Metakognition

Bakgrund

Under senare år har vi i Sverige diskuterat hur eleverna ska kunna lära sig mer i skolan. Vissa har oroat sig för att elever lär sig för lite i skolan för att klara den internationella konkurrensen. Diskussionen har varit aktiv särskilt efter att ett internationellt test kallat PISA tycktes antyda att eleverna kunde läsa och räkna sämre än förr. Alla höll inte med förstås, men olika experter och politiker har sökt efter hur man kan göra för att få eleverna att lära sig mer.

En stor studie (som är en sammanställning av flera studier) av John Hattie blev populär, även om vissa förstås var kritiska. Hattie finner flera saker man kan göra för att förbättra elevernas lärande. En sak han talar om är ”formativ bedömning”. Det är egentligen en rubrik för flera olika saker som man kan göra i skolan för att eleverna ska lära sig mer. Dels kan läraren bedöma vad eleverna kan och försöka ge dem återkoppling dvs säga hur de kan göra och tänka för att lära sig mer i just det ämnet, dels kan läraren bedöma hur det går för klassen, vilka saker som verkar svåra och försöka ändra undervisningen allt eftersom för att förklara saker eleverna inte förstått ordentligt eller hitta på nya övningar som får dem att komma vidare.

Autonomi, metakognition och självbedömning

Sen finns det en sak till. Den pratar man inte lika mycket om för den är lite svår. Det handlar om att stärka elevens ”autonomi”, dvs. om att få eleven att förstå att hen har stora möjligheter att själv påverka hur det går. En del i att stärka autonomin är att försöka få eleverna att bli medvetna om sin motivation och hur de planerar och genomför sina studier (det kallas ibland för metakognition). De här sakerna har vi pratat om tidigare här i höst när vi pratat om ”studieteknik”.

Men framförallt handlar det om att försöka stärka elevernas förmåga att kunna bedöma hur det går och ge eleverna verktygen för att kunna själv bedöma sitt lärande och göra saker åt det.

Idag tänkte jag berätta om ett sätt som man kan bedöma sitt lärande på. Det är från en teori som kallas SOLO som forskaren John Biggs tagit fram.

För att förstå vad SOLO innebär ska vi titta på några tentasvar som några sjuksköterskestudenter gav.

Tentasvaren hittar ni här. Jag visar dem på projektorn och vi läser dem ihop och diskuterar vad som skiljer dem åt.

Uppgift

Tänk dig att du fick uppgiften att ”resonera om hur rasism påverkar människor idag”.

Hur skulle ett ”unistrukturellt” svar se ut på frågan?

Hur skulle ett ”utvidgat” svar kunna se ut?