Svenska 2

Välkomna till svenska kurs 2. Kursplanen beskriver vilka kunskaper ni ska få tillfälle att utveckla under kursen. Den beskriver också vad undervisningen ska behandla och de krav som finns för olika betyg.

Mål för första arbetsområdet

Kunna beskriva skriftspråkets betydelse för den mänskliga kulturen och civilisationen
Kunna beskriva och ta ställning till vedergällningsteorin (lex talionis) och tanken om nåd i nya testamentet.
Kunna diskutera kring berättelsen om Abraham och Isak och förklara hur man själv ser på den och på det absurda i livet.
Kunna förklara vad teodicé-problemet är.
Kunna diskutera hur man ser på myten om Sisyfos och det absurda.
Kunna ta ställning till begrepp som sanning och lycka utifrån Aristoteles’ Nikomachiska etiken och Platons idévärld.
Kunna beskriva handlingen i Iliaden och Odysséen översiktligt.
Kunna diskutera betydelsen av den antika etiken för människor idag (utifrån begreppet hybris, mirakel och det sublima)
Veta vad deus ex machina innebär
Veta vad determinism, panteism, polyteism och monoteism innebär.
Känna till något om den grekiska teatern, t.ex. handlingen i Oidipus eller Lysistrate, eller hur den grekiska teatern var uppbyggd.

Powerpoint om skriftspråkets betydelse.

Vad säger denna text dig om moraltänkandet i Bibeln?

Inledande om nya och gamla testamentet, den hebreiska traditionen, här.

Under lektionen beskrivs följande:

Texter har stort inflytande på mänsklig verksamhet och civilisation. Före skrivkonsten går den mänskliga utvecklingen väldigt långsamt. I och med skrivkonstens spridning mångdubblas det mänskliga vetandet.

De första texterna får ett enormt inflytande på inriktningen på de mänskliga kulturerna. I västerlandet får de grekiska författarna och tänkarna med Platon i spetsen ett inflytande som knappast kan överskattas.

De första texterna blir i själva verket centrala när det gäller hur kulturerna får sin form. Bibeln och grekernas skrifter har inflytande på etik, filosofi och även vetenskap rakt fram till våra dagar. På samma sätt är det med de stora verken i kinesisk, japansk och indisk kultur, etc.

I vår diskussion om kommunikationens villkor konstaterade vi också att den muntliga kommunikationen för med sig närhet, känsla, personlighet men att kommunikationen inte är bestående. Den skriftliga kommunikationen däremot lämpar sig för informationsöverföring över stora avstånd och även om det går att uttrycka känslor (i till exempel poesin eller romaner) så är texten särskilt lämplig för känslofri, objektiv och intellektuell reflektion. Texten består också över tid.

Abraham och Isak och det absurda

Klassiskt etiskt problem, berättelsen om Abraham och Isak som Kirkegaard skrev om. Hur ska man förstå berättelsen? Är det mer rätt att lyda än att göra det goda? All etik syftar mot att det ska bli gott. Problemet är att man inte vet om en enskild handling är god, på sikt.

Kirkegaard löser – i korthet- dilemmat i berättelsen med att tänka sig att Abraham TROR PÅ Gud (FAITH, dvs litar på att allt Gud säger leder till det goda (dvs inte döda Isak)), men Abraham TROR (BELIEVE) att han måste lyda Gud och döda sin son och gör därför som Gud säger. En subtil begreppsdistinktion med en liten paradox för att klara sig ur dilemmat.

En tanke som framkommer i diskussionen om berättelsen om Abraham och Isak är att man behöver ha en erfarenhet av det absurda och att då kan vi möta Gud. Även de sekulära existentialisterna tror att människan behöver erfara det absurda för att förstå vår situation och det är först då vi kan ta ställning till vår situation. Dvs saker som att det jag gör inte kommer lämna något avtryck eller i värsta fall kommer få motsatt verkan. Att trots detta välja att TRO eller att välja att se en MENING, skapa en, där ingen finns.

Abraham och Isak

Nedan målning av Rembrandt av scenen där ängeln ingriper när Abraham ska döda Isak.