Kategori: NA20AB

Den antika text som lever vidare under medeltiden är Bibeln. Grekernas filosofi och idéer ärvs först av Romarna som har likande gudar: Zeus blir Jupiter och krigsguden Ares heter hos romarna Mars. Men kristendomen vinner mark och romarna byter religion. Det leder till att romarriket mot slutet blir ett kristet rike, och den grekiska kulturen får allt mindre inflytande. Kyrkofadern Augustinus försöker dock sammanföra Bibelns tankar med grekisk filosofi. När västra romarriket faller ihop iochmed upprepade krig och invasion av staden Rom 476 e.kr så brukar man säga att den antika tiden tar slut.

Medeltiden kommer i Europa att präglas av kristendomen som religion och brukar beskrivas som en mörk tidsålder. Perioden sträcker sig från 476 till 1400-talet då renässansen anses börja. I Europa handlar texterna om Gud eller om riddarberättelser som Rolandssången. Den mest betydelsefulla boken skrivs av Dante Alighieri. Den heter Divina Commedia och handlar om hur Dante gör en resa från skärselden, till helvetet och himmelen. Dantes bok blir därmed en bild av den medeltida synen på världen och moralen.

I skandinavien så skapas under medeltiden nordens viktigaste litteratur, isländska sagorna och vikingarnas myter. Den viktigaste boken är Njals saga. Men Eddan, Havamal och Völuspa som innehåller berättelser om de nordiska gudarna och vikingarnas moraliska är viktiga för att förstå det folk som grundlade civilisationen i norden.

Vi ska läsa några texter i urval från medeltiden.

Ur Dantes Divina Commedia

paolo-och-francesca_elit

greve-ugolino_elit

(Lösenord till filen: elit)

Fråga: Den kristna medeltida människan trodde på en strängt ordnad värld och på att allt i skapelsen hade en skapare, en ingenjör nästan, Gud. Hur ser man det i Dantes verk?

Den isländska sagan och Havamal

Havamal

gunnar-pa-hlidarende

Uppgift

Vad hade hänt innan örfilen? Imitera stilen

MEDELTIDEN I PUNKTER

• KRISTENDOMEN – geocentrisk världsbild
• DEN NORDISKA LITTERATUREN

1. EDDAN, 2. GUDADIKTER, 3. HJÄLTEDIKTER, 4. SAGASTILEN 5. LAGARNA

• EUROPEISK MEDELTID

1. RIDDARDIKTNING, 2. DÖDEN OCH HUMOR, 3. DANTE

Kärnan

• Repetition av kursavsnittets inledning – litteraturen formar oss!
• Värderingar, filosofiska principer och begrepp – läggs fast i språket. Språket och kulturen blir sidor av samma mynt.
• Kulturen och vårt språk är lite som vattnet som är för fisken, det är svårt att se. Vi märker inte att språket styr tanken.
  

  Läs följande dokument:

  1. Iliaden
  2. Odysseen
  3. Antiken-efter-sture-linner

  Uppgifter

  1. Läs Iliaden och Odysséen och visualisera berättelsen när du läser dem. Vilken scen får du mest levande, intressanta eller fantasifulla bilder till?
  2. Läs sammanfattningen av Sture Linnérs bok. Stryk sedan under eller skriv av ord eller uttryck som du tycker innehåller ovant eller nytt språk. Posta dem som en kommentar.

  Lyssna och ta ställning

  I berättelserna om Trojanska kriget och Odysseus resa hem så möter vi hjältar som det går illa för. Hjältar som Akilles och Ajax som är självgoda och tror att deras framgång enbart beror av deras egna handlingar. De förkastar gudarnas roll och anser att de själva ligger bakom allt.

  I nedan urklipp skriver Dreyfuss och Kelly (All Things Shining, 2011) om hur grekerna såg på övermod och tacksamhet/dygd (hybris och arete). Lyssna på P1: filosofiska rummet

  Uppgift

  Vad kan vi idag lära oss av grekernas filosofi och moral idag utifrån nedanstående utdrag ur boken och utifrån radioprogrammet? Du kan svara på frågan redan efter du läst texterna som jag klistrat in nedan. Du kan dock svara på frågan ännu bättre om du lyssnat på radioprogrammet också.

  Filmklipp som illustrerar tanken om tacksamhet (inför vardagliga mirakel)

  https://www.youtube.com/watch?v=YujYTVQ4_S0

Välkomna till svenska kurs 2. Kursplanen beskriver vilka kunskaper ni ska få tillfälle att utveckla under kursen. Den beskriver också vad undervisningen ska behandla och de krav som finns för olika betyg.

Mål för första arbetsområdet

• Kunna beskriva skriftspråkets betydelse för den mänskliga kulturen och civilisationen
• Kunna beskriva och ta ställning till vedergällningsteorin (lex talionis) och tanken om nåd i nya testamentet.
• Kunna diskutera kring berättelsen om Abraham och Isak och förklara hur man själv ser på den och på det absurda i livet.
• Kunna förklara vad teodicé-problemet är.
• Kunna diskutera hur man ser på myten om Sisyfos och det absurda.
• Kunna ta ställning till begrepp som sanning och lycka utifrån Aristoteles’ Nikomachiska etiken och Platons idévärld.
• Kunna beskriva handlingen i Iliaden och Odysséen översiktligt.
• Kunna diskutera betydelsen av den antika etiken för människor idag (utifrån begreppet hybris, mirakel och det sublima)
• Veta vad deus ex machina innebär
• Veta vad determinism, panteism, polyteism och monoteism innebär.
• Känna till något om den grekiska teatern, t.ex. handlingen i Oidipus eller Lysistrate, eller hur den grekiska teatern var uppbyggd.

Powerpoint om skriftspråkets betydelse.

Vad säger denna text dig om moraltänkandet i Bibeln?

Inledande om nya och gamla testamentet, den hebreiska traditionen, här.

Under lektionen beskrivs följande:

• Texter har stort inflytande på mänsklig verksamhet och civilisation. Före skrivkonsten går den mänskliga utvecklingen väldigt långsamt. I och med skrivkonstens spridning mångdubblas det mänskliga vetandet.

• De första texterna får ett enormt inflytande på inriktningen på de mänskliga kulturerna. I västerlandet får de grekiska författarna och tänkarna med Platon i spetsen ett inflytande som knappast kan överskattas.

• De första texterna blir i själva verket centrala när det gäller hur kulturerna får sin form. Bibeln och grekernas skrifter har inflytande på etik, filosofi och även vetenskap rakt fram till våra dagar. På samma sätt är det med de stora verken i kinesisk, japansk och indisk kultur, etc.

• I vår diskussion om kommunikationens villkor konstaterade vi också att den muntliga kommunikationen för med sig närhet, känsla, personlighet men att kommunikationen inte är bestående. Den skriftliga kommunikationen däremot lämpar sig för informationsöverföring över stora avstånd och även om det går att uttrycka känslor (i till exempel poesin eller romaner) så är texten särskilt lämplig för känslofri, objektiv och intellektuell reflektion. Texten består också över tid.

Abraham och Isak och det absurda

Klassiskt etiskt problem, berättelsen om Abraham och Isak som Kirkegaard skrev om. Hur ska man förstå berättelsen? Är det mer rätt att lyda än att göra det goda? All etik syftar mot att det ska bli gott. Problemet är att man inte vet om en enskild handling är god, på sikt.

Kirkegaard löser – i korthet- dilemmat i berättelsen med att tänka sig att Abraham TROR PÅ Gud (FAITH, dvs litar på att allt Gud säger leder till det goda (dvs inte döda Isak)), men Abraham TROR (BELIEVE) att han måste lyda Gud och döda sin son och gör därför som Gud säger. En subtil begreppsdistinktion med en liten paradox för att klara sig ur dilemmat.

En tanke som framkommer i diskussionen om berättelsen om Abraham och Isak är att man behöver ha en erfarenhet av det absurda och att då kan vi möta Gud. Även de sekulära existentialisterna tror att människan behöver erfara det absurda för att förstå vår situation och det är först då vi kan ta ställning till vår situation. Dvs saker som att det jag gör inte kommer lämna något avtryck eller i värsta fall kommer få motsatt verkan. Att trots detta välja att TRO eller att välja att se en MENING, skapa en, där ingen finns.

Abraham och Isak

Nedan målning av Rembrandt av scenen där ängeln ingriper när Abraham ska döda Isak.

Uppgifter

Vad drar du för slutsatser om gamla testamentets och nya testamentets etik?

Lyssna på Teologiska rummet om Abraham och Isak. Vad drar du för slutsatser av programmet?