Nu skriver vi ett PM

Som vi sade från början så behöver vi få pröva att skriva ett PM så vi får tillfälle att öva och få stöd och råd medan ni skriver och feedback på den slutliga produkten.

Som jag tidigare sagt har Svenska kurs 3 ett nationellt prov som du kan läsa mer om här. Det består av en muntlig del och en uppsatsdel. Ett exempel på uppsatsämne och lösning för betyget C finner du här.

Arbetsgången

Onsdag 7 september – inläsning av artiklar. Ev. läsning av tidigare provuppsats. Ev. om citat och referat.

Fredag 9 september – Skrivande första utkast. Publiceras som kommentar. Handledning av Daniel. Observera att detta är sista chansen att ställa frågor. (Hämta Svenska Impulser på biblioteket).

Onsdag 15 september – skrivande andra utkast, publiceras. (Daniel på läslyftet)

Fredag 16 september – DEADLINE sista utkast skickas in till [email protected], enligt nedan. (Daniel på programdag).

OBSERVERA: Det slutgiltiga dokumentet ska sparas som pdf-fil. Filen ska heta ”dittförnamnochefternamn.pdf”. I sidhuvudet ska ditt namn stå. Alla sidor ska vara numrerade.

Vårt uppsatsämne à la nationellt prov: ”Svenskan i ständig förändring”

”Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras”, står det i Svenska impulser 3 (s. 306). Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag? Skriv ett pm där du genom några exempel redogör för hur svenskan har utvecklats genom historien.

Presentera frågeställningen. Redogör med exempel från någon av de tre artiklarna på hur svenska språket har utvecklats. Dra en slutsats om hur och varför språk förändras (som kan dras från artikeln).

Artiklar
Bo Lindberg i Svenska Dagbladet 20040516

Anna Melin Karlsson i Svenska Dagbladet 20121023

Lars Melin i Svenska Dagbladet 20130605

Referera till tidningsartikel i referenslista (Harvard)
Inkludera följande (om tillgängligt): artikelförfattare; utgivningsår; artikeltitel; tidning; dag och månad för artikeln.

Lindberg, Bo. 2004. Svenska språket spås framtid i reservat. Svenska Dagbladet. 16 maj.

Melin Karlsson, Anna. 2013. Språkförändring går allt snabbare. Svenska Dagbladet. 23 oktober.

Melin, Lars. 2012. Svenskan det svenskaste som finns. Svenska Dagbladet. 5 juni.

Referatmarkörer

säger, skriver, berättar, hävdar

anser, påstår, tycker, menar

undrar, frågar

understryker, framhäver, betonar, påtalar, försäkrar

förklarar, belyser,

diskuterar, utreder

27 reaktioner till “Nu skriver vi ett PM”

  1. Magisterns första utkast: ”Svenskan i ständig förändring”

    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål förändras. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?

    Det skrivs regelbundet om svenskans förändring i dagspressen. Frågan om vårt eget språks utveckling förefaller alltså vara av ständigt intresse.

    I Svenska Dagbladet (xx yy) skriver Lars Melin i sin artikel ”Svenskan det svenskaste som finns” om att svenskan trots all förändring lever och mår bra. Datoriseringen har faktiskt lett till att svenskan nu används mer än någonsin i bloggar, på twitter och i andra digitala medier. Folk oroar sig över olika hot mot svenskan som ”språkets förfall, hotet från engelskan, ett kaos av invandrar- och minoritetsspråk. Men gnället är mest rituellt – i själva verket mår det svenska språket utmärkt”, skriver Melin.

    I Melins artikel får man en överblick på svenskans utveckling, hur det från början var bara ett talat språk men med tiden vann mark i den skriftliga världen. Under 1200-talet ersätter svenskan latinet i lagböcker och under 1500-talet så kan man läsa Bibeln på svenska. Under 1700-talet vinner svenskan också inträde i akademin och blir det språk som används på universiteten. Melin konstaterar att ”1700-talet var toppunkten för de svenska domänerna. Svenskan hade lagen, religionen, skönlitteraturen, näringslivet och en försvarlig del av vetenskapen”. Att svenskan sedan dess förlorat sitt grepp om universiteten och att man inte sjunger på svenska på Melodifestivalen ändrar inte Melins analys. Svenskan är ganska beständig och förändras rätt långsamt och behåller sin kärna och har fler användingsområden idag, på grund av datoriseringen, än för trettiofem år sen då ”Siv Strömquist [gjorde] en undersökning av svenskars skrivvanor på fritiden. Det blev ett ömkligt resultat: vi fyllde i stort sett bara i blanketter, och en och annan spritsade ett grattis på en tårta.”

    I samma tidning skriver skriver Bo Lindberg i sin artikel ”Svenska språket spås framtid i reservat” om svenskans utveckling utifrån sin läsning av två böcker av Ulf Teleman. Som artikelns rubrik antyder ser Lindberg framför sig att svenskans betydelse och användning i olika sammanhang kommer att minska och att vårt språk kommer få vissa begränsade användningsområden.

    Gilla

  2. Svenskan i ständig förändring
    Språk förändras ständigt, det svenska språket är inget undantag. Bara med en generations mellanrum finns det olikheter, och med flera hundra års mellanrum kan man inte förstå varandra. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvenskans tid fram till idag?
    I artikeln Språkförändringar går allt snabbare (SvD 2012-10-23) beskriver Anna-Malin Karlsson den snabba övergången till du-tilltalet, som skedde på bara några år under 1960-talet.

    Gilla

  3. Magisterns andra utkast: ”Svenskan i ständig förändring”

    Svenskan i ständig förändring

    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål förändras. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?

    Det skrivs regelbundet om svenskans förändring i dagspressen. Frågan om vårt eget språks utveckling förefaller alltså vara av ständigt intresse.

    I Svenska Dagbladet (5 jun, 2013) skriver Lars Melin i sin artikel ”Svenskan det svenskaste som finns” om att svenskan trots all förändring lever och mår bra. Datoriseringen har faktiskt lett till att svenskan nu används mer än någonsin i bloggar, på twitter och i andra digitala medier. Folk oroar sig över olika hot mot svenskan som ”språkets förfall, hotet från engelskan, ett kaos av invandrar- och minoritetsspråk. Men gnället är mest rituellt – i själva verket mår det svenska språket utmärkt”, skriver Melin.

    I Melins artikel får man en överblick på svenskans utveckling, hur det från början var bara ett talat språk men med tiden vann mark i den skriftliga världen. Under 1200-talet ersätter svenskan latinet i lagböcker och under 1500-talet så kan man läsa Bibeln på svenska. Under 1700-talet vinner svenskan också inträde i akademin och blir det språk som används på universiteten. Melin konstaterar att ”1700-talet var toppunkten för de svenska domänerna. Svenskan hade lagen, religionen, skönlitteraturen, näringslivet och en försvarlig del av vetenskapen”.

    Att svenskan sedan dess förlorat sitt grepp om universiteten och att man inte sjunger på svenska på Melodifestivalen ändrar inte Melins analys. Svenskan är ganska beständig och förändras rätt långsamt och behåller sin kärna och har fler användingsområden idag, på grund av datoriseringen, än för trettiofem år sen då ”Siv Strömquist [gjorde] en undersökning av svenskars skrivvanor på fritiden. Det blev ett ömkligt resultat: vi fyllde i stort sett bara i blanketter, och en och annan spritsade ett grattis på en tårta.”

    I samma tidning skriver Bo Lindberg i sin artikel ”Svenska språket spås framtid i reservat” (16 maj, 2004) om svenskans utveckling utifrån sin läsning av två böcker av Ulf Teleman. Som artikelns rubrik antyder ser Lindberg framför sig att svenskans betydelse och användning i olika sammanhang kommer att minska och att vårt språk kommer få vissa begränsade användningsområden. Svenskan kommer att reduceras till en ”provinsdialekt”, hävdar Lindberg. Lindberg beskriver i sin artikel hur svenskan varit föremål för språkvård, hur man från statens sida slagit vakt om språket. Precis som i Melin pekar han dock på svenskans domänförluster till engelskan de senaste decennierna.

    Genom historien har det funnits olika läger som traditionalister och funktionalister. Traditionalisterna har velat behålla ”inhemska ord”. Funktionalisterna har varit mer förändringsbenägna de har exempelvis stått bakom en mer ljudenlig stavning. Funktionalisternas linje var att den ”språkform var bäst som förenade tydlighet med största möjliga enkelhet. Språket var ett kommunikationsmedel rätt och slätt och borde göras så effektivt som möjligt i denna uppgift”, skriver Lindberg. Utvecklingen har dock under lång tid varit standardisering, stärkt genom folkskolan och klassiker för språkvårdare som boken ”Riktig svenska” av Erik Wellander.

    Lindberg verkar säga att frågan om hur svenskan ska vårdas, om den ska bevaras eller utvecklas blivit ikappsprungen av frågan om svenskan överhuvutaget är särskilt viktig och han skriver: ”Naturvetenskapen är numera helt engelskspråkig; det lär ha förekommit att naturvetare inte klarade av att skriva artiklar på svenska om sina ämnen i Nationalencyklopedin. Flera storföretag har engelska som koncernspråk. Engelska talas på sammanträden och seminarier, och med växande EU-kontakter börjar den också tränga in i den politiska sfären. Dessutom har engelskan ett grepp om populärkulturen via film och musik.” Han befarar en framtid där: ” får inskränka sig till att planera reservaten för det svenska språket.”

    Ur artiklarna får man en delvis helt motsägelsefull bild. Båda artikelförfattarna beskriver i stort sett samma historiska förlopp, men uppfattningar skiljer sig åt. De beskriver hur svenskan standardiserats och tagit sig in i allt fler domäner fram tills helt nyligen då engelskan kommit in och förändrat situationen. Melin ser emellertid att svenskan just nu aldrig varit mer använd som skriftspråk, tack vare datoriseringen, och han konstaterar att ”svenskan är det svenskaste som finns”; medan Lindberg befarar att svenska går en alltmer begränsad framtid till mötes, att svenskan förlorat domäner som naturvetenskap, näringsliv och populärkultur till engelskan och därmed riskerar att bli en obetydlig dialekt, ett språk i ett allt mindre reservat.

    Gilla

  4. Första utkast:
    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Hur har det svenska språket utvecklas från runsvensk tid fram till idag?

    Det kan lätt bli att man tror att det svenska språket antingen håller på att gå under efter all dess utveckling eller att det försvinner ut i skuggorna från de stora språken som pratas över världen. Men intresset för svenskan finns fortfarande på samma sätt för flera hundra år sedan.

    Gilla

  5. Svenskan i ständig förändring
    Språk som talas över hela världen förändras konstant, vissa så långsamt att det nästan inte märks medan andra förändras snabbt och tydligt. Ett språk som har förändrats och som förändras än idag är det språk vi talar, svenskan. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till idag?

    Massor av blandade åsikter förekommer när det talas om språk, allt ifrån människor som tycker att svenskan ändras för mycket, till det sämre medan andra uppfattar språkförändringen som något positivt.

    Gilla

  6. Svenskan i ständig förändring
    Det svenska språket påverkas av social och naturliga orsaker. Från de första svensktalande människorna till nutidens samhälle har svenskan förändrats och moderniserats i takt med samhällets evolution. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?

    I artikeln Svenskan det svenskaste som finns, Svenska Dagbladet, 5 juni 2012 skriver Lars Melin att

    Gilla

  7. Svenskan i ständig förändring

    ”Byxa”, ”artikel” och ”pudding”. Ord som många svenskar använder dagligen och ses som väl etablerade inom det svenska språket. Få vet däremot att dessa ord ursprungligen inte är svenska. Hur många vet tillexempel att ”artikel” ursprungligen är ett franskt lånord som lånades in under 1700-talet.

    Bo Lindberg, professor i idé- och lärdomshistoria, beskriver i sin artikel ”Svenska språket spås framtid i reservat (svd.se 2004-05-16)” om hur det svenska språket under stormaktsväldet tvingades att hävda sig mot andra konkurrerande språk. Under stormaktstiden var tyska, och inte svenska, det språk som användes som hjälpspråk i riket, samtidigt som latin fungerade som diplomatin och lärdomens språk. Det rådde också en tvåspråkighet där latin var det finare av de två och svenskan ansågs det

    Gilla

  8. Svenskan I ständig förändring

    Enligt forskning utvecklas alltid Ett språk som människor talar. Antingen på grund av sociala eller naturliga skäl. Hur har då det Svenska språket utvecklas från runsvensk tid tills idag?

    I Svenska dagbladet skriver Lars Melin I sin artikel ”Svenskan det svenskaste som finns” om hur trots påverkningarna från andra språk som tillexempel Engelskan och andra minoritetsspråk mår det Svenska språket ändå bra. ”Språk lockar ofta till gnäll: språkets förfall, hotet från engelskan, ett kaos av invandrar- och minoritetsspråk. Men gnället är mest rituellt – i själva verket mår det svenska språket utmärkt.” Svenska språket är det som vi alla har gemensamt som bor i Sverige. Det talas också väldigt lite Svenska utanför de svenska gränserna. Detta gör Sverige till ett väldigt kompakt språk. Våra minoritetsspråk är små och vi förstår varandras dialekter väldigt tydligt. Melin skriver också att vi har en hög andel läs och skrivkunniga, större mångfald tidningar och större bokproduktion per invånare än många andra länder. ”Vårt språk är ett av de bäst beskrivna i världen. Vi har ordböcker för allt: uttal, betydelser, facktermer, databaser. baklängesordlistor, frekvensordlistor, dialektordböcker, you name it.” Skriver Melin.

    Gilla

  9. ”Svenskan i ständig förändring”
    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?
    Det är en frågeställning som fått svenskar engagerade i diskussioner med varandra i många år, vilket syns om man tar en titt bland Svenska Dagbladets artiklar.
    Bo Lindberg inleder sin, vid namn Svenska språket spås framtid i reservat (16 maj, 2004), med att redogöra för den växande avsaknaden av språkvård här i landet. Begreppet självt började ta form under 1500-talet, och från det växte bl.a. den Svenska Akademien och den Svenska språknämnden fram. ”Ordet språkvård är inte äldre än 1940-talet.” Skriver Lindberg, och menar sedan på att betydelsen bakom det begreppet har förändrats igenom åren. Att det en gång stått för att språket skulle omhändertas på ett sätt som hyllade den svenska andan, men nu har övergått till att det ska omformas för att optimera dess funktionalitet i samhället.

    Gilla

  10. Svenskan i ständig förändring
    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras, hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?
    Svenska språket har genomgått en hel del förändringar fram till den svenskan som idag talas. Lars Melin berättar i sin artikel ”Svenskan det svenskaste som finns ” (SvD 5 juni 2012) om uppdelning de svenska orden. Ungefär en tredjedel av de femtusen vanligaste orden är ursvenska, en tredjedel är tyska och en tredjedel är från språk som engelska och franska.

    Gilla

  11. Maleks första utkast: ”Svenskan i ständig förändring”

    ”Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?

    In sin artikel ’’Svenska det svenskaste som finns’’ (Svd, 2013-06-05) skriver Lars Melin, docent på nordiska språk i Stockholms universitet, att svenskan har utvecklats från runtid till nu genom framförallt följande: lagen och kyrkan. Rätten, både den romerska och kanoniska, skrevs på latin. Men när lagman Eskil skriver lagen Västgötalagen blir han grundare för det svenska språket. Dock hindras inte kontrakt och juridiska dokument från att skrivas på latin. Ytterligare blir kyrkan den näst bidragande faktorn till en reformation för svenskan, vilket var både bra och dåligt. Kontakten mellan den intellektuella Europa bryts. Å andra sidan gynnas det svenska språket då bröderna Petri, bibelöversättare, blir nästa hjältepar som bidrar för svenskans utveckling. Dessutom, på mitten av 1700-talet, börjar Kungliga Vetenskapliga akademin publicera vetenskapliga artiklar inom jordbruk och näringsliv på svenska, vilket är dåligt för latin då språket mister stora territorier.

    I samma tidning (Svd, 2004-05-16) skriver Bo Lindberg, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, i sin artikel ’’Svenska språket spås framtid i reservat’’ att ’’på 1600-talet gällde det att över huvud taget hävda svenskan mot andra språk’’. Franska låneord importeras och latinet är det officiella språket för lärdom, diplomati och även litteraturen. Svenska texter övergick till latin eller fick låneord som böjdes och stavades på latin, vilka inte gjordes enligt svenska regler. Lindberg förklarar att stavningsreformen i början av 1900-talet, gjorde att ord skrevs på annat sätt och plural verbformerna avskaffas.

    Gilla

  12. Svenskan i ständig förändring

    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?

    Genomtiderna och än idag är språk viktigt för att skapa både välbefinnande och gemenskap bland grupper och det håller ihop människorna i ett land. Lars Melin skriver i Svenska Dagbladet (xx, yy) att det svenska språket är ovanligt kompakt, starkt och stort. En stor mångfald tidningar, bred bokproduktion, ordböcker för bland annat uttal och betydelser samt datorstöd med stavnings- och grammatikhjälp gör det svenska språket till ett av världens bäst beskrivna språk. Idag har Sverige hög andel läs- och skrivkunniga men såhär har situationen inte alltid sett ut. Melin menar att svenska språkets ärorika historia har genom domänerövring gått från runskrifter på medeltiden till att 1995 bli ett officiellt EU-språk. Västgötalagen är den första domänen, lagen som skrevs i början av 1200-talet på svenska istället för latin väckte åsyn och bröt ny mark. Efter ytterligare århundraden kom nästa framgång för det svenska språket genom reformationen inom kyrkan, i samband med detta markerades ett avstånd till danskan. Under 1700-talet publicerades den första Kungliga Vetenskapsakademin vilket resulterade att latinet miste makt och det svenska språket började byggas upp och standardiseras tack vare förlagsväsendet.

    Gilla

  13. Svenskan i ständig förändring
    Att det svenska språket alltid har förändrats är ingen nyhet, sannerligen förändras alla världens språk mer eller mindre hela tiden. Just idag utvecklas svenskan snabbare än någonsin förr. Med flyktingströmmar och andra internationella påverkningar(något annat ord?) är det inte konstigt att nya ord och uttal tillkommer i vårt vardagliga språk.
    En person som har tagit ställning till förändringen av det svenska språket är Lars Melin. Lars Melin skriver i sin artikel ”Svenskan det svenskaste som finns” i Svenska Dagbbladet (xxyy) att det första stora steget i det vårt språks historia var på 1200-talet då Birgel Jarls bror Eskil skrev Västgötalagen på svenska. Melin skriver också att det inte gjorde att alla lagar skrevs på svenska därefter, men att det ändå var en början.
    Det tog dock sin tid för nästa stora genombrott. Då var det dags för svenskan att kliva in i de kristna kyrkorna. Skribenten menar att det var ett bakslag på så sätt att det bröt kontakten med Europa, men att det var en framgång för svenska språket som aldrig mått bättre.
    In på 1700-talet var det dags för fler stora genomslag. Lagen, skönlitteraturen, näringslivet, allt detta skrevs i stort sett på svenska. Tidningen kom och även denna på svenska. Detta är enligt Melin en milstolpe(?) i det svenska språket som gjorde att vi gick ”till en enhetlighet som underlättade läsningen för de allt fler människor som både var läskunniga och hade råd med böcker”.

    Gilla

  14. Maleks andra utkast:

    ”Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?

    In sin artikel ’’Svenska det svenskaste som finns’’ (Svd, 2013-06-05) skriver Lars Melin, docent på nordiska språk i Stockholms universitet, att svenskan har utvecklats från runtid till nu genom framförallt följande: lagen och kyrkan. Rätten, både den romerska och kanoniska, skrevs på latin. Men när lagman Eskil skriver lagen Västgötalagen blir han grundare för det svenska språket. Dock hindras inte kontrakt och juridiska dokument från att skrivas på latin. Ytterligare blir kyrkan den näst bidragande faktorn till en reformation för svenskan, vilket var både bra och dåligt. Kontakten mellan den intellektuella Europa bryts. Å andra sidan gynnas det svenska språket då bröderna Petri, bibelöversättare, blir nästa hjältepar som bidrar för svenskans utveckling. Dessutom, på mitten av 1700-talet, börjar Kungliga Vetenskapliga akademin publicera vetenskapliga artiklar inom jordbruk och näringsliv på svenska, vilket är dåligt för latin då språket mister stora territorier.

    I en samma tidning (Svd, 2004-05-16) skriver Bo Lindberg, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, i sin artikel ’’Svenska språket spås framtid i reservat’’ att ’’på 1600-talet gällde det att över huvud taget hävda svenskan mot andra språk’’. Franska låneord importeras och latinet är det officiella språket för lärdom, diplomati och även litteraturen. Svenska texter övergick till latin eller fick låneord som böjdes och stavades på latin, vilka inte gjordes enligt svenska regler. Lindberg förklarar att stavningsreformen i början av 1900-talet, gjorde att ord skrevs på annat sätt och plural verbformerna avskaffas. Svenskan utvecklas genom regler för stavning och böjning. Även ett svenskt ordförråd är basen för språkets utveckling eftersom inhemska ord är efterfrågad. Lindberg menar att diskussioner inom beteckning, skrivning och bildandet av starka samt svaga verb är avgörande för svenskan förändring då språket utvecklas till ett välutvecklat skriftspråk redan under 1800-talet.

    Avslutningsvis kan den inledande frågan besvaras med hänsyn till referaten. För det första har reformationer och förändringar i samhället bidragit till svenskans utveckling. Lagar börjar skrivas på svenska och kyrkans biblar översätts till svenska från latin. För det andra kan det konstateras att svenskans utveckling var beroende av andra språk som latin och franska, vilka gjorde att svenskan fick nya låneord och böjningar.

    Gilla

  15. Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?
    Anna Malin Karlsson skriver i sin artikel Språkförändring går allt snabbare (SvD 23 okt, 2012) om hur språkutvecklingen går snabbare och snabbare. Från när Nils Holgersson fick använda sig av singularformer när han pratade så tog det ungefär 50 år tills den reformen genomfördes och blev godkänt som en del av det svenska skrivspråket.
    I Svenska Dagbladet (16 maj, 2004) skriver Lars Melin i sin artikel ”Svenskan det svenskaste som finns” om hur svenskan är ett mycket mer nyanserat språk än vad många av oss tror han nämner även att svenskan har över en halv miljon ord från 1500-talet till nutid. Melin skriver även ” En vanlig grundskoleklass kan minst 50 ord för ”dum i huvudet”, och vilken pundare som helst kan minst ett dussin synonymer för sin favoritdrog” vilket tyder på att det svenska språket är mycket mer nyanserat än vad man tror. Melin säger även att svenskan är i världselitklass när det gäller hur mycket ord och framför allt hur strakt ett språk är. Det finns inte många länder som har ordböcker om typ allt, så som baklängesordlistor, uttal, betydelser, facktermer, databaser. Dialektordböcker, frekvensordlistor och många fler

    Gilla

  16. Svenska språkets utveckling

    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Hur har det svenska språket utvecklas från runsvensk tid fram till idag?

    I svenska dagbladet (5 juni 2012) skriver Lars Melin i artikeln ”svenskan det svenskaste som finns” att svenskan är ett kompakt språk och talas främst inom landets gränser. Många tolkar svenskan som ett stort och stark språk men är egentligen inte större än 65 av minst 6000 språk i världen. Melin säger att ”vårt språk är ett av e bäst beskrivna i världen” på grund av våra utvecklade databaser med grammatik och stavning. Dessutom har svenskan ett otroligt stort ordförråd och hög läs- och skrivkunnighet än andra invånare vilket gör att svenska språket faktiskt inte är vilket språk som helst.

    Från runskrift på medeltiden till ett officiellt EU språk år 1995 gör svenskan till ett ärorikt historiskt språk.

    Bo Lindberg, professor i idé- och lärdomshistoria, skriver i sin artikel ”svenska språket spås framtid i reservat” om två böcker skrivna av Ulf Teleman. Telemans böcker är baserade på svenskans utveckling och menar att…

    Gilla

  17. Andra utkast:

    Svenskan i ständig förändring

    ” Svenska språket har förstås en ärorik historia, från våra äldsta runinskrifter på medeltiden till den sista stora begivenheten år 1995 då svenska blev officiellt EU-språk”, skriver Lars Melin i sin artikel Svenskan det svenskaste som finns (Svenska Dagbladet, 5 juni, 2013). Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?

    I sin artikel, skriver Melin att svenskan inte är det största språket, men det är ett utav de starkaste språken som finns. Majoriteten av alla som har svenskan som moderspråk finns i Sverige. Väldigt få pratar svenska utanför landets gränser, men man kan ta Finland som expempel på att gränser är värdsligt, och att gränser flyttas. Det gör att svenskans blandning mellan språk och land är starkare än det är jämfört med andra länder. Vi kan förstå vad andra säger, oavsett deras dialekt.

    Oron över att svenskans användning inom vetenskapen och den dagliga nöjesbranschen har ökat. Fler tycker att språket används alldeles för lite, och att det bland annat är fel att mängden engelskspråkiga bidrag till Melodifestivalen ökar varje år. Även att de vetenskapliga rapporterna skrivs på engelska anses vara fel, men Melin anser att vi vunnit så mycket ändå. Människors spontana åsikt om det svenska språket är den att det är ett stort och starkt språk. Svenskan är ett utav världens bäst beskrivna språk, men flertalet ordböcker som innehåller allt, bland annat finns det ordböcker för uttal, betydelser och baklängesordlistor. Svenskan är inget ordfattigt språk, vårt språk innehåller 5000 ord, 50 000 ord eller till och med 500 000 ord.

    Det som påverkar vårt språks utveckling mest är hur det används, mer än dess sammansättning. Sedan 1900-talet har språket fått en mer vardaglig ton. Meningarna har blivit mindre, smilies, illustrationer och grafiska redskap har fått en större betydelse i den dagliga användningen av vårat språk och låneord är vanliga. Låneorden har inte bara sitt ursprung i engelskan, utan från alla delar av världen. Ibland är det uppenbart att ett ord är ett låneord, som affär och image som kommer från engelskan och franskan. Men det finns även ord som inte är lika uppenbara, exempelvis skola, buss, tv, finanskris, stad, arbeta, bli och betala. Dessa ord kommer från latinet, grekiskan och tyskan. Det är en stor del av den dagliga användningen av språket vilket gör oss ovetande om att vi använder typer av andra språk. Vi har vunnit mycket på vår överlappande kontakt med andra länder och deras språk, för annars hade det enda vi kunnat prata om varit stugor, råg och troll.

    Den första viktiga skrift som skrevs var lagen, i början av 1200-talet. I början då latin var det språk som de flesta stora skrifter var skrivet i, såsom lagböckerna, hände det en banbrytande händelse. Eskil, Birger Jarls bror, skrev Västgötalagen, på svenska. Detta var en ovanlighet då både kanoniska rätten och romerska rätten var skrivna på latin. Men även om detta ändrade och påverkade språket starkt, användes latin fortfarande som huvudspråk vid skrivandet av kontrakt och andra juridiska dokument. Men även om latin var ett mycket använt språk, minskade latinets betydelse kraftigt under 1700 – talet, då Kungliga Vetenskapsakademin började skriva sina verk på svenska istället inom vetenskapliga nyttigheter inom jordbruk och näringsliv. Carl von Linné, Anders Celsius, Anders Johan von Höpken och Christopher Polhem kan i största del kallas svenska språkets hjältar, även om latinet fanns kvar långt under 1800 – talet som universitetets språk.

    Under årens gång har många olika viktiga skrifter kommit och gått, som till exempel Gustav Vasas bibel, som inte trycktes i någon större mängd, utan endast cirka 2000 exemplar på 200 år. Men ändå tillrättavisades minst en statligt anställd språkvårdare inom varje socken utav statskyrkosystemet. Och med hjälp av den kyrkliga läroboken skulle svenska folk bli Europas läskunnigaste folk. Under 1700-talet fick vi vår första tidning, som underlättade läsningen för många som kunde läsa och som hade råd att köpa böcker.

    Sammanfattningsvis kan man se att viktiga personer inom vår historia, ex. Anders Celius och Carl von Linné, har gjort mycket även för det svenska språket. Det har gått ifrån att vara inveklat och mycket formellt till det lätta och lediga språk vi använder idag. Svenskan har blivit mycket påverkad utav andra språk, som engelskan, franskan och tyskan, vilket gör låneord till en del utav vår vardag. Kort sagt är det inte storleken som gör ett språk starkt, det är styrkan att vilja bli bättre.

    Gilla

  18. Andra utkast
    Svenskan i ständig förändring

    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Hur har det svenska språket utvecklas från runsvensk tid fram till idag?

    Det kan lätt bli att man tror att det svenska språket antingen håller på att gå under efter all dess utveckling eller att det försvinner ut i skuggorna från de stora språken som pratas över världen. Men intresset för svenskan finns fortfarande på samma sätt för flera hundra år sedan. I en artikel i SvD, 2004-05-16, Svenska språket spås framtid i reservat, skriver Bo Linberg om ambitionen att vårda det svenska språket och att det har existerar sedan 1500-talet. Lindeberg skriver också att en diskussion om stavning och böjning kom igång på slutet av 1600-talet. Efter det så har utvecklingen med språkvården fortsatt med till exempel Svenska Akademin, professorer, folkskollärare och med mera. Enligt Lindeberg så gällde det också under 1600-talet att hävda svenskan mot alla andra språk. Stormaktsväldet var flerspråkigt. Då var tyskan ett så kallat lingua franca, internationellt hjälpspråk som man kommunicerade med mellan länderna, och det importerades franska låneord samt att latin användes. Lindeberg skriver att det då därför rådde en diglossi, tvåspråkighet, där man använde latin i finare sammanhang och svenska i mer vardagliga eftersom svenskan inte var ett färdigt språk än. Dock så erövrades de olika domänerna och svenskan blev ett fullvärdigt språk under 1700-talet. Lindeberg skriver att mycket småsnickrande skedde under en period och den avslutades naturligt med Carl Gustaf Leopolds för Svenska Akademiens räkning utgivna skrivregler. Detta resulterade att när 1800-talet började var ett svenskt skriftspråk tämligen färdigt och välfungerande. Det var under den här tiden man började ändra på de främmande orden så som filosofi istället för philosophie och direktör istället för directeur.

    I sin artikel Svenskan det svenskaste som finns, SvD,2013-06-05, diskuterar Lars Melin det svenska språkets innebörd och styrka……

    Gilla

  19. ”Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras”. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?

    Lars Melin skriver i sin artikel Svenskan är det svenskaste som finns(20130605) i Svenskadagbladet att vårt språk lockas till gnäll, hot från andra språk som engelskan, tanken att språket ska förfalla och när invandrar- och minoritetsspråk kommer in i bilden skapar lite kaos.

    Lars Melin nämner i sin artikel att det finns en del som tror att svenskan inte har lika nyansrika synonymer. Det stämmer inte helt då en helt vanlig grundskoleklass kan åtminstone 50 synonymer för ”dum i huvudet”. En helt vanlig pundare har ett bra ordförråd för sin favorit drog med ca ett dussin ord.
    Melin skriver när vi kollar på det svenska språket och använder oss av ett ordförråd med de 5000 vanligaste orden kommer en tredjedel ifrån tiden Ask och Emblas urgamla svenska, låne ord ifrån de klassiska språken engelskan och franskan är en till tredjedel av svenska språket, till sist är det tyska låneord som är sista tredjedelen i vårt svenska språk.
    Indelningen av dessa tre lika stora block hittar ingen normal svensk, de som känner till detta är språkvetare. Ord som skola, buss, tv och finanskris, ingen lägger märke till att de är låneord från grekiskan och latin. Ännu svårare blir det om vi kollar på tyska låneord som stad, arbete, bli och betala. Några engelska och franska ord går att urskilja bara genom stavning och betoningar, image kontra affär

    Vårt språk svenskan är väldigt kompakt då de som talar språket bor inom landet gränsar. Det talas inte mycket svenska utanför våra gränser, när det kommer till svensktalande finnar är en påminnelse om att landets gränser kan rör ”magiskt” på sig. Svenskan i jämförelse med big five har vi inte en chans, det är inte ens roligt hur stor skillnad det är. Denna jämförelse är helt missvisande. I världen talas det närmare 6000 språk och vårt svenska språk ligger på plats 85. Det är alltså bara 2 % av världen språk som är större än svenskan

    Gilla

  20. Andra utkast:

    Svenskan i ständig förändring

    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?
    Genomtiderna och än idag är språk viktigt för att skapa både välbefinnande och gemenskap bland grupper och det förenar människorna i ett land. Lars Melin skriver i artikeln ”Svenskan det svenskaste som finns” publicerad i Svenska Dagbladet (2012-06-05) att det svenska språket är ovanligt kompakt, starkt och stort. En stor mångfald tidningar, bred bokproduktion, ordböcker för bland annat uttal och betydelser samt datorstöd med stavnings- och grammatikhjälp gör det svenska språket till ett av världens bäst beskrivna språk. Idag har Sverige hög andel läs- och skrivkunniga men såhär har situationen inte alltid sett ut.
    Melin menar att svenska språkets ärorika historia har genom domänerövring gått från runskrifter på medeltiden till att 1995 bli ett officiellt EU-språk. Västgötalagen är den första domänen, lagen som skrevs i början av 1200-talet på svenska istället för latin väckte åsyn och bröt ny mark. Under 1500-talet kom nästa framgång för det svenska språket genom reformationen inom kyrkan och den första upplagan av bibeln på svenska publicerades under Gustav Vasas regeringstid. Under 1700-talet standardiserades det svenska språket genom förlagsväsandet, de första handlingarna av Kungliga Vetenskapsakademin publicerades och Sverige får sin första tidning, den svenska stavningsstandarden etablerades. Melin skriver att under 1900-talet har det svenska språket styrts av trender som till exempel enkelhet, visualisering, globalitet och informalitet. Melin fortsätter att skriva ”framför allt är det datoriseringen som givit språket en skjuts som ingen skola eller folkbildning någonsin förmått”

    I ytterligare en artikel från Svenska Dagblandet skriver Bo Lindberg i sin artikel ”Svenska språket spås framtid i reservat” (2004-05-16) om språkvård och utveckling utifrån Ulf Telemans två volymer om språkvårdenshistoria och de två språkvårdsideologier som stått emot varandra. Under 1600-talet var det en diglossi som präglade Sverige, Linderberg konstaterar att ”svenskan var ofärdigt till stavning, grammatik och ordförråd, texter på svenska halkade lätt över i latin eller tog till osmälta lånord som stavades och böjdes så som på ursprungsspråket, inte enligt svenska regler”.
    För att skilja svenskan från andra språk under denna tid krävdes en standardisering, skapa enhetliga regler för stavning och grammatik samt ett brett användbart ordförråd. Senare låg precisionen i det skriftliga språkets relation till det talade språket, Sverige behövde ett enhetligt rikstalspråk.

    Gilla

  21. Svenskan i ständig förändring

    ”Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras” skriver Markstedt och Eriksson i boken Svenska Impulser 3. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till idag?

    Idag har vi influenser från alla världens håll och kanter när det gäller språket. Spel, sociala medier, serier, filmer och böcker är bara några av faktorerna till varifrån alla språkets influenser kommer från. I sin artikel, från Svenska Dagbladet, ”Svenskan det svenskaste som finns” skriver Lars Melin ”Språk lockar ofta till gnäll: språkets förfall, hotet från engelskan, ett kaos av invandrar- och minoritetsspråk. Men gnället är mest rituellt – i själva verket mår det svenska språket utmärkt.” Med detta menar Melin att det finns många yttre ”hot” för svenskan som språk men utan dessa influenser från omvärlden hade svenskan inte varit det språk som vi faktiskt talar idag.

    Vårt språk förändras när vår lathet ökar. Man drar ihop ord eller stavar som det låter och kanske till och med bara säger det som låter bäst men som inte är grammatiskt korrekt.

    Gilla

  22. Svenskan i ständig förändring

    Språk förändras ständigt, det svenska språket är inget undantag. Bara med en generations mellanrum finns det olikheter, och med flera hundra års mellanrum kan man inte förstå varandra. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvenskans tid fram till idag?

    I artikeln Språkförändringar går allt snabbare (SvD 2012-10-23) skriver Anna-Malin Karlsson om två olika tillvänjningsprocesser i det svenska språkets historia, den ena snabb, den andra långsammare. Karlsson berättar om när verbens pluralform slopades under första halvan av 1900-talet, en lång och mödosam resa som tog nästan 50 år. Trots att formen var totalt onödig, något som språkprofessorn Adolf Noreen länge argumenterat för, tog processen lång tid eftersom det låg ideologiska hinder i vägen. Som motsatts skriver artikelförfattaren om introduktionen av du-tilltalet i det svenska språket, vilket bara tog några få år. Ordet du hade redan vuxit fram bland arbetarna, och när de gamla titlarna och ni-tilltalet började bli opassande fanns det nya ordet redan färdigt att börja användas. Som slutsats i sin artikel anser Anna-Malin Karlsson att båda hennes exempel visar att det finns ett samband mellan medvetet kampanjande och folklig spridning när det svenska språket ska uppdateras, och drar upp den aktuella hen-kampanjen som ett nutida exempel där kommunikativa och ideologiska aspekt står mot varandra.

    Gilla

  23. Andra + utkast:D

    Svenskan i ständig förändring

    ”Byxa”, ”artikel” och ”pudding”. Ord som många svenskar använder dagligen och ses som väl etablerade inom det svenska språket. Få vet däremot att dessa ord ursprungligen inte ursprungligen är svenska. Hur många vet till exempel att ”artikel” ursprungligen är ett franskt lånord som lånades in under 1700-talet samt att ”pudding”
    Bo Lindberg, professor i idé- och lärdomshistoria, beskriver i sin artikel ”Svenska språket spås framtid i reservat (svd.se 2004-05-16)” om hur det svenska språket under stormaktsväldet tvingades att hävda sig mot andra konkurrerande språk. Under stormaktstiden var tyska, och inte svenska, det språk som användes som hjälpspråk i riket, samtidigt som latin fungerade som diplomatin och lärdomens språk. Det rådde också en tvåspråkighet där latin var det finare av de två och svenskan ansågs vara det vardagliga språket. Lindberg tillägger att svenskan var ofärdigt till stavning, grammatik samt ordförråd och hänvisar till ett citatet ”En svensk man stapplar allra mest när han skall tala svenska”, myntat av Haquin Spegel.
    Under 1900-talet genomgick det svenska språket ett antal förändringar. Artikeln ”Språkförändringar går allt snabbare (svd.se 2012-10-23)” hänvisar skribenten Anna Melin Karlsson till boken ”Tradis och funkis” skriven av Ulf Teleman där han beskriver ett antal betydande språkliga förändringar under 1900-talet. Skrotandet av verbens pluralformer var en medveten reform vilken tog bort uttryck som ”pojkarna sjöngo” eller ”de skriva” i den skriftliga svenskan. Trots att svenskan innan reformen var grammatiskt inkorrekt vid utelämnade av dessa pluralformer var singularformer redan det normala att använda i svenskt talspråk. På grund av dispyter mellan olika parter kom det dock att dröja till 1950-talet innan reformen officiellt var genomförd och accepterad.
    I motsats till den långsammare tillvänjnings processer beskivs i ”Tradis och Funkis” hur förändringen från det formella ”Ni” till ”Du” skedde snabbare. Startskotten för denna övergång var språkbrukarnas ökade användning av ”du” i stället för det mer formella ”ni”.

    Gilla

  24. Svenskan i ständig förändring
    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras, hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?
    Svenska språket har genomgått en hel del förändringar fram till den svenskan som idag talas. Lars Melin berättar i sin artikel ”Svenskan det svenskaste som finns ” (SvD 5 juni 2012) om uppdelning av våra ord. Ungefär en tredjedel av de femtusen vanligaste orden är ursvenska, en tredjedel är tyska och en tredjedel är från språk som engelska och franska. Har det alltid varit så? Bo Lindberg menar i artikeln ”Svenska språket spås framtid i reservat” (SvD 16 maj 2004) att latin hade en betydande roll under 1600-talet. Latin var det fina, mer bildade språket och svenskan det vardagliga språket. Hundra år senare blev svenskan ett fullvärdigt språk. Lindberg skriver även om hur engelskan influerar oss. Många naturvetenskapliga texter skrivs på engelska, den film och musik vi tar del av är ofta på engelska samt att det är språket som ofta talas vid t.ex. EU sammanträdanden.

    Gilla

  25. ”Svenskan i ständig förändring” (Utkast #2, ej avslutat)

    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?
    Det är en frågeställning som fått svenskar engagerade i diskussioner med varandra i många år, vilket syns om man tar en titt bland Svenska Dagbladets artiklar.

    Bo Lindberg inleder sin text, vid namn Svenska språket spås framtid i reservat (16 maj, 2004), med att redogöra för den växande avsaknaden av språkvård här i landet. Begreppet självt började ta form under 1500-talet, och från det växte bl.a. den Svenska Akademien och den Svenska språknämnden fram. ”Ordet språkvård är inte äldre än 1940-talet.” Skriver Lindberg, och menar sedan på att betydelsen bakom det begreppet har förändrats igenom åren. Att det en gång stått för att språket ska ’omhändertas på ett sätt som värnar om dess estetiska egenskaper’, men nu har övergått till att ’det ska omformas för att optimera dess funktionalitet i samhället’.

    Det verkar vara två sidor av samma mynt: traditionalism och funktionalism. De är två återkommande koncept i artikeln. Om traditionalismen skriver Lindberg: ”De språkkonservativa utmålas ibland som språkpoliser som bara vill demonstrera att de minsann vet hur det skall vara.” Vilket ibland ses som en vida-spridd uppfattning i världen. Å andra sidan fortsätter han med: ”Ibland kan det väl vara så. Men deras reaktion är generellt sett ett uttryck för ett vällovligt intresse för språket och en snarare estetiskt än socialt betingad irritation över felaktigt använda ord, oklara syftningar och grammatiska inkonsekvenser.”
    De språkkonservativa kan med den definitionen antas vara emot funktionalismen, som verkar ha fått en större hand i svenskans utveckling i och med de förändringar internet har medfört i relation till människans världssyner. För att effektivisera kommunikationen är inte de emot att låna in ord, och i Lindbergs egna ord lyder definitionen för funktionalismen: ”… att låta tydlighet och lärbarhet bestämma språkvården, att inte bevara språkformer av historiska eller estetiska skäl utan försiktigt acceptera förändringar och vid behov vara beredd till aktiva språkreformer.”

    Det svenska språket har alltså alternerat mellan att bli jobbat till något vackert och till något användbart, men artikel författaren skriver sedan att det finns en möjlighet att ingendera, tradition och funktion, egentligen spelar någon roll i framtiden. Istället tar engelskan över fler och fler domäner: ”Naturvetenskapen är numera helt engelskspråkig […] Flera storföretag har engelska som koncernspråk. Engelska talas på sammanträden och seminarier […] Dessutom har engelskan ett grepp om populärkulturen via film och musik.”

    Skribenten fruktar en framtid där den tvåspråkiga kulturen kommer att tvinga lingvister att skapa reservat för det svenska språket så att det kan hållas bevarat. Att det kommer att reduceras till en provins-domän verkar inte heller helt ologiskt, men tills vidare försöker Lindberg hålla sig optimistisk.

    — (Lars Melins artikel och en slutsats kommer att inkluderas i det slutgiltiga utkastet)

    Gilla

  26. Svenskan i ständig förändring
    Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Hur har det svenska språket utvecklats från runsvensk tid fram till i dag?
    I Svenska Dagbladet (16 maj, 2004) skriver Bo Lindberg i sin artikel ” Svenska språket spås framtid i reservat” att ända sedan 1500-talet har svenskar haft ambitionen om att vårda det svenska språket. Sedan dess har bara ambitionen vuxit genom att verksamheter såsom svenska akademin skapats med syftet att arbeta på det svenska språkets renhet. Lindberg skriver att numera skall språket ”planeras” vilket tyder på att den sociala effektiviteten är viktigare än korrektheten.
    Lindberg konstaterar att texter skriva under 1600-talet inte alltid följde svenskans regler eftersom att man ofta övergick till latinet eller fick latinska låneord och böjningar. Lindberg

    Gilla

  27. Svenskan i ständig förändring
    Att det svenska språket alltid har förändrats är ingen nyhet, sannerligen förändras alla världens språk mer eller mindre. Just idag utvecklas svenskan snabbare än någonsin förr. Med flyktingströmmar och andra internationella påverkningar är det inte konstigt att nya ord och uttal tillkommer i vårt vardagliga språk.
    En person som har tagit sin ställning till förändringen av det svenska språket är Lars Melin. Lars Melin skriver i sin artikel ”Svenskan det svenskaste som finns” i Svenska Dagbbladet (2012, 5 juni) att det första stora steget i det vårt språks historia var på 1200-talet då Birgel Jarls bror Eskil skrev Västgötalagen på svenska. Melin skriver också att det inte gjorde att alla lagar skrevs på svenska därefter, men att det i alla fall var en början.
    Det tog dock sin tid för nästa stora genombrott. Då var det dags för svenskan att kliva in i de kristna kyrkorna. Skribenten menar att det var ett bakslag i men att det på ett sätt bröt kontakten med Europa, men att det Svenska språket aldrig mått bättre.
    In på 1700-talet var det dags för de stora genomslagen. Lagen, skönlitteraturen, näringslivet m.m. hade alla blivit en del av det Svenska språket.
    Melin skriver inte bara om det förflutna, utan även hur det ser ut i nuet. Enligt skribenten anser många att farten ökar och att våra språk förändras mer och mer än tidigare. Nya ord tillkommer genom nya redskap som mobilen. I mobilen finns det appar och på mobilen kan man messa. Det tillkommer helt enkelt många nya ord med nya produkter. Melin menar dock att detta inte påverkar vårt språks utveckling lika mycket som vi tror. Melin skriver att enligt en brittisk språkhistoriker Larry trask så förändras inte språket alls mycket på 1000 år, bara 15%.
    Det som dock styr förändringen är datorer och mobiler. Det är de som gör det svenska språket mer levande. Vi använder svenskan mer än någonsin tidigare och nästan alla svenskar använder vårt språk via internet varje dag. SMS, bloggar och instagram. Allt detta är en del av det svenska språkets utveckling.
    Varför förändras då vårt språk? Vi kan dra slutsatsen att vårt språk förändras genom nya tider nya redskap, redskap till livet. Och med dessa redskap så som datorer och mobiler så föds nya ordförråd som förs vidare till nästa generation.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: