English 5

1280px-Flag_of_the_United_Kingdom.svg

Welcome to your new course in English!

Lets talk about our past, present, and future in English.

  • My experiences of using English
  • Ways I have improved my English
  • Things I want to improve

What a photo says

Look at the photos below.

  1. What do you see?
  2. What do you feel?
  3. What happened here?
London, 1940
London, 1940

Concepts

Svenska 3

spraktradetKurs- och ämnesplan för kursen finns på Skolverkets hemsida.

Kunskapskraven består av 6 block eller delar. Delarna kan översiktligt beskrivas såhär:

  • Den första delen handlar om att det ska bedömas hur väl ni talar.
  • Den andra delen handlar om en bedömning av hur väl ni kan genomföra en skrivprocess, från stoffinventering, till skrivande i flera steg och kritik och värdering av källmaterial.
  • Den tredje delen handlar om hur väl ni kan formulera en tes och argumentera.
  • En fjärde del handlar om hur väl ni kan analysera retoriska framställningar med hjälp av passande begrepp.
  • En femte del handlar om hur väl ni kan tolka en text och använda litteraturvetenskapliga begrepp.
  • En sjätte del handlar om hur väl ni kan beskriva vårt språks utveckling utifrån olika teorier.

Svenska kurs 3 har också ett nationellt prov som du kan läsa mer om här. Det består av en muntlig del och en uppsatsdel. Ett exempel på uppsatsämne och lösning för betyget C finner du här. Resultaten i riket för vårterminen 2015 kursprov såg ut såhär.

Enligt kursplanen ska kursen behandla följande:

  • Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
  • Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.
  • Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.
  • Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.
  • Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
  • Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

Under hösten föreslår jag att vi börjar baklänges i listan på centrala innehåll eftersom vi kan jobba med vår språkfärdighet både skriftligt och muntligt (de två första blocken eller delarna av kunskapskraven) medan vi håller på med de mer innehållsbetonade delarna av kursen.

 

Uppgift 1

Vi ska börja ett avsnitt om språkens ursprung, utveckling och framtid och särskilt titta på svenska språkets utveckling. En känd svensk författare heter Esaias Tegnér och han skrev dikten Språken. Läs den. Hur såg Tegnér på svenskan? (Och på andra språk? Något du tycker är iögonfallande?)Vad tycker du om hans synsätt? Hur många av orden i dikten är riktigt svenska, tror du? Ser du några lånord från andra språk?

Om du vill kolla var ett ord kommer ifrån kan du slå upp det i SAOB.

Språkutveckling 1

Adam01

ur Kunskapskravet för betyget A

”Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.”

Uppvärmingsfrågor

  • Hur kommer det sig att människor talar språk?
  • Hur lär människor sig ett språk?
  • Hur och varför utvecklas ett språk?
  • Förändras alla språk?

Språkets ursprung

Språkets utveckling tycks bero på både egenskaper i talapparaten (munnen) men också egenskaper i hjärnan. Inget annat djur än homo sapiens har ett språk. Förmågan att kommunicera finns dock hos flera arter. De saknar dock de mänskliga språken egenskaper som nybildning, godtycklighet mellan betecknare och betecknad (en katt kan inte spinna för att visa vrede), och liknande egenskaper som gör det mänskliga språket dynamiskt och praktiskt.

Teorierna är många men många talar om att vissa av orden i mänskliga språk är ljudhärmande (onomatopoetiska) som morra, gnägga, surra, vissla, smattra (bowwow-teorin). Sen finns teorin att språkets ursprung låg i att uttrycka olika känslor: ord för smärta, njutning, ilska och lättnad. (Vissa menar att det mänskliga skrattet är ett språkligt uttryck för lättnad. Dvs ett ljud vi använde när vi konstaterade att det inte fanns ett lejon i busken). (Pooh poohteorin).

Andra menar att de första orden kan ha varit av typen ”kom igen nu” och ”ett två tre dra”, dvs yttranden vars främsta syfte är att få folk att göra samma sak samtidigt, som när man buttra en sten tillsammans, eller liknande. Enligt ”skvallerteorin” är språket ett sätt att skapa välbefinnande och gruppsammanhållning att talet egentligen är en avancerad form av nynnande. Robin Dunbar menar i sin bok Grooming, Gossip and the Evolution of Language att språket motsvarar andra primaters plockande av pälsen, och liknande. Dvs att vi genom att prata upprätthöll social kontakt och ömsesidig bekräftelse.

Flera teorier är inne på den sociala och organisatoriska funktionen hos vårt språk. Att kunna planera, göra överenskommelser och överföra information torde ha gett tidiga människor fördelar vid överlevnad när det gäller jakt eller vid undvikande av faror.Ib Ulbæk[5] utgår i sin teori från att människans sociala organisation är såpass altruistisk, individer är förvånansvärt osjälviska i många situationer och även förvånansvärt ärliga. Dessa egenskaper är dock ägnade att stärka gruppen som enhet och öka nyttan för individerna att uppoffra sig för gruppen. Individen kan ju räkna med ömsesidighet i ett annat läge, menar han.

Språkets utveckling

Språket förefaller utvecklas från intryck från omvärlden. Det vill säga saker i vår miljö som är viktiga för oss blir ord (”Eskimåer har hundra ord för snö”). Nya företeelser får nya ord bandspelare, blir cd-spelare, blir mp3-spelare.

Aitchison talar om att det finns tre perspektiv:

  1. Språk utvecklas mot allt bättre former
  2. Språk degenererar allt eftersom, blir sämre
  3. Språk förändras (bra och dåligt har inte med saken att göra)

Språk förändras av både sociala och naturliga orsaker. Labov visade att språk påverkas även omedvetet, att människor anpassar sitt tal omedvetet i olika sociala sammanhang, exempelvis. De anpassar sitt uttal av ord för att anpassa sig till den grupp de ingår i.

Wiliam Labov och Peter Trudgill gjorde berömda studie på bland annat Martha’s Wineyard och en i en butik i New York. Det de studerade var i vilken omfattning olika människor anpassade sig till det språkbruk som hade prestige. De skilde på cover och overt prestige. Dvs prestige i samhället i stort eller i en mindre grupp. För en mer detaljerad beskrivning av studierna läs här.

Naturliga orsaker är att orden förändras så de blir lättare att uttala (tillbaka, tebaks; pannkaka, pangkaka). Det är fråga om en slags uttalsekonomi.

Rent allmänt finns också ”S-teorin” som beskriver språkförändring som en process som först går långsamt, sen fort och sen långsamt. Dvs först uppstår ett nytt ord och sprider sig från en person till en annan. Det tar tid. Sen så når man en punkt där ordet blir allmänt känt (vissa äldre människor kommer aldrig lägga sig till med ett visst nyord utan håller sig till en äldre form).

Språkets framtid

Hur ser då språkets framtid ut? I DN skriver man såhär.

Svenskans utveckling

Vi ser Värsta språket: Värsta språket del 1 och VDet gör vi för att få en introduktion och lite referenskunskaper om språkutveckling.

Utifrån det vi konstaterade rent allmänt om språkutveckling ovan kan vi kanske se att vissa låneord har sociala orsaker, där engelska ibland har social prestige. Detta har bidragit till att utveckla svenskan i modern tid. Man kan förmoda att inlån tidigare drivits av social prestigeskäl men också av praktiska skäl som en förändrad verklighet (nya uppfinningar exempelvis).

Vad beträffar naturliga orsaker så kan vi se att svenskan genomgått en rad förändringar som går att karakterisera som förenklingar. De är därför motiverade av ”uttalsekonomiska” eller ”stavningsekonomiska” skäl.

Betydande förändringar i svenska språket 1

Uttal
Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. En förskjutning i vokalsystemet skedde i fornsvenskan: [a] kom att uttalas [o], som i skrift skrivs å; det som tidigare uttalades som [o] kom att uttalas [u], som i skrift skrivs o; och denna förskjutning gjorde att vi fick ett nytt ljud, som i skrift skrivs u, men som i uttalet ligger mellan [u] och [y]. Ett sje-ljud (ungefär som i engelska she) och ett tje-ljud (ungefär som i tyska dich) utvecklades under äldre nysvensk tid: ske [ske:] kom att uttalas [şe:], kök [kö:k] kom att uttalas [[ö:k]. Och [g] blev till [j] så att giva [gi:va] kom att uttalas [ji:va].

Skrift
Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. De enda systematiska stavningsreformer vi haft medförde bland annat ändringar av främmande ord: lieutenant > löjtnant (1801) och haf > hav, hvad > vad, godt > gott (1906).

Böjning
Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Det gamla kasussystemet upphörde: nominativ fisker, genitiv fisks, dativ fiski, ackusativ fisk > grundform fisk, genitiv fisks. Den särskilda pluralformen av verb försvann redan tidigt i tal men först under 1900-talet i skrift och ersattes av singularformen: vi sitta > vi sitter, vi sutto > vi satt.

Stavning och standardisering
Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. De medeltida landskapslagarna gav embryot till ett lagspråk. Den första bibelöversättningen (1526) satte punkt för latin som religiöst språk. Tidskriften Argus 1732–1734 betydde mycket för att skapa en ledig prosastil. Svea rikes lag 1734 blev stilledande för juridiskt språk.

Svenska Akademien inrättades 1786 med uppdraget att verka både för litteraturen och språket. Viktiga publikationer därifrån är Leopolds avhandling om svensk rättstavning 1801, Svenska Akademiens ordlista, första upplagan 1874 (trettonde upplagan 2006), Svenska Akademiens ordbok, första häftet 1893.

En rättskrivningsreform genomfördes 1907. Handboken Riktig svenska utkom med första upplagan 1939.

Terminologiorganisationen TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) inrättades 1941 med stor utgivning av termlistor och bistånd vid terminologiarbete. År 1944 inrättades Nämnden för svensk språkvård (senare Svenska språknämnden 1974, som blev Språkrådet 2007), som bedriver språklig rådgivning och ger ut skrifter. Viktiga publikationer därifrån är Skrivregler, senaste upplagan 2008, Språkriktighetsboken 2005, Handbok i svenska som andraspråk 2008.

Nyhetsbyrån TT upphörde med plurala verbformer 1945, vilket blev nådastöten för dessa former. PM i lagar och andra författningar utgavs 1967. Den kan ses som den första handledningen i begripligt myndighetsspråk. Språkkonsultutbildningen vid Stockholms universitet startar 1978.

Riksdagen antog en språkpolitik 2005. Ett förslag till språklag framlades 2008 och i juli 2009 fick Sverige en språklag som bland annat innebär att svenska språket har officiell status.

31

De nordiska språken har sina rötter i den germanska familjen av språk. Den folkgrupp vi oftast kallar vikingarna bredde ut sig i skandinavien men besökte och bodde också på de brittiska öarna och reste till och med till Nordamerika. Det danska tungomålet fick stor utbredning och talades under ganska lång tid i danskarnas välde i nordöstra England. Att danskarna kunde härska så framgångsrikt i England berodde på att deras språk fortfarande var väldigt likt sitt nordgermanska urspråk. Det språk som engelsmännen talade ”Old English” var i praktiken det samma som den gamla danska som då talades. De kunde på så sätt prata med varandra, handla och sköta ett samhälle.

21

De nordiska språken av nordgermansk stam är som sagt väldigt lika. Samhällena påminner om varandra och kulturella och religiösa likheter finns också. Det finns också mycket handel och migration mellan de skandinaviska länderna. Vi kan se språkliga likheter i räkneorden.

41

English 7 – the beginning

311001

Welcome to English 7. This is the last and final course in English in secondary school. The level in this course is fairly advanced.

The course plan can be found here. The course focusses on furthering your command of English. We will read literature, research and discuss various subjects.

We will briefly talk about:

  • Who I am and what I have done
  • Who you are and what you have done
  • What we all can do to make the most of this course

Today we will resolve two tasks, and possibly a third one.

Task 1: Warm-up, What does your name mean?
Using a dictionary, google or any other resource, you are going to find and write down an appropriate adjective that begins with each letter of their first name. For example:
Flirtatious, Relaxed, Extrovert, Desirable

Task 2: Expectations, fears, resources

In pairs. Discuss your expectations, fears and resources, i.e. how you can contribute to the course.

After the talk. Write me a letter where you tell me what you hope we will do, what you hope we won’t do, and what you can bring to the course.

Let’s use the traditional style:

Dear Mr Wernegren,

Best wishes,

Name

Task 3: Learn key concepts

A City upon a Hill

https://en.wikipedia.org/wiki/City_upon_a_Hill

Manifest Destiny

https://en.wikipedia.org/wiki/Manifest_destiny

Opening scene

Convenience store, second scene

The Poem

What happens to a dream deferred?
Does it dry up
Like a raisin in the sun?
Or fester like a sore–
And then run?
Does it stink like rotten meat?
Or crust and sugar over–
like a syrupy sweet?
Maybe it just sags
like a heavy load.
Or does it explode?

by Langston Hughes

The roots of a nation

To properly understand the US you have to study its history and the conditions under which Americans have developed. The people that came to colonize northern America were typically very daring and enterprising people. They had dared to cross the Atlantic in order to reach the New World. Many of them were very religious people who had fled the religious repression of many of the European states.

A great many of the settlers who came to America actually thought of themselves as God’s emissaries. They saw themselves as establishing His kingdom on the new continent. To these people America was the Promised Land, a New Canaan.

Some of the colonists came to speak of themselves as citizens of the City upon a Hill. A phrase they had got from Matthew 5:14 ”Ye are the light of the world. A city that is set on a hill cannot be hid”. The colonist thought that they were chosen to build a new nation which was to set an example to all others. These beliefs – that the Americans are the chosen people living in a country reserved for them by God and that they have been set there to be an example to others – have continued to live through American history and are still, in a secularized form, very much alive. In actions and in words, in foreign and domestic policy Americans have often looked upon themselves as a model for the world and as both savior and police with divine sanction

An expression of this belief is the fact that many Americans shared the conviction in the nineteenth century that it was the manifest destiny of the United States to expand all the way to the Pacific Ocean. One of the many literary expressions of this is this passage from Herman Melville’s White-Jacket: ”[a]nd we Americans are the peculiar chosen people— the Israel of our time; we bear the ark of liberties of the world”.

Progress and problems

The first colonists’ dream of a blessed land, a land of plenty, was soon discovered to be something quite different. The hardships of these first Americans were many: they died of all sorts of diseases, the land was wild and they had a hard time to survive.

The overall economic success of America, however, has many reasons: the rich natural resources that could be simply taken from the indigenous population (as they were virtually annihilated), and the vastness of the country, people were allowed to compete on their own merits (in Europe the feudal system was very rigid and did not let people go into business for themselves). In some ways the mentality of the people had something to do with it as well: the colonists were very ambitious and optimistic. They truly believed in the dream of social and material success. They thought that everything was possible.

The firm belief in progress and development met with many problems. Many colonists did not succeed, others lost heart and became pessimistic and bitter. Throughout the years more and more people have come to America with their visions and dreams, some have succeeded others have not. America is in this sense a country of extremes a land of the rich as well as of the poor. The progress in some fields (space travel or entertainment industry) do not overshadow problems such as segregation, racism and ecrime.

Manifest destiny in our century

As previously stated the ideas of the City upon a Hill and Manifest Destiny still live, although in a slightly altered form.

The Apollo program in itself represents, in a sense, a continuation of the pioneering spirit of the US; it represents the will to expand, to go forward, to claim, to manifest destiny – to continue, in a metaphorical sense, the journey Westward.

Questions

The US sees itself as special. The Americans feel they have a special role to play in the world.

How do we see this in film, books and in the news?

Sweden has perhaps a different self-image? What would you say is typically Swedish?

Svenska 2

First-Alphabets1

Välkomna till svenska kurs 2. Kursplanen beskriver vilka kunskaper ni ska få tillfälle att utveckla under kursen. Den beskriver också vad undervisningen ska behandla och de krav som finns för olika betyg.

Mål för första arbetsområdet

  • Kunna beskriva skriftspråkets betydelse för den mänskliga kulturen och civilisationen
  • Kunna beskriva och ta ställning till vedergällningsteorin (lex talionis) och tanken om nåd i nya testamentet.
  • Kunna diskutera kring berättelsen om Abraham och Isak och förklara hur man själv ser på den och på det absurda i livet.
  • Kunna förklara vad teodicé-problemet är.
  • Kunna diskutera hur man ser på myten om Sisyfos och det absurda.
  • Kunna ta ställning till begrepp som sanning och lycka utifrån Aristoteles’ Nikomachiska etiken och Platons idévärld.
  • Kunna beskriva handlingen i Iliaden och Odysséen översiktligt.
  • Kunna diskutera betydelsen av den antika etiken för människor idag (utifrån begreppet hybris, mirakel och det sublima)
  • Veta vad deus ex machina innebär
  • Veta vad determinism, panteism, polyteism och monoteism innebär.
  • Känna till något om den grekiska teatern, t.ex. handlingen i Oidipus eller Lysistrate, eller hur den grekiska teatern var uppbyggd.

Powerpoint om skriftspråkets betydelse.

Vad säger denna text dig om moraltänkandet i Bibeln?

Inledande om nya och gamla testamentet, den hebreiska traditionen, här.

Under lektionen beskrivs följande:

  • Texter har stort inflytande på mänsklig verksamhet och civilisation. Före skrivkonsten går den mänskliga utvecklingen väldigt långsamt. I och med skrivkonstens spridning mångdubblas det mänskliga vetandet.
  • De första texterna får ett enormt inflytande på inriktningen på de mänskliga kulturerna. I västerlandet får de grekiska författarna och tänkarna med Platon i spetsen ett inflytande som knappast kan överskattas.
  • De första texterna blir i själva verket centrala när det gäller hur kulturerna får sin form. Bibeln och grekernas skrifter har inflytande på etik, filosofi och även vetenskap rakt fram till våra dagar. På samma sätt är det med de stora verken i kinesisk, japansk och indisk kultur, etc.
  • I vår diskussion om kommunikationens villkor konstaterade vi också att den muntliga kommunikationen för med sig närhet, känsla, personlighet men att kommunikationen inte är bestående. Den skriftliga kommunikationen däremot lämpar sig för informationsöverföring över stora avstånd och även om det går att uttrycka känslor (i till exempel poesin eller romaner) så är texten särskilt lämplig för känslofri, objektiv och intellektuell reflektion. Texten består också över tid.

Abraham och Isak och det absurda

Klassiskt etiskt problem, berättelsen om Abraham och Isak som Kirkegaard skrev om. Hur ska man förstå berättelsen? Är det mer rätt att lyda än att göra det goda? All etik syftar mot att det ska bli gott. Problemet är att man inte vet om en enskild handling är god, på sikt.

Kirkegaard löser – i korthet- dilemmat i berättelsen med att tänka sig att Abraham TROR PÅ Gud (FAITH, dvs litar på att allt Gud säger leder till det goda (dvs inte döda Isak)), men Abraham TROR (BELIEVE) att han måste lyda Gud och döda sin son och gör därför som Gud säger. En subtil begreppsdistinktion med en liten paradox för att klara sig ur dilemmat.

En tanke som framkommer i diskussionen om berättelsen om Abraham och Isak är att man behöver ha en erfarenhet av det absurda och att då kan vi möta Gud. Även de sekulära existentialisterna tror att människan behöver erfara det absurda för att förstå vår situation och det är först då vi kan ta ställning till vår situation. Dvs saker som att det jag gör inte kommer lämna något avtryck eller i värsta fall kommer få motsatt verkan. Att trots detta välja att TRO eller att välja att se en MENING, skapa en, där ingen finns.

Abraham och Isak

Nedan målning av Rembrandt av scenen där ängeln ingriper när Abraham ska döda Isak.

300px-Rembrandt_Harmensz._van_Rijn_035

Uppgifter

Vad drar du för slutsatser om gamla testamentets och nya testamentets etik?

Lyssna på Teologiska rummet om Abraham och Isak. Vad drar du för slutsatser av programmet?

Hålla tal

Vi behöver nu pröva tre olika delar av kunskapskraven. Det går att pröva det i en enda uppgift och det är ett argumenterande tal där ni lämnar in ert manuskript och analyserar retoriken i det egna i en särskild kommentar.

Datum för talen: 12 december och 14 december (Följer klasslistan. Först Filip Andersson till Teodore Johansson)

Du ska:

  • Skriva ett manuskript med retoriska figurer.
  • Skriva en retorisk analys av ditt tal
  • Hålla det argumenterande talet med ett presentationsstöd (foto, bild, pptx, eller liknande)

För A krävs

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik.

Frivilligt självtest på retoriska figurer

testmoz.com/1000883

Modellmeningar

Analys av Adam Akolors tal i skolan 2017

Talet är ett xx tal. Det handlar om yyyyyy.

Talet är uppbyggt på så sätt att…

I talet används stilistiska grepp som… De ger talet…

Talet lyckas med att…

Något som saknas/Något som fungerar sämre…”