Nästa arbetsområde

Vi har följande centrala innehåll att behandla i kursen. De överstrukna är behandlade.

  • Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
  • Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.
  • Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.
  • Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.
  • Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
  • Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

Jag tänkte vi kunde börja med skönlitterära texter och den fördjupade läsning som kursen talar om.

I kursen står det att man ska kunna finna litteratur. Ni ska finna en annan bok som har beröringspunkter med den första roman vi nu väljer. Som vi kan läsa i slutet av året eller i början av nästa.

c4d11fcb1a30de07c656f940df4a9c58

Arbetsområde: romananalys

I kursplanen talas det om fördjupad textnära analyser. Det är nåt annat än bokrecension och läslogg och ställer krav på förtrogenhet med litteraturvetenskapliga begrepp och på jämförelser och tolkning som bottnar i orden i texten.

Bekymra er inte med att läsa Cliff notes och gradesaver och liknande webbsidor. Jag har läst dem och vet vad som står där om böckerna vi läser. Gör dig istället en tjänst och skriv ärligt om vad du tror, vad du tänker och vad du upplever när du läser texterna.

Det innebär att vi kommer att röra oss inåt och ställa frågor om vad det innebär att vara människa. Varför finns jag? Vad är meningsfullt? Hur känns det egentligen att finnas till?

Fundera på nedanstående fråga utifrån Sartres tankar om falsk tro:

Varför ser vi på sport, teve, spelar på appar och liknande?

Sartre om ”falsk tro”

Sartre ger oss två olika exempel. Det ena är den inställsamma servitören som på ett spelat sätt är uppmärksam, står elegant, hämtar mat och bestick och använder de färdiga hövlighetsfraserna. Hans överdrivna beteende visar att han spelar en roll att han förvandlar sig till en funktion, en serveringsrobot, något mindre än den fria och väljande individ han är. Servitörens agerande är en lögn. Det döljer för honom själv och för andra den frihet han har att välja.

I det andra exemplet talar Sartre om en kvinna på en date. Hur kvinnan får en komplimang och kanske närgångna blickar, eller rentav att kavaljeren tar hennes hand. Sartre menar att genom allt detta väntar kvinnan och döljer för sig själv sin individualitet. Hon låter bli att se innebörden av kavaljerens flirtar, komplimanger och beröring och skjuter upp sitt beslut. Hon väljer precis som servitören att se på sig själv eller sin hand som delar av ett handlande, väljande och tänkande subjekt utan låter det objektifieras.

Fundera på nedanstående fråga och läs sedan den länkade texten och tänk en gång till.

Vad är meningen med livet? Hur vet man vad som är meningsfullt?

Den länkade texten är Ett kejserligt budskap av Franz Kafka. Tänk dig att slottet och kejsaren är symboler för gud eller ”sanningen” eller ”en given mening”.

Vad finns det för likheter mellan Kafkas berättelse och Sartres exempel? Vad skiljer dem åt?

Läs också Framför lagen

Ormens väg på Hälleberget

I Ormens väg på hälleberget (1982) så brottas personerna med frågor som: ”Hurudan är Gud?” och teodicéproblemet och skuld.

Frihet och möjlighet

Kan frihet finnas? I Ormens väg på hälleberget berättas hela historien av Janik. Han sitter och talar med Vår Herre och är full av trots i sin ständiga undran vad Gud menar med de katastrofer som drabbat Janik hela livet med det slutliga utplånandet av hela hans familj som kulmen. Ett citat från början av romanen och ett från slutet är belysande:

”Du vet att jag föddes trotsig, du skapade mig trotsig. Och du har alltid talat till mig och sagt: Du skall inte vara trotsig, Skrävel Jani. I det fallet är du besynnerlig, du danar oss på ett alldeles särskilt vis, stora oppå oss eller tjurskalliga eller hur som helst, och sedan förbrukar du liven våra till att underrätta oss om att just sådana ska vi icke vara, int ska vi vara oppå just det särskilda vis som du har skapat oss” (s 8, avh. s 65).

”Och det är det som jag vill fråga dig om Vår Herre, hade du bestämt allt detta ifrån begynnelsen? Låg vi allihop inknutna i de levandes pung hos dig? Om så var: vem av oss kunde då hava någon skuld? Och om vi oppå det viset icke hade någon skuld, varför låg du då över oss som om vi vore skyldiga till allt?” (s 148, avh. s 66).

Janik sitter på randen av det skred som tog med sig hans hus med hustru och barn i djupet. Likt Job har han blivit fråntagen allt, men i romanen skymtar ingen förlossning eller försoning. Gud är obegriplig och fördold, en förstörare. Friheten i den romanen uppnås av kvinnorna, särskilt kanske av Tea. Hon har en förmåga att bevara livsmodet, trots det yttre tvånget och de vidriga omständigheterna: att behöva sälja sin kropp till handelsman som betalning för skulderna och sedan nödgas se hur dottern går samma öde till mötes. De kan inte påverka sitt yttre öde – men de bevarar livsmodet och musiken. Tea, Janikes mor beskrivs så här:

”Hon var så ljus inne i sinnena. Huru mycket skulder som än lades uppå henne så var hon skuldfri ändå. Invärtes gick det inte att komma åt henne, intet går utanefter in i människan de henne besmitta kan […] Hon var stark, hon var starkare än Karl Orsa, han hade egentligen aldrig någon makt över henne” (s 128 f, avh. s 68; Karl Orsa är handelsmannen som kräver sin betalning bokstavligen in natura).

Ingela Pehrson skriver om denna frihet som ”godhetens frihet gentemot ondskan, som evangeliets frihet, ställd mot den gammaltestamentliga lagen” (s 69) men noterar också att det är en frihet i existentiell mening. Båt Seba däremot använder sin frihet till att styra tillvaron och uppnå en maktposition. Hon är i slutet av romanen fri till det yttre men till priset av sin ursprungliga godhet (Avh. s 139). Bar Seba upplever i början av romanen, liksom Tea, att hon är ”fri att vara fången” men i slutet att hon blivit ”fangen i friheten”.

Läs mer här: http://www.signum.se/archive/read.php?id=1619

Hur skulle du beskriva:

  • Berättarperspektiv
  • Atmosfär
  • Användning och betydelse av symbol
  • Stil/ordval

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: