Språklära 4: norskan

Den norska språkfrågan och norsk litteratur

I Norge finns en konflikt kring hur man stavar och två stavningssystem: bokmål och nynorsk. Bokmålet har sina rötter i danskan, och nynorskan i de (väst-)norska folkmålen.

Norsk litteratur: Vildanden

Henrik Ibsen är nog allra mest känd i dag av de norska författarna, hans dramer spelas fortfarande ofta på teatrar i hela världen. Några av hans mest kända verk är Brand (1866), Peer Gynt (1867), Et dukkehjem (1879) och Vildanden (1884).

Vildanden går ofta på Dramaten. Utdrag ur manuset för Vildanden på norska. Det är ett drama om social klass, ”att duga”, om skam och lögner.

Hjalmar i pjäsen blir hembjuden till en fin familj. Det är hans bästis Gregers familj. Där skäms han för att han inte är lika ”fin” som de. I synnerhet då hans pappa dyker upp på festen. Då låtsas han knappt om sin pappa. Greger trivs inte heller med sin familj och bråkar med sin pappa och flyttar hem till Hjalmar. Greger är lite av ett ”världssamvete” och en ”sanningssägare” och vill att Hjalmar ska få veta sanningen om olika saker.

Det händer lite olika saker i pjäsen. Men när Hjalmar får veta att Hedvig, hans dotter, kanske inte är hans dotter avskyr han henne och vill inte ha mer med henne att göra. Gregers intalar henne att om hon offrar det käraste hon har, vildanden, så kommer pappan att tycka om henne igen. Hjalmar ändrar sig efter att ha pratat med Gregers, men när han kommer tillbaka har Hedvig, i sin förtvivlan över att fadern förskjutit henne, tagit sitt eget liv.

En legendarisk replik i pjäsen är:

”Tar du livsløgnen fra et gjennomsnittsmenneske tar du lykken fra det med det samme”.

Uppgift 1

Läs ett par sidor ur Vildanden. Vilka är några språkliga skillnader mellan svenska och norska som du ser? Finns det några tydliga likheter?

Uppgift 2

Diskutera med en kamrat. Har vi olika lögner i våra liv? Är de nödvändiga för att vi ska orka med livet? Är sanningen alltid rätt? Beskriv era tankar och er diskussion i en postning.

 

17 reaktioner till “Språklära 4: norskan”

  1. Svenskan och norskan är väldigt lika i uttal och hur orden låter. I norskan pratar man däremot med en stark melodi, vilket man inte riktigt gör i svenskan. Om man jämför svenskan med engelskan så har vi en stark melodi, men det är ingeting jämfört med norskan. Den stora skillnaden mellan svenskan och norskan är hur man stavar. I norskan stavar man mera hur ordet låter, nästan fonetiskt. Istället för att använda bokstaven ”X” brukar de använda ”ks”. ”Yxa” på norska är till exempel ”øks”. Jag skulle säga att norska är det lättaste språket i norden för svenskar att förstå.

    Jag tycker att vi har lögner i våra liv och att dessa lögner behövs. Detta liknar Platons och Aristoteles idéer. Platons tyckte att alla borde få veta sanningen, oavsett vad detta skulle betyda eller hur du skulle reagera. Aristoteles tyckte däremot motsatsen. Han tyckte att människan skulle i huvudsak vara lycklig, även om detta innebär att man får höra lögner då och då. Jag tycker själv att en balans mellan de två är det bästa alternativet. Man ska vara glad, men man behöver fortfarande få veta sanningen ifall den är viktig. Små lögner brukar oftast vara obetydliga och kan lika gärna fortsätta vara lögner. Men en stor lögn som kan förstöra ditt nuvarande liv och vardag borde få berättas tycker jag, även om de kan göra dig ledsen eller arg.

    Gilla

  2. Norskan och svenskan har många skillnader de jag märker mest är hur deras meningar och och passar mer hand i hand med varandra till skillnad från svenskan som känns mer hackig. Båda språken är väldigt lika ”vokabulärt” där många ord har bara har en lite annan stavning, svenskan känns mer ny och modern medans norskan känns mer gammaldags och känns lite som gammelsvenska ensligt mig.

    Jag tycker att det många gånger är viktigt med olika slags lögner, speciellt om till exempel personen man riktar sig åt skulle bli djupt sårad av sanningen eller få för sig att göra något som skulle vara dåligt för andra. Men man ska ändå inte behöva leva under en lögn hela sitt liv, sanningen måste komma fram någon gång även fast den kanske inte är så uppmuntrande.

    Gilla

  3. Uppgift 1
    g används istället för k ljud i tillexempel och – og.
    g-na försvinner i slutet av ord som sig – si.
    kk istället för ck fick – fikk. gick – gikk.
    ä finns inte ae eller e används lära – laere. här – her.

    Grammatiken är lik som man skriver på svenska.
    Det fikk jeg svi for i mange år. Det er ham jeg kan takke for at jeg fikk en slags klikk på mitt gode navn og rykte, jeg også.
    Det fick jag skit för i många år. Det är han jag har att tacka för att jag fick ett (bra klick) angående mitt rykte.

    Många ord är lika fast stavas annorlunda Var – Hvor. Vad – Hva.

    Uppgift 2
    Lögner finns oss alla personer och alla ljuger, jag tror dock att många personer inte ljuger för att överleva, utan för att förenkla. De som behöver ljuga för sig själv för att överleva angående att världen inte krigar och rasism existerar försöker fly från sin verklighet. Det är antagligen på grund av förhållanden i hemmet som inte är acceptabla.

    Gilla

  4. Jag tycker att norskan låter som ett äldre och lite mer posh. Det första jag märkte var att dom använder sig av ord som räknas som ”gamla” i svenskan t ex mor, far och icke(ikke),dessa ord användes minder och mindre i dagens svenska och har blivit utbytta mot mamma, pappa och inte.
    Jag tycker det är extremt svårt att läsa norskan både för stavningen på orden och hur man uttalar dom.

    Jag tror det är olika från person till person, människor som har dålig självkänsla tror jag ljuger mer för sig själva för att må bra. Den ”average” personen tror jag inte ljuger för sig själv och om han/hon gör det är de om det handlar om något pinsamt eller något dom skäms över.

    Gilla

  5. Uppgift 1
    Jag tycker att det känns som om norska blev skapad när någon skrev ner hur orden lät när någon pratade svenska med en väldigt bred dialekt. Ord som ”komme”, ”alle”, ”forbindelser” och meningen ”Nei, det visste jeg nok ikke” är exempel på det här. Det finns ju väldigt stora likheter mellan språken. Man ser klart i den norska meningen som jag citerade, orden ”det visste” är exakt samma som på svenska. Men det finns även ord som inte alls är likt svenskan som till exempel ”atelieret” vilket är studio på norska.

    Uppgift 2
    Vi var överens att sådana lögner finns, men de är inte viktiga för att orka med livet. Vi gick in på att det kan vara kopplat till självkänsla och om man har dålig självkänsla så kan de här lögnerna vara väldigt viktiga. Men när det kommer till oss så var lögnerna ett sätt att slippa en onödig och jobbig situation.

    Gilla

  6. Det första jag märkte med norskan var att istället för skrivit så säger de ”skrevet” det tycker jag är komiskt.
    De använder inte ck utan kk och norska känns kortare och simplare, mer som ett bondspråk. Grammatiken känns lika även om norska känns kortare. Norskan känns mindre påverkat utav engelska och tyska.

    Lögner finns överallt, små och stora, Ja jag tror att om man inte har lögner och att man bara ser sanning hela tiden så kommer man till slut inte orka mer, Folk vill hellre ha den sköna löngnen än den hårda sanningen

    Gilla

  7. I norska använder dem æ och ø istället för ä och ö. Dem använder sig också mycket mer utav bokstaven E där vi oftast använder A. Dem använder sig oftast av kortare ord och kortar ner meningar, dock så har dem ord som är betydligt mycket längre än våra. Istället för att använda flera ord till att förklara, förklarar istället deras ord mer av vad dem menar.

    Lögner finns överallt, vanliga lögner såsom vita lögner. Skulle man bara berätta sanningen hela tiden skulle ordet ”privat” inte ha en mening. Vissa saker går bara inte att berätta. Sanningen varar oftast längst, men ibland måste man ljuga för sitt eget såsom andras bästa.

    Gilla

  8. I norskan är det som om man använder fler av bindeord. Så som och, men i kortare form, och t.ex. så. En massa bokstäver används på motsatt vis jämfört med svenskan. Till exempel, ham och han, hen och hem. Samtidigt finns det stor skillnad i hur meningar är skrivna. Skulle man skriva på samma sätt, fast på svenska, så skulle det vara ganska oförståeligt. Det är svårt som svensk att försöka göra en direkt översättning utan att behöva göra om meningsstrukturen. Uttal i de båda språken är dock relativt lika, även fast man kan höra skillnad.

    Jag tror att lögner, speciellt lögner för en själv, används för att förtrycka dåliga minnen eller liknande. Dessutom är det ett sätt att få livet, och aktuella händelser, att förändras till ett sätt som är lättare att leva med. Dock om man mår bättre av att leva på det viset kan diskuteras.

    Gilla

  9. Man kan ju läsa den utan att ha utbildat sig i norska, därför kan man anta att det finns ganska många likheter mellan svenskan och norskan. Den största skillnaden kommer fram när man ska stava orden och hur man ska binda ihop ord. Förutom det så är uttalet på orden väldigt liknande fast stavningen inte är det.
    Till exempel: øynene – ögonen

    Vi lever i en värld med vita lögner runt varje hörn. Dessa vita lögner är vad som får många att orka med sin vardag. Sanningen är definitionen av rätt även om den inte är rättvis varje gång.

    Gilla

  10. Uppgift 1:
    Likheterna mellan svenskan och norskan är uttalen och hur orden låter. I norskan pratar man däremot med en stark ton när man uttalar, vilket man inte gör på svenskan. Men, den stora skillnaden mellan svenskan och norskan är hur man stavar. I norskan stavar man mer hur det låter har jag märkt, till exempel ”icke”. Istället för att använda bokstaven ”c” brukar de använda två st ”k” för att det låter mer som det.

    Uppgift 2:
    Jag tycker att vi har olika lögner i våra liv och att det behövs är från person till person. Det här kan kopplas till Platons och Aristoteles filosofi. Platon tyckte att alla borde få veta sanningen, oavsett vad. Aristoteles tyckte istället det motsatta. Att alla människor ska vara lyckliga och inte få behöva veta sanningen hela tiden. Jag tycker däremot att man ska vara glad, men man behöver fortfarande få veta sanningen ifall det är vettigt att få veta det

    Gilla

  11. 1. Norskan är lite svår att läsa i början eftersom några ord kan vara svåra att förstå som t.ex især, og och villet. Fast när man vet vad orden betyder och ser ord som liknar dessa kan man läsa norskan utan några problem, alltså så är svenskan och norskan är väldigt lika eftersom de flesta kan läsa båda språken utan problem

    2. Det finns små vita lögner som inte har en stor skada sen finns det stora lögner som bara är för en egens skull, jag tycker personligen att sanningen är nästan ett måste, även om man tror att det kan vara för t.ex en väns egna bästa så slutar det med dåligt men de små vita lögner kan ibland vara okej.

    Gilla

  12. Jag ser stora stavelse skillnader, de använder danskarnas ö och ä. Ibland lägger de till en till bokstav i ord t.ex ”enn” istället för ”en” eller ”tidligere” istället för ”tidigare”. Många ord är lika fast norskan lägger bara till några få ord vilket förändrar uttalet på ordet. Ett ord som är likt är ”ansvar” vilket betyder samma sak på Svenskan. Norskan använder även ”det” på ett annat sätt än vad vi gör i Sverige, i meningen ”Det koster det, kan du tro.” så är motsvarigheten ”Den kostar så mycket, det kan du allt lita på.”.

    Vi har olika typer av lögner vissa är för att vara snäll så att personen du ljuger för inte blir sårad och den andra typen är om man vill såra personen eller bara vara ärlig. Många tycker att det ska vara okej att ljuga så länge man bara gör som den förstnämnda så är det okej men annars så ska man vara ärlig. Det är inte ett krav för att vi ska överleva fast det är något som kan vara schysst, vem vill vara vän med en lögnare? Säger man en lögn för att få mottagaren glad så tycker jag att det är bra.

    Gilla

  13. uppgift 1
    man har tydliga språk skillnader mellan norskan och svenska ord som kikker, å snakk, är två av många exempel som skiljer sig ganska mycket från vår svenska.
    men det imponerad med norskan är att man inte kanske förstår varge ord men man kan rätt så lätt hänga med i meningar och hella konversationer.
    Jag tror att man kan göra det för att både svenskans och norskans struktur när man bygger meningar är väldigt lika så det spelar ingen roll om man inte fattar alla ord i meningen för att man känner igen sig i tempot av meningen så man kan lätt trycka in ord i meningen som låter okej och få ett bra och ett svar som liknar den norska meningen .

    uppgift 2
    Vi alla har olika lögner.alla måste skydda eller komma ur en knepig situvation på olika sätt så tror det är självklar att alla har olika lögner.
    Jag tror att man behöver ljuga på ett eller annat sätt någon gång i livet. Det kan vara att man vill skydda nära och kära eller att bara komma ur en tuff situation.

    Det är nästan alltid rätt att berätta sanningen men det är inta alltid bra att berätta den. Det kan komma stunder där man kanske inte vill säga sanningen men inte bara för att ljuga. Man kanske inte vill berätta den för att skydda personen får sorg eller annat

    Gilla

  14. Orden är ungefär samma som i Svenskan och gör att båda språken kan förstå vad de andra pratar men det finns också ord som är stor skillnad från svenskan. Norskan är mer flytande än svenskan. Det finns också skriftliga skillnader mellan norskan och Svenskan t.ex att i svenskan använder man ä medan i norskan har man ae.

    Det finns olika lögner i livet det finns vita och vanliga lögner där vita lögner är att du ljuger för någon om en sak för en sak för att de ska inte må dålig medan en vanlig lögn är att du ljuger för någon för att du själv ska må bra. Det behövs lögner i livet för att människor ska må bra om man säger bara sanningen kommer man att såra människor och därför behövs det lögner för att människor ska må bra. Sanningen är bra för att folk förtjänar att veta sanningen då alla har rätt att få veta sanningen men ibland när man säger bara sanningen då sårar man andra människor och därför är sanningen inte alltid rätt

    Gilla

  15. Meningsuppbyggnaden är en väldigt stor likhet mellan språken:
    ”Hvor skulle jeg ta pengene”
    ”Hur skulle jag ta pengarna”
    Jämfört med bl.a spanskan som tycker om att byta plats och istället skriva:
    ”Hur jag pengarna skulle ta”
    Orden i både svenskan och norskan är väldigt lika när det kommer till stavning och uttalande.

    Olikheter:
    exempel alfabet där norrmännen använder æ (uttalas typ ä) och ø(som uttalas ö). Sen stavar norrmännen ofta ”kk” i ord istället för ”ck”, ett bra exempel är svenskans icke, där norrmännen skriver ikke.
    även hur dem använder Var – Hvor. Vad – Hva.

    uppg 2.
    Vi alla använder ofta lögner på något sätt i våra liv. Det skulle vara ett sätt att kunna komma in och anpassa sig till en grupp.
    Jag tror att det absolut kan vara nödvändigt att ljuga någon gång. Det skulle kunna vara i en situation för att skydda dig själv eller någon annan, där lögnen skulle skydda en hen från förövande konsekvenser.
    Det finns väl en oskriven regel att man alltid ska berätta sanningen, men ibland kan det vara bättre att låta sanningen rinna ut sanden. Vi säger att din kompis flickvän skulle vara otrogen och pojkvännen är otroligt kär i henne. Då kan sanningen vara bättre att undanhålla sanningen istället för att behöva sig sin kompis hjärta krossas.

    Gilla

  16. svenska och norska har sinna liknelser här och där. de språkliga skillnader är exempelvis ö där vi skriver dörren och dom skriver dØren istället. där ö är Ø för dom.

    vi lever i en värld där alla ljuger för varandra beroende om sanningen är får svart att ta eller att ignorance är en bliss. så sanningen är inte alltid rät men är rättvist på sitt eget sätt än att bara få vita lögner.

    Gilla

  17. 1. Norskan är helt klart de språk i Norden som vi förstår bäst men det finns ändå några saker som skiljer oss åt. Det norska språket låter ännu mer melodi likt än svenskan fast svenskan låter väldigt melodisk jämfört med engelskan. I norskan så stavar man också ord mer som dom låter till exempel som ”yxa” skriver dom som ”øks”, X låter som KS. Dom använder också mycket E där vi använder A, tex jag = jeg och istället för ä ö använder dom œ och ø. En till sak som jag reagera på var att dom skrev ck som kk.
    Men överlag så är det nästan en likhet i allt, deras ord skiljer sig lite grann i från svenskan men de flesta orden är väldigt lika.

    2. Lögner finns och kommer alltid att finnas men det finns olika lögner. Det finns vita lögner som som inte har någon riktig har någon påverkan på något och sen finns det lögner som påverkar någon. En vit lögn kan vara att du skriver till din polare att du är ”på väg” men egentligen så har du inte gått upp ur sängen, medans en lögn lögn kan vara ”nä jag har ingen aning om vem som döda Kalle” alltså saker som räddar ditt egna skin.
    Men lögner i sig är dåligt överhuvudtaget och en lögn föder alltid fler lögner för att backa grund historien som
    Var en lögn och till slut lever man ett liv byggt på lögner

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: