Romananalys

 

Kafka – ontologisk otrygghet

Lacan – Den symboliska ordningen, Den Stora Andra, ”systemet”

Sartre – frihet och falsk tro

de Beauvoir – ”du blir kvinna”

 

Det innebär att vi kommer att röra oss inåt och ställa frågor om vad det innebär att vara människa. Varför finns jag? Vad är meningsfullt? Hur känns det egentligen att finnas till?

Fundera på nedanstående fråga utifrån Sartres tankar om falsk tro:

Varför ser vi på sport, teve, spelar på appar och liknande?

Sartre om ”falsk tro”

Sartre ger oss två olika exempel. Det ena är den inställsamma servitören som på ett spelat sätt är uppmärksam, står elegant, hämtar mat och bestick och använder de färdiga hövlighetsfraserna. Hans överdrivna beteende visar att han spelar en roll att han förvandlar sig till en funktion, en serveringsrobot, något mindre än den fria och väljande individ han är. Servitörens agerande är en lögn. Det döljer för honom själv och för andra den frihet han har att välja.

I det andra exemplet talar Sartre om en kvinna på en date. Hur kvinnan får en komplimang och kanske närgångna blickar, eller rentav att kavaljeren tar hennes hand. Sartre menar att genom allt detta väntar kvinnan och döljer för sig själv sin individualitet. Hon låter bli att se innebörden av kavaljerens flirtar, komplimanger och beröring och skjuter upp sitt beslut. Hon väljer precis som servitören att se på sig själv eller sin hand som delar av ett handlande, väljande och tänkande subjekt utan låter det objektifieras.

Fundera på nedanstående fråga och läs sedan den länkade texten och tänk en gång till.

Vad är meningen med livet? Hur vet man vad som är meningsfullt? Vem bestämmer vad som är meningsfullt?

Den länkade texten är Ett kejserligt budskap av Franz Kafka. Tänk dig att slottet och kejsaren är symboler för gud eller ”sanningen” eller ”en given mening”.

Vad finns det för likheter mellan Kafkas berättelse och Sartres exempel? Vad skiljer dem åt?

Läs också Framför lagen

Simone de Beauvoir

I kurskraven står att vi också ska behandla kvinnliga författarskap. I det här sammanhanget blir Simone de Beauvoir omistlig. Hon ger existentialismen nytt liv genom att se den utifrån kvinnans situation.

 

Del 2

Vi har tittat på några texter: Ett kejserligt budskap och Framför lagen. Alla skrivna av Franz Kafka. Vi har också läst och diskuterat kring Jean-Paul Sartres två anekdoter, den ena om servitören och den andra om den dejtande kvinnan.

Dessa texter och anekdoter tillhör en litterär och filosofisk strömning som kallas existentialismen.

Berättelserna verkar behandla saker som:

  • En värld utan en given sanning, ett givet uppdrag, en given mening, eller Gud.
  • En värld där människan skjuter upp sitt beslut, bedrar sig själv att tro hon är ofri, eller betraktar sig som ett objekt eller offer snarare än ett subjekt och en aktör.
  • En upplevelse av bävan, fruktan, förvirring eller känsla av att tillvaron är absurd. En känsla av att handlingar inte spelar någon roll samtidigt som känslan av att just ens eget liv är viktigt, unikt och att tiden är utmätt. Dramatiserad av insikten av att livet rusar vidare mot ett oundvikligt åldrande och en död utan återvändo.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: