Kroppen, själen och individen – Revolution poetry

Se youtube-klippet som innehåller Lovisa Wessbergs ”Tvivel” och svara på frågorna till klippet i grupper om 2! Den första delen rör framförandets form och stil och den andra delen rör innehåll. Se till så att ni disponerar er tid så att ni hinner svara på båda delarna.

Klippet: https://www.youtube.com/watch?v=KM3Z1wkIbok

Ni ska skicka in era svar till [email protected]. Ni kan skicka in som grupp, men mailet ska vara undertecknat med bådas namn.

FORM OCH STIL:
1. Vilka teman kan ni urskilja?
2. Kan ni hitta några metaforer eller liknelser?
3.
Hur påverkar hennes sätt att använda språket hennes tal?

  • Känslomässigt?
  • Informativt?
  • Engagemanget

4. Jämför det här sättet att förmedla känslor med dikterna från förra lektionen.

  • Vilka skillnader finns?
  • Vilka likheter finns

5. Varför tror ni att hon väljer det här sättet att ”redovisa”?

INNEHÅLL:
1.
Hur reflekterar talaren kring sin kropp?
2.
Hur upplever hon att andra reflekterar kring hennes val?

Kroppen, själen och individen – dikter

Vi har gått igenom Edith Södergrans ”Vierge moderne”. Det är en dikt med ett kvinnligt ”jag”. Den skrevs under tidigt 1900-tal, när kvinnor inte hade lika mycket rättigheter och många har tolkat Södergrans dikt som en hyllning till kvinnors självständighet och som ett sätt att bryta sig ut från vad som på den tiden ansågs typiskt kvinnligt.

De två dikterna nedan är skrivna i modern tid, utifrån vårt samhälles ideal. Läs de två dikterna och svara på frågorna två och två i en kommentar till inlägget! Skriv under med bådas namn.

Dikt 1: SOCIALA MEDIER – IRÉNE SVENSSON RÄISÄNEN

HTTP://WWW.POETEN.SE/DIKTER/SOCIALA-MEDIER.HTM

En stjärna föll

för sin brinnande önskan:
Se mig!
le mot mig en enda gång
du Facebookande, Twittrande
av dig själv förblindade människa

Stjärnan tog med sig önskan
om att en enda gång
få röra vid en sanning
större än sig själv
och gömde den i skuggan
där dödsskräcken bor

Stjärnan som brann
och slocknade lika fort
satt fast i ett nät av möten
där Jaget inte är större
än summan av alla
Gilla och kommentarer


Dikt 2: KRIGET – ANONYM

https://www.poeter.se/Las+Text?textId=1453932

Det är som att jag är två av mig

Ständigt de bråkar;
argumenterar, diskuterar,
förtrycker, nedvärderar,
Jag artikulerar;
meningslösa utbrott,
tankar som rusar, blod som sprutar

Vem är jag?

Min identitet, mitt jag
En delad självbild,
apatisk för omvärlden
Är det fantasi eller verklighet
när tiden försvinner?
Att välja ensamhet, intensiteten;
mänsklig värme, att vara nära,
förtrycka, kärlek, sorg, sanning,
vem är jag?

Vad har jag för rätt?

Jag har blivit slagen, ruinerad,
utnyttjad, manipulerad,
ständigt attackerad
Jag står kvar;
kämpar,
för frihet, min rätt att leva,
att vara, min egen, mitt jag

Samhället fallerar;
jag blundar, jag agerar,
men ingen reagerar
Jag skriker och propagerar,
de säger att jag överreagerar,
men jag faller,
och jag försvinner.
Jag springer;
på murar, på tak, på samhällets skal,
I dimman;
så många val

Det gör ont
och jag tystnar,
sjunker ner i min situation
fast i samhällets konstruktion

Ett andetag, jag stannar upp,
undrar,
gav jag upp?

 

Frågor till ”Kriget” och ”Sociala medier”

  1. Vilka teman kan ni urskilja i dikterna?
  2. Kan ni hitta någon metafor/liknelse? Om ja, hur kan ni avgöra att det är en metafor eller liknelse?
  3. Vad handlar de två dikterna om? Hur kan ni urskilja vad de handlar om? Redogör för en i taget!
  4. Hur uppfattar de båda jagen i texterna sig själva?
  5. Kan ni relatera till någon av dikterna? Om ja, hur? Om nej, vad är det ni inte kan relatera till?

Utdrag ut Mary Shelleys ”Frankensteins monster”

Utdrag från Mary Shelleys ”Frankensteins monster”

 

I skjulet kunde monstret leva nära människor utan att skrämma dem. Efterhand började det fundera över sitt liv och sitt värde.


”Jag fick anledning att fundera över mig själv. Jag lärde mig, att de egenskaper dina medmänniskor mest uppskattar, var gammal och obruten härstamning kombinerad med rikedom. Endast om man besitter en av dessa egenskaper kan man bli respekterad, och utan dem anses man utom i mycket sällsynta undantagsfall som mindervärdig och slav, dömd att ödsla sina krafter till de få utvaldas fördel! Och vad var jag? Jag visste absolut ingenting om min tillkomst eller min skapare, men jag visste, att jag inte ägde några pengar, inga vänner, inget slags egendom. Vidare var jag utrustad med en avskyvärt ful kropp. Jag var inte ens av samma natur som människorna. Jag var rörligare än de och kunde klara mig på en torftigare diet. Jag kunde bättre uthärda värme och kyla än de och jag var mycket större. När jag såg mig omkring, varken hörde eller såg jag någon människa som liknade mig. Var jag då ett monstrum, en skamfläck på jorden, som alla människor flydde och ingen ville kännas vid?
Jag kan inte beskriva hur förtvivlad dessa tankar gjorde mig. Jag försökte förjaga dem, men förtvivlan bara ökade ju fler erfarenheter jag gjorde. Å, att jag för alltid stannat kvar i skogen och inte känt av annat än hunger, törst och kyla.
Vad kunskap är för en egendomlig sak! När man en gång fått den suger den sig fast som en igel. Jag önskade ibland att jag kunde skaka av mig alla tankar och känslor, men jag lärde mig att det bara fanns ett sätt att undkomma smärtsamma känslor, och det var döden, som jag fruktade ehuru jag ännu inte förstod vad den innebar. Jag älskade det goda och beundrade mina grannars sympatiska sätt och fina egenskaper, men jag var avstängd från umgänge med dem utom på ett sätt som jag stal mig till, när jag var osedd och okänd, och som snarare ökade än tillfredsställde min längtan att vara en av dem.”

( – – –)

”Men var fanns mina vänner och släktingar! Ingen far hade sett på mig som barn, ingen mot hade lett mot mig och smekt mig, och om de hade funnits, så var hela mitt förflutna liv nu bara en tom fläck av vilken jag ingenting kunde urskilja. Så långt tillbaka jag kunde minnas har jag varit lika stor och lång. Jag hade aldrig sett någon som liknade mig eller hade någonting gemensamt med mig. Vem var jag? Frågan inställde sig gång på gång och kunde inte besvaras.”

 

Frågor till texten:

  1. Vad tycker ni är berättelsens tema?
  2. Vem har rätt att skapa liv?
    • Vilka blev konsekvenserna av hur Frankenstein skapade liv?
    • Känns konsekvenserna trovärdiga?
    • Varför tror ni att Frankensteins monster känner sig utanför?
  3. Varför tror ni att Mary Shelley valde att skriva om ett monster/robot och inte en människas utanförskap?
    • Tillför det något till berättelsen att den handlar om en varelse som en människa skapat?
    • Hade berättelsen kunnat följa samma tema och utveckling om den handlat om en människa? Motivera!

Ljusets fiender, uppgift

Uppgiften är att ni parvis ska svara på 6 frågor om dikten ”Ljusets fiender” av Johan Henrik Kellgren. Tänk på vilka samhällsidealen under upplysningen var när ni analyserar texten och svarar på frågorna.

  1. Vad och vilka är det Lucidor ser när han kommer ner i källaren?
  2. Vad tycker ”pastor Fån” om att släppa in ljus? Varför tror ni att han tycker så?
  3. Hur vill den ”kunskapsälskande personen” att ljuset ska användas? Varför tror ni att han vill så?
  4. Något som är återkommande i texten är ljus och mörker, vad tror ni att detta symboliserar?
  5. I slutet av texten står det att någon ropar ”Ell’n är slös på Söder!” (elden är lös på söder), vad tror ni att elden symboliserar? (Tänk på att dikten är skriven år 1792, vilket var nära inpå en viktig händelse)
  6. Vad konstaterar Lucidor i slutet av texten? Hur går hans slutsats att relatera till upplysningsidealen?

 

Ni ska skicka in svaren i kommentarsfältet till inlägget. Ni får både lektionstid och eftermiddagen på er att skriva färdigt svaren. Svaren ska skickas in parvis och inte enskilt, men bådas namn ska stå med i kommentaren!

//Isa

Mall för argumenterande tal

I mallen står det att ni ska ge tre argument och ett motargument men om ni inte kan komma på tre argument som stödjer er tes så räcker det med två.

Mall för ett argumenterande tal

Rubrik = din tes/åsikt
Kort inledning

Publiken ska bli intresserad och förstå att detta är viktigt. Ni kan skapa intresse genom att exempelvis ställa en retorisk fråga. Om det behövs en bakgrund till ämnet så kan även denna ingå i inledningen. Glöm inte att presentera din tes!

Argument A 

Börja med det argument du tycker ska fastna!

Stödexempel till argument A

Varför är detta viktigt? På vilket sätt kan detta vara viktigt även för publiken? Har du fakta eller konkreta exempel från källa? Rikta gärna in dig till publiken med ett ”ni” eller ”vi”.

Argument B 

Ta av dina tre argument som du tycker är svagast i mitten. 

Stödexempel till argument B
Motargument

Presentera något motargument och bemöt detta. Bevisa eller övertyga om att resonemanget inte håller!

Argument C 

Avsluta med det argument du tycker ska fastna bäst!

Stödexempel till argument C
Sammanfattning 

Här kan även argumenten sammanfattas kort.

Kort avslutning

Tesen upprepas och du får gärna använda dig av en anafor eller retoriska frågor.

 

 

Två dikter av Goethe

Läs dikterna ”Älvkungen” och ”Salig längtan” av Johann Wolfgang von Goethe och svara på frågorna till texterna.

Älvkungen

Vem rider så sent i stormens dån?
En fader det är med sin späde son.
Och gossen har det så gott på hans arm:
den känns så fast, och hans famn är varm.

Min son, varför döljer du rädd din syn
Älvkungen, far, där i skogens bryn,
älvkungen med krona och släp du väl ser?-
Ett töcken, min son, och intet mer!

”Du väna barn, kom, följ mig åt!
Av mig får du lära mång lek och låt.
Av brokiga blommor står stranden full,
min moder skall klä dig i skrudar av gull.”
Min far, min far, du hör väl ändå,
vad älvakungen lovar mig få?-
Var lugn, var lugn, min älskade pilt!-
i vissna löven susar det milt.

”Kom, fagra gosse, kom följ mig blott!
Mina döttrar vårda dig ömt och gott.
Mina döttrar, de svinga i ring var natt
och vagga och söva dig in min skatt.”-

Min far, min far, du ser då väl nog
älvkungens döttrar i dyster skog?-
Min son, min son, nu ser jag det gott:
de gamla pilar skymta så grått.-

”Din fägring mig lockar, jag har dig så kär,
jag tar dig med våld, om ej villig du är.”-
Min far, min far, han hårt i mig tar,
älvkungen gjort mig så illa, far!

Sin häst han rysande sporrar i hast
och håller det kvidande barnet fast.
Sin gård omsider når han med nöd.
Då låg i hans armar gossen död.

 

Salig längtan – Johann Wolfgang von Goethe

Säg det endast till de visa,
att det ej blir dårars gamman:
det som lever vill jag prisa,
då det trår till död i flamman.

Sänkt i kärleksnätters dyning,
som allt ursprungs ursprung hyser,
anar du en sällsam gryning,
då den stilla lågan lyser.

Mörkret kan ej hålla kvar dig,
och den heta nattens mening
är blott nytt begär, som drar dig
mot en högre, ny förening.

Fången, tvingad och berusad
flyger du, mot ljuset vänd,
fjäril, tills du eldomsusad
äntligt är förtärd och bränd.

Och till dess du detta nått,
detta: dö och bliv,
vankar du som främling blott
i ett skymningsliv.

Frågor till dikterna:

1.Vad tror ni att de två dikterna handlar om? Redogör för en i taget.

2.Vilket tema kan ni urskilja i ”Älvkungen”?

3.Vilket tema kan ni urskilja i ”Salig längtan”?

4.Kan ni hitta metaforer eller liknelser i dikterna? Om ja – hur tolkar ni dessa?

5.Vad i dikterna avslöjar att de skrevs under romantiken? Finns det något rörande exempelvis dikternas teman, innehåll, personbeskrivning, känslobudskap, idéer, form eller något annat som anknyter till just romantiken? Ge exempel!