Delar ur kunskapskravet för betyget A
Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.
Nu ska vi studera ”Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken”.
Språket bygger på olika typer av yttranden. Dessa grupper av ljud bildar ord. (För en repetition av ordklasserna läs här. Dessa ord har en betydelse och ett syfte. Alla fullständiga yttranden som har innebörd blir meningar. Sådana yttranden eller meningar kallas ibland för makrosyntagm. Det är meningar som allt från ”Hej!” till ”Det här är inte de robotar ni letar efter”.
Ett syntagm är, helt enkelt, element (ord) som hänger ihop med syntaktiska regler (en eller flera) som har mening både var för sig och tillsammans. Ett makrosyntagm är ett avslutat sammanhängande större element, en fras eller en sats. Ett makrosyntagm är en fullständig mening.
Det här är t.ex. en makrosyntagm: ”Bollen är rund.” (Detta är en fullständig mening).
Det här är det inte: ”Apa sylt hoppas New York.” (Detta är en eller flera meningsfragment, eller fragment, eller anakolut).
Meningar och satser
En mening består oftast av en enkel huvudsats, ibland består den av en huvudsats och en eller flera bisatser.
Satser blir viktiga när vi skriver eftersom satserna som regel skiljs åt med kommatecken.
Det här är en huvudsats: ”Bollen är rund.” Det här är två huvudsatser: ”Bollen är rund och den är bra.”Båda exemplen är fullständiga meningar.
Det här är bisatser: ”för att den ska rulla bra”, ”eftersom den är nypumpad”. Båda är fragment eller ofullständiga och kan inte utgöra en mening.
Här kombineras huvudsatser och bisatser: ”Bollen är rund, för att den ska rulla bra.” ”Den är bra eftersom den är nypumpad.
Bisatser kan avsluta meningar, inleda meningar och vara inskjutna mitt i meningen. Inskutna bisatser kallas inskott.
”När Caesar [INTE] tog makten i Rom så fruktade [INTE] många av hans gamla fiender för sina liv.”
”Det här är [INTE] robotarna som ni [INTE] letar efter”
”Huset, som de [INTE] köpte, låg [INTE] i Norrköping”
BIFF-regeln
Regelns namn är en förkortning som kan uttydas så här: ”I Bisats kommer Inte Före det Finita verbet” och är således en regel som kan användas för att urskilja bisatser från huvudsatser i en mening. Det kan underlätta ifall man vill stoppa in ett kommatecken i en lång mening.
Uppgifter
1. Ge exempel på ord i varje ordklass. Förklara hur man vet att ett ord tillhör en viss ordklass.
2. Läs igenom listan på satsdelar. Gör sedan Självtest satsdelar
3. Detta övningsprov speglar provet bra
Bisatsinledare
- så Olle skämtade, så alla skrattade.
- att han ville gärna, att vi skulle hälsa på.
- så att Hon frös så att hon skakade.
- för att Stina gick till stranden för att bada.
- medan Medan Karl skalade potatis, dukade jag. Sture åkte till Göteborg, medan Berit väntade i Stockholm.
- då Jag kom hem, då programmet började. Nils gav mig en fin present, då jag fyllde år.
- fastän bilen startade, fastän det var så kallt.
- därför att Vi gick hem, därför att festen var tråkig.
- om jag kommer, om du lovar att vara snäll.
- ifall du ger mig pengar, kan jag handla.
- under det att Anna var flitig, under det att Lisa var lat.
- när han kom hem, var det kallt i huset.
- innan Berit anlände från Stockholm, innan det blev mörkt.
- eftersom Eftersom Sture var i Spanien, höll vi festen själva.
- emedan Jag tog bussen till jobbet, emedan det regnade.
- sedan Sedan Berit hade åkt, körde jag in till stan för att handla. Ivar tvättade bilen, sedan barnen hade gått till skolan.
- som Sven kör som en galning. Hon är dubbelt så gammal som lillan. Karl jobbar som lärare.
- såsom Sven kör såsom en galning. Karl jobbar såsom lärare.
- som (tillsammans med ordet ”just”) Just som Bertil gick in i affären, ropade Ulla högt.
Kunskapsbedömning
Vad ska du kunna redogöra för på provet när det gäller språksituationen och språkets byggnad :
- Hur och varför är de nordiska språken besläktade? (Ge exempel på språkliga likheter och redogöra för den historiska bakgrunden i korta drag).
- Vad medför det för de nordiska länderna att de har så starka språkliga band?
- Vilket är motivet för språklagen? Vad är vinsterna/riskerna med en språklag? (Vi tittar lite propositionen)
- Kunna identifiera ordklasserna, några satsdelar och skilja på olika fraser utifrån givna exempel. Kunna förklara hur man avgör vad en huvudsats är och en bisats är och satsadverbialets position, exempelvis.
- Språket är en bild av kulturen säger vissa forskare. Vad säger de (språkliga idéer och begrepp som kommit till uttryck i skandinaviska berättelser om skandinavisk kultur? Finns det problem med dessa begrepp och idéer?
- Beskriv språksituationen i norden utifrån några likheter och skillnader språkligt, litterärt och kulturellt.
Ordklasser
SUBSTANTIV
Ental, singular
Flertal, plural
Ägande, genitiv
ADJEKTIV
Komparera
Fin finare finast
PRONOMEN
Personliga
Possessiva
Reflexiva
Indefinita
Determinativa
VERB
TEMPUS – TID
presens nutid
futurum
Imperfekt dåtid
Kasus
Indikativ
Konjunktiv
Imperativ
ADVERB
INTERJEKTIONER
RÄKNEORDEN
KONJUNKTION
SUBJUNKTION
PREPOSITION
GillaGilla
SUB
Hatt
En hatt
Två hattar
Min Hatt
ADJ
Snygg
Snygg, Snyggare, Snyggast
VERB
Cykla, Cyklar, Cyklade, kommer Cykla
PRO
Jag
Min
Jag gör något på/för mig
Någon
Han
ADV
Cyklar snabbt
INT
”HEJ!”
RÄK
En, första, fem, femte
KON
och, också, eller
SUB
eftersom, därför
PRE
ovan, under, bakom, vid
GillaGilla
Verb(Är något man gör just nu) – Springer, Hoppar, Skjuter och Pluggar
Adjektiv(Man Beskriver sig själv eller någon/något) – Gul, Fin, Ful, Stark och Svag
Substantiv(Är något där man kan lägga en, ett eller flera innan ordet) – en apa, ett nummer, flera gorillor
GillaGilla
SUBSTANTIV
Sten
ADJEKTIV
Stor
PRONOMEN
Jag han hon dom
VERB
Leka
ADVERB
Länge
TEMPUS – TID
Joggar
Jogga
Joggade
KASUS
det var gott med mat
det vore bra med god mat
ge mig god mat
INTERJEKTIONER
VA?
RÄKNEORD
ett två hundra
KONJUNKTION
bindeord – och, eller, eftersom
PREPOSITION
ord framför substantiv
så som på, till, i, över
GillaGilla
Ordklasser
SUBSTANTIV –
en/ett flera
EN björn
ADVERB
egenskaper till verb ex. snabbT!
Vi sprang SNABBT till bussen
VERB
gör ngt
Jag GICK till bussen
ADJEKTIV
komparera
Samuel har en blå tröja
PRONOMEN
Personliga
Possessiva
Reflexiva
indefinita
determinativa
Jag han hon dom
JAG tog en promenad
TEMPUS – TID
Presens nutid
futurum
imperfekt dåtid
Kasus
Indikativ
konjunktiv
imperativ
jag ska JOGGA
INTERJEKTIONER
så som va uh
SÅ vad menar du med det?
RÄKNEORD
ett två hundra
Om ett HALVÅR kommer SpaceX skjuta upp falcon heavy raketen
Konjunktioner
och eller
Gud OCH Jesus är vänner
Prepositioner
i under på
Max satt PÅ smul
GillaGilla
Svenska grammatik:
1. Substantiv: Ett äpple. Flera äpplen. Det är ord som används för att beskriva något.
Adjektiv: Jag är stor och stark. Det är ord för att beskriva någon eller några.
Pronomen: Jag har en son. Det är ord man använder istället för att använda sig ett substantiv. Det är en förenkling och variation för språket.
Verb: Det är dags och springa idag. Det är ord som beskriver olika handlingar eller visar att någon eller något i ett visst tillstånd.
Adverb: Tomas sprang snabbt idag. Det är ord som ger information om en beskrivning.
2. Mening är en samlings ord som hjälper dig att skicka över en ide eller tanke till en annan person. Det kan bestå av flera satser.
Huvudsats är en viktig sats i en mening. Den är till för att bilda en mening. En huvudsats innehåller både subjekt och predikat. T.ex Jag spelar fotboll.
Bisats är också en sats i en mening. Den är till för kommunikationen. T.ex jag reste till Finland, för att jag kände för det.
GillaGilla