Språksociologin utvecklades på 1960- och 1970 -talet och en amerikan William Labov och en engelsman Basil Bernstein är förgrundsgestalter. Labov undersökte språket hos svarta ungdomar i Harlem. Deras språkliga varietet hade låg status, men fungerade inte sämre varken som tankespråk eller för kommunikation, konstaterade Labov.
Basil Bernstein undersökte hur engelska skolbarn lyckades i skolan. Bernstein såg att arbetarklassbarn lyckades sämre och hade en teori om att det berodde på hur man pratade hemma. Han menade att i arbetarhem användes en begränsad språkkod, medan högre socialgrupper använde en utvecklad kod. Utmärkande drag för de två koderna motsvarar ungefär det som jag här ovan har beskrivit som högre och lägre stil.
Bernstein blev hårt kritiserad för sin teori, eftersom man såg den som nedvärderande för arbetarklassen och dessutom för dåligt underbyggd. Ingen hade kunnat påvisa någon sådan allmän överensstämmelse mellan språkkod och social klass.
Hur märks klass i språk, tycker du?
magisterwernegren 