Språklära 1:B

Delar ur kunskapskravet för betyget A

Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Nu ska vi studera ”Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken”.

Språket bygger på olika typer av yttranden. Dessa grupper av ljud bildar ord. (För en repetition av ordklasserna läs här.  Dessa ord har en betydelse och ett syfte. Alla fullständiga yttranden som har innebörd blir meningar. Sådana yttranden eller meningar kallas ibland för makrosyntagm. Det är meningar som allt från ”Hej!” till ”Det här är inte de robotar ni letar efter”.

Ett syntagm är, helt enkelt, element (ord) som hänger ihop med syntaktiska regler (en eller flera) som har mening både var för sig och tillsammans. Ett makrosyntagm är ett avslutat sammanhängande större element, en fras eller en sats. Ett makrosyntagm är en fullständig mening.

Det här är t.ex. en makrosyntagm: ”Bollen är rund.” (Detta är en fullständig mening).
Det här är det inte: ”Apa sylt hoppas New York.” (Detta är en eller flera meningsfragment, eller fragment, eller anakolut).

Meningar och satser

En mening består oftast av en enkel huvudsats, ibland består den av en huvudsats och en eller flera bisatser.

Satser blir viktiga när vi skriver eftersom satserna som regel skiljs åt med kommatecken.

Det här är en huvudsats: ”Bollen är rund.” Det här är två huvudsatser: ”Bollen är rund och den är bra.”Båda exemplen är fullständiga meningar.

Det här är bisatser: ”för att den ska rulla bra”, ”eftersom den är nypumpad”. Båda är fragment eller ofullständiga och kan inte utgöra en mening.

Här kombineras huvudsatser och bisatser: ”Bollen är rund, för att den ska rulla bra.” ”Den är bra eftersom den är nypumpad.

Bisatser kan avsluta meningar, inleda meningar och vara inskjutna mitt i meningen. Inskutna bisatser kallas inskott.

När Caesar [INTE] tog makten i Rom så fruktade [INTE] många av hans gamla fiender för sina liv.”

”Det här är [INTE] robotarna som ni  [INTE] letar efter”

”Huset, som de  [INTE] köpte, låg  [INTE] i Norrköping”

BIFF-regeln

Regelns namn är en förkortning som kan uttydas så här: ”I Bisats kommer Inte Före det Finita verbet” och är således en regel som kan användas för att urskilja bisatser från huvudsatser i en mening. Det kan underlätta ifall man vill stoppa in ett kommatecken i en lång mening.

Uppgifter

1. Ge exempel på ord i varje ordklass. Förklara hur man vet att ett ord tillhör en viss ordklass.

2. Läs igenom listan på satsdelar. Gör sedan Självtest satsdelar

3. Detta övningsprov speglar provet bra

Bisatsinledare

  • så Olle skämtade, så alla skrattade.
  • att han ville gärna, att vi skulle hälsa på.
  • så att Hon frös så att hon skakade.
  • för att Stina gick till stranden för att bada.
  • medan Medan Karl skalade potatis, dukade jag. Sture åkte till Göteborg, medan Berit väntade i Stockholm.
  • då Jag kom hem, då programmet började. Nils gav mig en fin present, då jag fyllde år.
  • fastän bilen startade, fastän det var så kallt.
  • därför att Vi gick hem, därför att festen var tråkig.
  • om jag kommer, om du lovar att vara snäll.
  • ifall du ger mig pengar, kan jag handla.
  • under det att Anna var flitig, under det att Lisa var lat.
  • när han kom hem, var det kallt i huset.
  • innan Berit anlände från Stockholm, innan det blev mörkt.
  • eftersom Eftersom Sture var i Spanien, höll vi festen själva.
  • emedan Jag tog bussen till jobbet, emedan det regnade.
  • sedan Sedan Berit hade åkt, körde jag in till stan för att handla. Ivar tvättade bilen, sedan barnen hade gått till skolan.
  • som Sven kör som en galning. Hon är dubbelt så gammal som lillan. Karl jobbar som lärare.
  • såsom Sven kör såsom en galning. Karl jobbar såsom lärare.
  • som (tillsammans med ordet ”just”) Just som Bertil gick in i affären, ropade Ulla högt.

Kunskapsbedömning

Vad ska du kunna redogöra för på provet när det gäller språksituationen och språkets byggnad :

  • Hur och varför är de nordiska språken besläktade? (Ge exempel på språkliga likheter och redogöra för den historiska bakgrunden i korta drag).
  • Vad medför det för de nordiska länderna att de har så starka språkliga band?
  • Vilket är motivet för språklagen? Vad är vinsterna/riskerna med en språklag? (Vi tittar lite propositionen)
  • Kunna identifiera ordklasserna, några satsdelar och skilja på olika fraser utifrån givna exempel. Kunna förklara hur man avgör vad en huvudsats är och en bisats är och satsadverbialets position, exempelvis.
  • Språket är en bild av kulturen säger vissa forskare. Vad säger de (språkliga idéer och begrepp som kommit till uttryck i skandinaviska berättelser om skandinavisk kultur? Finns det problem med dessa begrepp och idéer?
  • Beskriv språksituationen i norden utifrån några likheter och skillnader språkligt, litterärt och kulturellt.

6 reaktioner till “Språklära 1:B”

  1. Ordklasser

    SUBSTANTIV

    Ental, singular
    Flertal, plural
    Ägande, genitiv

    ADJEKTIV

    Komparera

    Fin finare finast

    PRONOMEN

    Personliga
    Possessiva
    Reflexiva
    Indefinita
    Determinativa

    VERB

    TEMPUS – TID

    presens nutid
    futurum
    Imperfekt dåtid

    Kasus
    Indikativ
    Konjunktiv
    Imperativ

    ADVERB

    INTERJEKTIONER

    RÄKNEORDEN

    KONJUNKTION

    SUBJUNKTION

    PREPOSITION

    Gilla

  2. SUB

    Hatt

    En hatt

    Två hattar

    Min Hatt

    ADJ

    Snygg

    Snygg, Snyggare, Snyggast

    VERB

    Cykla, Cyklar, Cyklade, kommer Cykla

    PRO

    Jag

    Min

    Jag gör något på/för mig

    Någon

    Han

    ADV

    Cyklar snabbt

    INT

    ”HEJ!”

    RÄK

    En, första, fem, femte

    KON

    och, också, eller

    SUB

    eftersom, därför

    PRE

    ovan, under, bakom, vid

    Gilla

  3. Verb(Är något man gör just nu) – Springer, Hoppar, Skjuter och Pluggar

    Adjektiv(Man Beskriver sig själv eller någon/något) – Gul, Fin, Ful, Stark och Svag

    Substantiv(Är något där man kan lägga en, ett eller flera innan ordet) – en apa, ett nummer, flera gorillor

    Gilla

  4. SUBSTANTIV

    Sten

    ADJEKTIV

    Stor

    PRONOMEN

    Jag han hon dom

    VERB

    Leka

    ADVERB

    Länge

    TEMPUS – TID

    Joggar

    Jogga

    Joggade

    KASUS

    det var gott med mat

    det vore bra med god mat

    ge mig god mat

    INTERJEKTIONER

    VA?

    RÄKNEORD

    ett två hundra

    KONJUNKTION

    bindeord – och, eller, eftersom

    PREPOSITION

    ord framför substantiv

    så som på, till, i, över

    Gilla

  5. Ordklasser

    SUBSTANTIV –
    en/ett flera
    EN björn

    ADVERB
    egenskaper till verb ex. snabbT!
    Vi sprang SNABBT till bussen

    VERB
    gör ngt
    Jag GICK till bussen

    ADJEKTIV
    komparera
    Samuel har en blå tröja

    PRONOMEN
    Personliga
    Possessiva
    Reflexiva
    indefinita
    determinativa

    Jag han hon dom

    JAG tog en promenad

    TEMPUS – TID
    Presens nutid
    futurum
    imperfekt dåtid
    Kasus
    Indikativ
    konjunktiv
    imperativ

    jag ska JOGGA

    INTERJEKTIONER
    så som va uh
    SÅ vad menar du med det?

    RÄKNEORD
    ett två hundra
    Om ett HALVÅR kommer SpaceX skjuta upp falcon heavy raketen

    Konjunktioner
    och eller
    Gud OCH Jesus är vänner

    Prepositioner
    i under på
    Max satt PÅ smul

    Gilla

  6. Svenska grammatik:

    1. Substantiv: Ett äpple. Flera äpplen. Det är ord som används för att beskriva något.

    Adjektiv: Jag är stor och stark. Det är ord för att beskriva någon eller några.

    Pronomen: Jag har en son. Det är ord man använder istället för att använda sig ett substantiv. Det är en förenkling och variation för språket.

    Verb: Det är dags och springa idag. Det är ord som beskriver olika handlingar eller visar att någon eller något i ett visst tillstånd.

    Adverb: Tomas sprang snabbt idag. Det är ord som ger information om en beskrivning.

    2. Mening är en samlings ord som hjälper dig att skicka över en ide eller tanke till en annan person. Det kan bestå av flera satser.

    Huvudsats är en viktig sats i en mening. Den är till för att bilda en mening. En huvudsats innehåller både subjekt och predikat. T.ex Jag spelar fotboll.

    Bisats är också en sats i en mening. Den är till för kommunikationen. T.ex jag reste till Finland, för att jag kände för det.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: