a million people every year.  

Hence it would be madness to block automation in fields such as transport and healthcare just in order to protect human jobs. After all, what we ultimately ought to protect is humans – not jobs. Redundant drivers and doctors will just have to find something else to do. 

Question 

Write a reflection on the topic and hand it in by the end of the lesson (approx. 250 words). Reflect on the question: “We can potentially lose a lot of jobs in the future. How can you protect yourself from not losing your job to a machine with advanced AI in the future? 

Rapportera!

Att rapportera handlar om att berätta om det viktigaste på ett enkelt sätt. Ibland utgår en rapport från en fråga/frågeställning ibland skildrar den en händelse eller ett uppkommet problem.
Uppgift 1
Du är polis. Du är ledig och endast iklädd shorts, t-shirt och flipflops. Du tankar bilen vid en bensinstation och går in på en toalett. Toaletten, din bil och bensinpumparna är ur bild, till höger i bilden i klippet nedan. Du ser allt som filmen visar genom fönstret.

Du hör sirener och förbereder att rapportera händelserna för din poliskapten.

https://www.youtube.com/watch?v=sDSub7kCL2k

 

Föredragning av ärende för en chef

Vad vill chefen veta?
Vad har inträffat? Skilj mellan fakta och antagande.
Vad har gjorts i ärendet?
Förslag på åtgärder kort och lång sikt.

Fashion or art

  1. Choose one of the following tasks
    • Try to describe what you see. (Photos linked below). Think of yourself as a journalist of a fashion magazine. Your photographer took these photos during the recent Fashion Week in Milan, Italy. Your audience are the readers of a popular, American magazine for young adults. Write a short article for each photo.
    • You work as a culture journalist in the small town of Ipswich. Your local art museum is now the host of a series of paintings. Most notably the painting The Battle of Trafalgar by Turner – a very famous painting. You want to draw attention to this. Write the news piece and describe the drama of the painting.

 

Bildanalys



https://www.svtplay.se/video/22731086/en-bild-berattar/en-bild-berattar-sasong-4-det-forsta-fotografiet?start=autohttps://www.youtube.com/watch?v=09QtLKchRq0

Centrala begrepphttps://youtu.be/XecEdJsQ6n4
UPPGIFT

Analysera denna bild.

Beskriv bildens denotation och konnotation.

Bilden heter Karl XII:s likfärdhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_XII:s_likf%C3%A4rd

Vi tänker oss att din bildanalys ska vara med i en artikel i märsta.nu, eftersom Märstas konsthall får låna in målningen under en månad. Målningen kommer att börja visas nu på fredag.

Exempel för A
https://youtu.be/q2mRopOkoSo

 

Notes from today

  • the whale represents nature, resources, infinity, wealth (Omnipotence? Immortality?)

TODAY’S CONCEPTS

Absurd

Ecocide (”antropocide”?)

American Dream

White picket fence

 

First page from Moby Dick by Herman Melville

Call me IshmaEL. Some years ago—never mind how long precisely—having little or no money in my purse, and nothing particular to interest me on shore, I thought I would sail about a little and see the watery part of the world. It is a way I have of driving off the spleen and regulating the circulation. Whenever I find myself growing grim about the mouth; whenever it is a damp, drizzly November in my soul; whenever I find myself involuntarily pausing before coffin warehouses, and bringing up the rear of every funeral I meet; and especially whenever my hypos get such an upper hand of me, that it requires a strong moral principle to prevent me from deliberately stepping into the street, and methodically knocking people’s hats off—then, I account it high time to get to sea as soon as I can.

Good timber

The tree that never had to fight
For sun and sky and air and light,
But stood out in the open plain
And always got its share of rain,
Never became a forest king
But lived and died a scrubby thing.

The man who never had to toil
To gain and farm his patch of soil,
Who never had to win his share
Of sun and sky and light and air,
Never became a manly man
But lived and died as he began.

Good timber does not grow with ease,
The stronger wind, the stronger trees,
The further sky, the greater length,
The more the storm, the more the strength.
By sun and cold, by rain and snow,
In trees and men good timbers grow.

Where thickest lies the forest growth
We find the patriarchs of both.
And they hold counsel with the stars
Whose broken branches show the scars
Of many winds and much of strife.
This is the common law of life.

Douglas Malloch

Fritagningen

Axel von Fersen är en verklig Röda nejlikan och försöker i en berömd fritagning från Bastiljen rädda Frankrikes drottning Marie Antoinette från giljotinen.

Filmklipp från filmen Röda nejlikan

1. Marie Antoinette är annars mest känd för vilket berömt citat? Varför, tror du?

2. Läs om mordet på Axel von Fersen. Och skriv sen en sensationell nyhetsartikel om händelsen, som om den hänt idag. Egen, intresseväckande rubrik. 200 ord cirka.

https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholmshandelser/fersenska-mordet-1810/

Alternativ till uppgift 2. Skriv en skönlitterär skildring av fritagningen av Marie Antoinette.