Modell för romananalys

Vi ska skriva en romananalys och behandlar det också muntligt. Romananalysen kan följa nedanstående modell:

  1. VAD BERÄTTAS?

a) Redogör kort för den konkreta handlingen i boken (den så kallade fabeln).

b) Lyft fram de centrala problemen (konflikter/motsättningar) som tas upp i boken.

c) Fundera över de viktigaste personerna. Vad har de för egenskaper? Hur förändras de under berättelsens gång, och varför förändras de?

d) Vad anser du att berättelsens budskap är? Varför anser du det, och hur kommer det budskapet fram i boken?

  1. HUR BERÄTTAS DET?

a) Berättarperspektiv: Vem berättar? Är det en av personerna i berättelsen, en person som står utanför själva huvudhandlingen, eller en allvetande berättare? Påverkar berättarperspektivet din upplevelse av berättelsen? I så fall hur?

b) I vilken ordning berättas saker och ting? Är dispositionen kronologisk (från början till slut) eller omkastad på något sätt (t ex att vi får reda på slutet redan i början)? Påverkar dispositionen din upplevelse av berättelsen? I så fall hur?

c) Hur är texten skriven? Fundera över ordval, meningsbyggnad och stil. Finns det några viktigare metaforer, allegorier eller symboler i berättelsen? Vad står de för? Används ironi eller liknande medel? I så fall, hur?

  1. VARFÖR BERÄTTAS DET?

a) Samtiden: Innehåller boken några spår av den tid och det samhälle den tillkom i? Vad i så fall? Hur pass centralt är det för boken?

b) Författaren: Innehåller boken några inslag som kan ha med författaren som person att göra (t ex sådant som är självupplevt, eller viktiga frågor som författaren engagerade sig i)? Vad i så fall? Hur pass centralt är det för boken?

c) Genretillhörighet och litterär epoktillhörighet: Utifrån vad du har hittat, diskutera vilken slags genre boken tillhör och varför. Ta också ställning till i vilken mån den verkar vara en bra representant för den litterära epok den anses tillhöra.

Liksom många existentiella författare såg Franz Kafka individen som fångad i system och byråkratier som var bortom förståelse. Existensen handlar om konflikt mellan inlåsthet och personlig autonomi. Det naturliga svaret på svårigheterna att agera är att avgå från livet, men Kafka presenterar situationen med torr humor. Han närmar sig ångesten inför tillvaron med en humoristisk blinkning, och omfamnar det absurda i allt. Senare, i det tjugonde århundradet, så kommer komeditruppen Monty Python, på sätt och vis, att följa i Kafkas fotspår. De presenterar livet som i slutändan absurt och som meningsfull eller meningslös beroende på hur man vill se det.

Karaktärsdrag i den existentiella litteraturen är isolering, avskildhet, ensamhet och utsatthet. Verkligheten beskrivs ofta som paradoxal eller hotande, eller frustrerande. Fullständig frihet kopplas till saker som isolering, eller alienering inför andra, eller att kommunikationen och förståelsen mellan människor uteblir. Ibland är berättaren i i existentiella romaner "opålitlig" eller "flyktig" (byter position) i sin beskrivning av det som sker. En enhetlig mening och verklighetsskildring undviks därigenom.

Existentialismen har en anti-kartesiansk syn på jaget. Jaget är  "alienerat" inför sig själv. Det finns ett förfrämligande av jaget både från världen och från en själv. Även om det är genom mina projekt som världen får sin mening, så ändras inte världen för att jag funnit en mening för mig själv; den behåller en "annanhet" och framstår som fullständigt främmande, som "unheimlich" Ibland översatt som "kuslig".

Finns mycket om boken på nätet, till exempel: http://www.svd.se/kafka-hade-visst-roligt

d) Har den här texten någon betydelse idag, eller är den fullkomligt ointressant att läsa? Fundera för det första på om texten engagerar dig och varför. En text som engagerar dig är naturligtvis aktuell att läsa. En andra möjlighet kan vara att texten är en föregångare till böcker/filmer/tv-serier som finns idag, antingen innehållsmässigt eller formmässigt. Slutligen kan en text också vara historiskt viktig, på så sätt att den får oss att förstå hur människor från en annan tid/plats levde, tänkte och kände.

Deadline: Fredag 28/10

Observera! Romananalysen tjänar på om den ibland underbygger sina resonemang och tolkningar med citat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: