Retorik, argumentation och muntlig framställning

Vi behöver nu pröva tre olika delar av kunskapskraven. Det går att pröva det i en enda uppgift och det är ett argumenterande tal där ni lämnar in ert manuskript och analyserar retoriken i talet i en särskild kommentar.

Datum för talen: XXXXXXXXXX (Följer klasslistan)

Teman att välja bland

Alla svenskar måste lära sig om språkets historia!

Skolan är en katastrof!

Standardprov är skräp!

Alla borde ha rätt att ha ett eget skjutvapen!

Hårdare regler för vapen!

Legalisera marijuana!

Buddhismen har svaren!

[Valfritt ämne]

Teori

Om argumentation

http://www.ordrum.se/retorik/

http://www.talarforum.se/talarforum/beromda_tal_ur_historien/31/33/

Retoriska arbetsprocessen

Retoriska arbetsprocessen

Intellectio (analysera)

Inventio (kom på)

Dispositio (disponera)

Elocutio (formulera)

Memoria (memorera)

Actio (öva)

Emendatio (reflektera)

Analysera talsituationen (intellectio)

Här gäller det allra först att förstå uppgiften, veta vad exakt det är man vill åstadkomma. Samma sak gäller för skriftliga uppgifter, men i det här fallet gäller det att argumentera för eller mot någonting. Det är bra att börja analysen med att fråga vad man ska prata om, när man ska tala, till vilka och var? Det betyder att man kan anpassa budskapet till lyssnarna och situationen. Säg att du till exempel gillar hockey och ska hålla ett föredrag på höstlovet inför barn som går i mellanstadiet. Då kommer du förmodligen att tänka annorlunda än om du ska prata om hockey inför dina klasskompisar. Ytterligare en annan situation blir det om du ska stå inför ett gäng lärare som tycker att det är ganska jobbigt att träna och som kanske inte ens kan åka skridskor… Att tänka igenom situationen noga (och inte bara tänka, utan gärna göra det här skriftligt, kanske i form av en mindmap eller punktista!) kan också bidra till att man känner sig tryggare i situationen.

Kom på ditt budskap (inventio)

Inventio betyder ”finna” på latin, det ordet finns i roten till engelskans ”invent”. Här gäller det att komma på vad budskapet är, din tes. Det är alltid bra att kunna formulera sin tes i en enda, men en hel, mening. Att säga ”träning” är ingen tes, däremot är ”alla människor borde träna i någon form” en tes.

I det här steget av processen ska man komma på vad man vill säga och även hitta material till talet. Fakta, bakgrund, motargument, allt som kan hjälpa dig att presentera ditt budskap. Det är bra att se till att ta tid på sig i det här steget. (Det är lika viktigt när man ska skriva en uppsats eller rapport om någonting. Man kan känna sig överväldigad av all information, men det är ett viktigt steg att söka fakta. Det är alltid till hjälp att anteckna medan man läser på om sitt ämne. Ifall man vill gå tillbaka och dubbelkolla någonting senare så är man hjälpt av att ha noterat på vilken sida i vilken bok, eller på vilken webbsida, man har hittat informationen.)

När man väl vet vad tesen är och att man har information till sitt förfogande, ska man försöka bli mer specifik. Det finns sju frågor man kan ställa för att komma igång. Exempeltes: Alla ensamma människor borde skaffa katt!

  • Vem? Alla ensamma människor som inte är allergiska.
  • Vad? Borde skaffa katt.
  • Varför? För att katter är varma, mjuka och tillgivna djur som det är lätt att ta hand om.
  • Var? Överallt där det är tillåtet att ha husdjur.
  • När? När man har tid och råd att ta hand om ett djur.
  • Hur? Gärna hos katthem där det finns hemlösa och övergivna katter.
  • Med hjälp av vad? Böcker och information på nätet om vad katter behöver för att må bra.

I det här steget ska man alltså börja formulera sina argument, och då är det som vi har varit inne på tidigare viktigt att tänka på att argumenten ska vara av både ethos-, pathos- och logostyp! Minns ni vad som var vad? Ethos – stärk din trovärdighet! Pathos – väck lyssnarnas känslor! Logos– stärk din tes med fakta och förnuft! Till att börja med behöver man inte tänka så mycket på i vilken ordning man ska säga allt eller vad som är vad – det viktigaste är att kasta ner varenda liten idé man kan komma på. Var inte självkritisk här, spåna bara och låt hjärnan snurra!

Sedan är det dags att välja ut de allra bästa argumenten, finslipa dem, tänka kritiskt (är de tillräckligt hållbara? är de relevanta för det du ska prata om? är de nyanserade?) och kanske göra dem ännu tydligare.

Ordna argumenten (dispositio)

Nästa steg är att disponera talet, det vill säga ordna/planera vilka delar det ska innehålla. Nu börjar vi närma oss detaljerna i talskrivandet! Det här är faktiskt ett så viktigt steg att jag kommer att gå igenom det mer i detalj en annan lektion. Tills vidare kan vi nöja oss med att repetera det vi redan sagt: Det är viktigt att tänka på argumentens ordning, först det mellanstarka, sedan det svagare, efter det motargumentet, och sist ditt allra starkaste argument!

Formulera talet (elocutio)

Nu när du vet vad ditt budskap är och vilka argument du vill använda för att övertyga lyssnarna, är det dags att tänka på hur du ska formulera dig. Det gäller att finna rätt stilnivå, finna ord som gör budskapet rättvisa och som lyssnarna kan ta till sig. Här har du hjälp av att ha tänkt igenom intellectio (steg 1) noga. Eftersom du vet vilka du ska tala till, så vet du nog också vilken språknivå som passar. Man anpassar ju ofta sitt sätt att prata till lyssnaren. Är du till exempel frisör så pratar du inte med en jämnårig kille på samma sätt som med en tant i 80-årsåldern eller en åttaårig liten flicka. Vet du att de som lyssnar har ungefär lika mycket kunskap som du så kan du använda ganska många svåra ord och begrepp, men om du tror att det du säger är nytt för åhörarna så kanske du måste använda enklare ord eller förklara. Här anpassar du alltså språket efter åhörarna, och du ska även se till att du formulerar talet så att det finns en röd tråd. En annan viktig del i det här är att finna formuleringar som biter sig fast hos lyssnarna och som gör att de minns talet bättre. Det kallas för ”retoriska stilfigurer”, men precis som med talets disposition finns det så mycket att säga om det att vi sparar det till en annan dag!

Kom ihåg det du ska säga! (memoria)

Det ger ett bättre intryck om du inte läser innantill. Att stå och fladdra med stora papper med mycket text på kan dessutom göra att man blir mer nervös. Det är bättre att ha stödord, kanske på små stabila kort, eller en powerpoint eller så. Allra bäst blir det förstås om man kan sitt tal utantill. Det låter svårt, men det går faktiskt. En början är att skriva ner texten exakt så som man vill ha den, sedan delar man upp texten i stycken och sammanfattar varje stycke med ett enda ord eller en fras som får en att tänka på det som står i stycket. Sedan ska man göra om ordet till en mental bild man ser inom sig. Det är bra om bilderna är specifika. Istället för att välja bilden ”stad” så är det lättare att minnas ”Eiffeltornet”, och ”en vit kanin” är lättare att minnas än ”ett djur”. På det här viset minns man inte hela texten ord för ord, men det är inte meningen heller – det gäller att man får med de viktigaste delarna bara! Har man dessutom hittat på riktigt bra formuleringar i det förra steget (elocutio) så är det troligt att man faktiskt minns dem.

Öva (actio)

Ju mer man har övat på sitt tal, desto bättre minns man det. Ju mer förberedd man är, desto mindre nervös blir man. Dessutom vet man aldrig säkert hur nöjd man är med sitt tal innan man har provat att framföra det ett par gånger. Medan man håller sitt tal högt för sig själv kanske man kommer på viktiga ändringar man vill göra, eller kanske bara finjustera detaljerna.

Det är bra om man föreställer sig rummet och publiken när man övar, så känner man sig mer förberedd när man sedan håller sitt tal. Elaine Eksvärd skriver faktiskt i sin bok att det blir allra bäst om man har övat sju gånger. Medan man övar på sitt tal kan man också tänka på sådant som kroppsspråk, röst och hållning.

Reflektera (emendatio)

Det här är det sista steget. Det är efter att du har hållit ditt tal som emendatio är aktuellt. Det innebär att du ska analysera dig själv, ditt eget tal, ditt framförande och din skrivprocess. Hur gick det? Hur kändes det? Blev något annorlunda mot hur du hade trott? Vad kunde du ha gjort bättre och vad kan du minnas som positivt till nästa gång? Det finns många frågor att ställa, men ingen kan besvaras förrän efteråt. En sak som är viktig att minnas i förväg är att även om inte allt blir perfekt så går livet inte under för det – man får alltid fler chanser att göra något bra!

Bedömning

Detta är ämnen och bedömningsmatris från ett tidigare nationellt prov.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: