Denna och de närmaste tre lektionerna ska ni fördjupa er i de stora frågor som sysselsatt det moderna dramat: utanförskap, marginalisering, makt, kön, sexualitet och mening.
Sveriges främsta bidrag till dramat är Fröken Julie av August Strindberg. Den handlar ju om både klasskampen (de rikas dominans över de fattiga), könskampen (männens dominans över kvinnorna) och om mening – om självmordet (en central fråga inom existentialismen).
Jean i pjäsen är klättraren och karriäristen. Han passar de nya teorier som Strindberg vill sätta i belysning: Darwins teori om urval som social och mänsklig teori i det kapitalistiska samhället, Nietzsches teori om en en supermänniska (en människa som står över den allmänna moralen och därmed är fri).
I en klassisk scen i pjäsen säger Fröken Julie och Jean följande när de pratar om vad de brukar drömma om:
FRöKEN
Kanske! Men det är ni också! – Allting är underligt för övrigt! Livet, mänskorna, allt är en smörja som drivs, drivs fram på vattnet, tills det sjunker, sjunker! Jag har en dröm som återkommer då och då; och som jag erinrar mig nu -Jag sitter oppklättrad på en pelare och ser ingen möjlighet att komma ner; jag svindlar när jag ser ner, och ner måste jag, men jag har inte mod att kasta mig ner; jag kan inte hålla mig fast och jag längtar att få falla; men jag faller inte; och ändå får jag ingen ro förr än jag kommer ner! ingen vila förrän jag kommer ner, ner på marken, och komme jag ner på marken ville jag ner i jorden… Har ni känt något sådant?
JEAN
Nej! Jag brukar drömma att jag ligger under ett högt träd i en mörk skog. Jag vill opp, opp i toppen och se mig omkring över det ljusa landskapet där solen skiner, plundra fågelbot däroppe där guldäggen ligga. Och jag klättrar och klättrar men stammen är så tjock, och så slät, och det är så långt till första grenen. Men jag vet att nådde jag bara första grenen skulle jag gå i toppen som på en stege. ännu har jag inte nått den, men jag skall nå den, om det bara så skall bli i drömmen!
Julie är överklass, en greves dotter, och därmed på sätt och vis arbetsgivare åt tjänstefolket på gården. Att hon skulle kunna umgås med dem och ha dem som vänner tycks otänkbart, att inleda en relation med en tjänare fullständigt omöjligt. Julie själv verkar inte tycka att det vore så allvarligt – men både Jean, Kristin och det övriga tjänstefolket menar att redan när hon dansar och festar med de anställda har hon klivit över gränsen för vad som anses lämpligt.
Jean hånar Julie med att tjänstefolket egentligen inte tycker om henne, utan bara är vänliga mot henne därför att de måste på grund av hennes klass. Jean och Kristin rör sig inom samma klass, de är båda tjänstefolk, men det är uppenbart att Jean ser sig själv som högre stående än Kristin – han påpekar flera gånger att hon haft tur som fått tag i en ”fin karl” som han, och han briljerar med sina kunskaper i franska och om konsten och litteraturen som han tillägnat sig när han varit utomlands och arbetat.
Han är en streber – en ny sorts människa som står över andra och kommer att kunna klättra i samhället för att han inte tar hänsyn till ”tjänarmoralen”, dvs det system av värderingar som gör att vi lyder sederna, och låter oss ledas.
Jean är fri att handla. En übermensch och en karriärist.
I förordet till Fröken Julie skriver Strindberg så här:
”Utom i det att Jean nu är en stigande, står han över fröken Julie i det att han är man. Könsligt är han
aristokraten genom sin manliga styrka, sina finare utvecklade sinnen, och sin förmåga av initiativ.”
I förordet (läs gärna det) skriver Strindberg också om självmordet, Strindberg verkar se det delvis som ett uttryck för kvinnlig svaghet men också som ett privilegium. Strindberg jämför med samurajernas harakiri. . Camus skriver också om självmordetoch menar på ett sätt att den som inte tar sitt liv har (upp)funnit en mening som gör det värt att leva.
För Camus är självmordet bara ett undvikande av det absurdas problem. Vi kan inte lösa det absurda, vi måste istället krama om det. Han kallar det att göra ”revolt”. Revolten, bildligt talat, är att ha en medvetenhet om det absurda. Revolten kan också ses i relation till andra, för tydligen verkar inte så många människor våga tänka utanför sin egen världsliga sfär. Det är helt enkelt värt att sticka ut för att kunna lösa det absurdas problem. ”Den enda tanke som befriar människan är den som lämnar henne ensam, viss om sin begränsning och sitt stundande slut.”
UPPGIFT
Klass, kön och frihet – diskutera utifrån Fröken Julie åtminstone en av nedanstående teman i ditt svar
- Se först filmen Fröken Julie eller Miss Julie (2014), eller läs manuset: http://runeberg.org/frkjulie/
2.Skriv sedan under en av nedanstående rubriker.
• Social bakgrund i samhälle och kultur. Social bakgrund kan påverka ens möjligheter och val. Hur? Ge olika exempel utifrån hur du ser på detta. Utgå från pjäsen/filmen.
• Kön i samhälle och kultur. Kön kan på samma sätt påverka ens möjligheter och val. Hur? Ge olika exempel utifrån hur du ser på detta. Utgå från pjäsen/filmen.
• Frihet i samhället och kultur. Frihet kan ses som frihet från den moral som gör oss till lydiga tjänare under en moral skapad av samhällets herrar (Nietzsche).
Eller som friheten att revoltera mot orättvisor, att bara lipa med tungan åt herrarna och peka finger åt överheten, att säga att kejsaren är naken, samt solidarisera oss med våra medmänniskor snarare än de som har makten; revolten innebär också rentav att revoltera mot meningslösheten genom att finna en mening för oss själva (Camus).
- Frihet är ett komplext begrepp. I media ges ofta en bild, hur ser mediebilden av frihet ut. Hitta en reklambild eller reklamfilm som försöker sälja genom att knyta an till ”frihet”. Vilken bild av frihet ges i reklamen? Är det nåt som saknas? Nåt som är problematiskt med reklamens bild av frihet.
Arbetstid: minst fyra lektionstimmar hemma, varav 1,5h till filmen. Uppgiften ska vara på totalt 500-1500 ord.
magisterwernegren 