Från idealisering, till realism – och vidare

Historiskt sett har konsten haft en uppgift att skildra det ideala och höga. Det skulle handla om kungar och gudar, om moraliska och filosofiska problem. Exempel på den linjen finns genom hela historien.

Idealisering (se nedan, den ideala kroppen)

Under 1800-talet föds en ny trend. Idéen om att det verkliga, vardagliga och enkla var värt att skildra i konsten och litteraturen.

Van Gogh – realism

Magritte – modernism (surrealism)

Warhol – postmodernism

Låt mig inleda med en schematisk framställning av skillnaderna i synsätt där jag låter betecknaren stå för representativiteten och det betecknade för verkligheten. Begreppen är lånade från den klassiska semiotiken (läran om tecken och symboler).

realism modernism postmodernism

S = s S – s S

Den moderna konstförståelsen växte fram mot realismens förenklade syn på förhållandet mellan betecknaren och det betecknade. Det man opponerade mot var föreställningen om att var möjligt att sätta likhetstecken mellan det konstnärliga uttrycket och verkligheten. Där realismens konstideal var att avbilda verkligheten med största möjliga precision, underströk modernisterna betydelsen av att tolka verkligheten och förmedla en uppfattning om den.

De flesta modernisterna upplevde emellertid verkligheten som given. Man lade därför stor vikt vid att försöka förfina och fördjupa det konstnärliga uttrycket för att därigenom infånga allt fler facetter av en mångtydig verklighet.

Postmodernismen går ett steg längre och upphäver helt gränsen mellan betecknare och betecknad. Eftersom postmodernismen avvisar alla universella sanningar gör den ingen anspråk på att konsten skall förmedla och tolka verkligheten. I själva verket är konsten en del av verkligheten, lika verklig som verkligheten själv.

Realism

• ämnet – verklighetsanknutet
• individualisering
• konkretisering
• Genomsnittligt språk
• detaljrikedom, utförlighet
• osynlig berättare
• ”showing rather than telling”

Modernism
• stilisering (lyrisk, allegorisk, mytisk, pastichteknik, dröm)
• texten som själslandskap
• tidsordningen i berättelsen är ändrad
• idéer och förallmänligande tendenser
• metagrepp
• mytiska inslag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: