Kategori: EK19A – svenska

Kurs- och ämnesplan för kursen finns på Skolverkets hemsida.

Kunskapskraven består av 6 block eller delar. Delarna kan översiktligt beskrivas såhär:

• Den första delen handlar om att det ska bedömas hur väl ni talar.
• Den andra delen handlar om en bedömning av hur väl ni kan genomföra en skrivprocess, från stoffinventering, till skrivande i flera steg och kritik och värdering av källmaterial.
• Den tredje delen handlar om hur väl ni kan formulera en tes och argumentera.
• En fjärde del handlar om hur väl ni kan analysera retoriska framställningar med hjälp av passande begrepp.
• En femte del handlar om hur väl ni kan tolka en text och använda litteraturvetenskapliga begrepp.
• En sjätte del handlar om hur väl ni kan beskriva vårt språks utveckling utifrån olika teorier.

Svenska kurs 3 har också ett nationellt prov som du kan läsa mer om här. Det består av en muntlig del och en uppsatsdel. Ett exempel på uppsatsämne och lösning för betyget C finner du här. Resultaten i riket för vårterminen 2015 kursprov såg ut såhär.

Enligt kursplanen ska kursen behandla följande:

• Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
• Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.
• Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.
• Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.
• Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
• Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

Under hösten föreslår jag att vi börjar baklänges i listan på centrala innehåll eftersom vi kan jobba med vår språkfärdighet både skriftligt och muntligt (de två första blocken eller delarna av kunskapskraven) medan vi håller på med de mer innehållsbetonade delarna av kursen.

 

Uppgift 1

Vi ska börja ett avsnitt om språkens ursprung, utveckling och framtid och särskilt titta på svenska språkets utveckling. En känd svensk författare heter Esaias Tegnér och han skrev dikten Språken. Läs den. Hur såg Tegnér på svenskan? (Och på andra språk? Något du tycker är iögonfallande?)Vad tycker du om hans synsätt? Hur många av orden i dikten är riktigt svenska, tror du? Ser du några lånord från andra språk?

Om du vill kolla var ett ord kommer ifrån kan du slå upp det i SAOB.

ur Kunskapskravet för betyget A

”Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.”

Uppvärmingsfrågor

• Hur kommer det sig att människor talar språk?
• Hur lär människor sig ett språk?
• Hur och varför utvecklas ett språk?
• Förändras alla språk?

Språkets ursprung

Språkets utveckling tycks bero på både egenskaper i talapparaten (munnen) men också egenskaper i hjärnan. Inget annat djur än homo sapiens har ett språk. Förmågan att kommunicera finns dock hos flera arter. De saknar dock de mänskliga språken egenskaper som nybildning, godtycklighet mellan betecknare och betecknad (en katt kan inte spinna för att visa vrede), och liknande egenskaper som gör det mänskliga språket dynamiskt och praktiskt.

Teorierna är många men många talar om att vissa av orden i mänskliga språk är ljudhärmande (onomatopoetiska) som morra, gnägga, surra, vissla, smattra (bowwow-teorin). Sen finns teorin att språkets ursprung låg i att uttrycka olika känslor: ord för smärta, njutning, ilska och lättnad. (Vissa menar att det mänskliga skrattet är ett språkligt uttryck för lättnad. Dvs ett ljud vi använde när vi konstaterade att det inte fanns ett lejon i busken). (Pooh poohteorin).

Andra menar att de första orden kan ha varit av typen ”kom igen nu” och ”ett två tre dra”, dvs yttranden vars främsta syfte är att få folk att göra samma sak samtidigt, som när man buttra en sten tillsammans, eller liknande. Enligt ”skvallerteorin” är språket ett sätt att skapa välbefinnande och gruppsammanhållning att talet egentligen är en avancerad form av nynnande. Robin Dunbar menar i sin bok Grooming, Gossip and the Evolution of Language att språket motsvarar andra primaters plockande av pälsen, och liknande. Dvs att vi genom att prata upprätthöll social kontakt och ömsesidig bekräftelse.

Flera teorier är inne på den sociala och organisatoriska funktionen hos vårt språk. Att kunna planera, göra överenskommelser och överföra information torde ha gett tidiga människor fördelar vid överlevnad när det gäller jakt eller vid undvikande av faror.Ib Ulbæk^[5] utgår i sin teori från att människans sociala organisation är såpass altruistisk, individer är förvånansvärt osjälviska i många situationer och även förvånansvärt ärliga. Dessa egenskaper är dock ägnade att stärka gruppen som enhet och öka nyttan för individerna att uppoffra sig för gruppen. Individen kan ju räkna med ömsesidighet i ett annat läge, menar han.

Språkets utveckling

Språket förefaller utvecklas från intryck från omvärlden. Det vill säga saker i vår miljö som är viktiga för oss blir ord (”Eskimåer har hundra ord för snö”). Nya företeelser får nya ord bandspelare, blir cd-spelare, blir mp3-spelare.

Aitchison talar om att det finns tre perspektiv:

1. Språk utvecklas mot allt bättre former
2. Språk degenererar allt eftersom, blir sämre
3. Språk förändras (bra och dåligt har inte med saken att göra)

Språk förändras av både sociala och naturliga orsaker. Labov visade att språk påverkas även omedvetet, att människor anpassar sitt tal omedvetet i olika sociala sammanhang, exempelvis. De anpassar sitt uttal av ord för att anpassa sig till den grupp de ingår i.

Wiliam Labov och Peter Trudgill gjorde berömda studie på bland annat Martha’s Wineyard och en i en butik i New York. Det de studerade var i vilken omfattning olika människor anpassade sig till det språkbruk som hade prestige. De skilde på cover och overt prestige. Dvs prestige i samhället i stort eller i en mindre grupp. För en mer detaljerad beskrivning av studierna läs här.

Naturliga orsaker är att orden förändras så de blir lättare att uttala (tillbaka, tebaks; pannkaka, pangkaka). Det är fråga om en slags uttalsekonomi.

Rent allmänt finns också ”S-teorin” som beskriver språkförändring som en process som först går långsamt, sen fort och sen långsamt. Dvs först uppstår ett nytt ord och sprider sig från en person till en annan. Det tar tid. Sen så når man en punkt där ordet blir allmänt känt (vissa äldre människor kommer aldrig lägga sig till med ett visst nyord utan håller sig till en äldre form).

Språkets framtid

Hur ser då språkets framtid ut? I DN skriver man såhär.

Svenskans utveckling

Vi ser Värsta språket: Värsta språket del 1 och VDet gör vi för att få en introduktion och lite referenskunskaper om språkutveckling.

Utifrån det vi konstaterade rent allmänt om språkutveckling ovan kan vi kanske se att vissa låneord har sociala orsaker, där engelska ibland har social prestige. Detta har bidragit till att utveckla svenskan i modern tid. Man kan förmoda att inlån tidigare drivits av social prestigeskäl men också av praktiska skäl som en förändrad verklighet (nya uppfinningar exempelvis).

Vad beträffar naturliga orsaker så kan vi se att svenskan genomgått en rad förändringar som går att karakterisera som förenklingar. De är därför motiverade av ”uttalsekonomiska” eller ”stavningsekonomiska” skäl.

Betydande förändringar i svenska språket 1

Uttal
Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. En förskjutning i vokalsystemet skedde i fornsvenskan: [a] kom att uttalas [o], som i skrift skrivs å; det som tidigare uttalades som [o] kom att uttalas [u], som i skrift skrivs o; och denna förskjutning gjorde att vi fick ett nytt ljud, som i skrift skrivs u, men som i uttalet ligger mellan [u] och [y]. Ett sje-ljud (ungefär som i engelska she) och ett tje-ljud (ungefär som i tyska dich) utvecklades under äldre nysvensk tid: ske [ske:] kom att uttalas [şe:], kök [kö:k] kom att uttalas [[ö:k]. Och [g] blev till [j] så att giva [gi:va] kom att uttalas [ji:va].

Skrift
Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. De enda systematiska stavningsreformer vi haft medförde bland annat ändringar av främmande ord: lieutenant > löjtnant (1801) och haf > hav, hvad > vad, godt > gott (1906).

Böjning
Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Det gamla kasussystemet upphörde: nominativ fisker, genitiv fisks, dativ fiski, ackusativ fisk > grundform fisk, genitiv fisks. Den särskilda pluralformen av verb försvann redan tidigt i tal men först under 1900-talet i skrift och ersattes av singularformen: vi sitta > vi sitter, vi sutto > vi satt.

Stavning och standardisering
Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. De medeltida landskapslagarna gav embryot till ett lagspråk. Den första bibelöversättningen (1526) satte punkt för latin som religiöst språk. Tidskriften Argus 1732–1734 betydde mycket för att skapa en ledig prosastil. Svea rikes lag 1734 blev stilledande för juridiskt språk.

Svenska Akademien inrättades 1786 med uppdraget att verka både för litteraturen och språket. Viktiga publikationer därifrån är Leopolds avhandling om svensk rättstavning 1801, Svenska Akademiens ordlista, första upplagan 1874 (trettonde upplagan 2006), Svenska Akademiens ordbok, första häftet 1893.

En rättskrivningsreform genomfördes 1907. Handboken Riktig svenska utkom med första upplagan 1939.

Terminologiorganisationen TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) inrättades 1941 med stor utgivning av termlistor och bistånd vid terminologiarbete. År 1944 inrättades Nämnden för svensk språkvård (senare Svenska språknämnden 1974, som blev Språkrådet 2007), som bedriver språklig rådgivning och ger ut skrifter. Viktiga publikationer därifrån är Skrivregler, senaste upplagan 2008, Språkriktighetsboken 2005, Handbok i svenska som andraspråk 2008.

Nyhetsbyrån TT upphörde med plurala verbformer 1945, vilket blev nådastöten för dessa former. PM i lagar och andra författningar utgavs 1967. Den kan ses som den första handledningen i begripligt myndighetsspråk. Språkkonsultutbildningen vid Stockholms universitet startar 1978.

Riksdagen antog en språkpolitik 2005. Ett förslag till språklag framlades 2008 och i juli 2009 fick Sverige en språklag som bland annat innebär att svenska språket har officiell status.

De nordiska språken har sina rötter i den germanska familjen av språk. Den folkgrupp vi oftast kallar vikingarna bredde ut sig i skandinavien men besökte och bodde också på de brittiska öarna och reste till och med till Nordamerika. Det danska tungomålet fick stor utbredning och talades under ganska lång tid i danskarnas välde i nordöstra England. Att danskarna kunde härska så framgångsrikt i England berodde på att deras språk fortfarande var väldigt likt sitt nordgermanska urspråk. Det språk som engelsmännen talade ”Old English” var i praktiken det samma som den gamla danska som då talades. De kunde på så sätt prata med varandra, handla och sköta ett samhälle.

De nordiska språken av nordgermansk stam är som sagt väldigt lika. Samhällena påminner om varandra och kulturella och religiösa likheter finns också. Det finns också mycket handel och migration mellan de skandinaviska länderna. Vi kan se språkliga likheter i räkneorden.