Språkutveckling 2

I detta avsnitt ska vi ha två examinationer. Dels ett pm, dels ett test.

Testet ska motsvara följande del av kunskapskraven:

”Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.”

Provuppgifter

1. Redogör för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.

2. I modern talad svenska används följande uttryck ”förns”, ”även fast”, ”beachen” och ”levla”. Hur förklarar du dessa uttryck utifrån generella slutsatser om språkförändring.

PROV 21 SEPTEMBER!!

19 reaktioner till “Språkutveckling 2”

  1. Svenskan härstammar från den indoeuropeiska språkstammen vilket alla språk i Europa utom finska och …, Svenskan har även utvecklats tillsammans med olika språk under olika perioder förr i tiden. Ett sånt exempel är kniv och engenskans knife vilket va tack vare vikingarna som var mycket i England, men gaffel som är en lite senare uppfinning inte alls är lik engelskans fork. Ett lite modernare exempel är hur vi för ett par år sedan lånade engelskans ord smartphone vilket vi även säger på svenska nu. Vi har även lånat lite av tyskan till exempel är ordet byxa från början tyskt. Ett sätt man kan se att dom nordiska språken är lika är räkneord där både svenska, norska, danska och islänska är väldigt lika:
    Svenska: ett, två, tre
    Norska: en, to, tre
    Danska: en, to, tre
    Islänska: einn tveir

    Så anledingen till att svenskan har så pass många ord som kommer från andra länder är pga att vi härstammar från samma stråkstam (indoeuropeiska), att vi har sammarbetat väldigt mycket med ett land förr i tiden (kniv, knife) eller att engenskan redan har ett ord på något som inte vi har och så tar vi det bara rakt av (smartphone)

    Gilla

  2. Svenskans släktskapsförhållanden och historisk utveckling
    Först och främst så vill jag nämna att svenska tillhör de germanska språken. Nordgermanska för att vara mer precis. Det svenska språket har danska, norska, isländska och färöiska som släktingar. Man kan också se att både engelska och tyska ligger nära släkt med svenska. Därför finns det massor av olika låneord från de språken. Den slutsatsen kan man dessutom dra eftersom det finns många ord i de olika språken som liknar varandra väldigt mycket och är detsamma till och med.

    Det första vi vet om svenskan är att det användes under vikingatiden och finns under en epok som kallas för runsvenska. Det var under runsvenskans tid som diftongerna försvann från svenskan. Efter det följs det några epoker för att sedan komma fram till det vi nu kallar för nusvenska. Det var under epoken fornsvenska som man bytte ut runskrift mot latin och efter det så sker det en lång språkutveckling med hjälp av både sociala orsaker och naturliga orsaker som gör att vi hamnar vid nusvenskan. Om man ska dra en parallell koppling från den tidiga svenskan till nusvenskan så har det blivit någon prestige med att kunna andra språk och använda sig av det i en vardaglig diskussion. Idag använder många engelska ord varje dag och det kanske är så man har lånat in ord till svenskan. Det har skett en utveckling på grund av att människor reser och lär sig andra språk. Detta är en social orsak till att vårt språk har utvecklats.
    Senare när kristnandet i Sverige skedde under 900-talet så blev det slut på latin som ett religiöst språk. Och man kom på en ledigare prosastil med inspiration från ett känt verk.
    Numera så utvecklas språket hela tiden på grund av att man reser mycket, att man är lat, skriver på mobiler och har sociala medier så att man kan kommunicera med människor på andra sidan jorden.

    Gilla

  3. Rovpräst
    Det första vi vet om svenskan är att själva grunden grundar sig i indo-europeiska språket. Sedan bildas även en kategori som kom att kallas den germanska där danskan, svenskan, färöiska och isländska tillhör de nordgermanska språket. Därifrån har det svenska språket utvecklats, vilket gör det rätt logiskt att förstå sig på likheterna mellan svenska ord och ord i t.ex. Norskan, danskan och isländskan.
    Våra svenska räkneord ett, två, tre, fyra och fem är snarlika till norskans en, to, tre, fire, fem. Detta är bara ett exempel på hur våra språk är lika.
    Likheterna i det svenska och norska språket kan mycket väl också ha stärkts under den tiden Norge tillhörde Sverige. Svenskan kan också tagit till sig en hel del norska uttryck som blivit försvenskade under tiden.
    Utvecklingen av vårt språk har även koppling till andra språk som tillexempel engelskan och Tyskan (västgermanska ord). Ett tyskt ord kan lånas in Svenskan och sedan förenklas ordet ju längre tiden går tills det utvecklats till vad det är idag.
    Numera har det svenska språket utökat ordlistan med ett flertal ord från många olika länder. Låneord från Tyskan, engelskan och även nya ord från språk som turkiet, de baltiska språken och arabiskan.

    Gilla

  4. 1. Redogör för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.

    Svenskans släktskapsförhållanden och historiska utveckling

    Svenskan är närmast släkt med norska och danska. Det märker man dels genom att språken fortfarande är begripliga mellan folken, dels genom att många ord till sin form är lika, till exempel många av räkneorden.

    På längre håll är svenskan släkt med isländska och engelska. De folk som idag talar dessa språk var en gång i tiden samma folkgrupp. Under vikingatiden kunde de människor som bor i dagens England, Sverige och Island prata med varandra med i stort sett samma språk. Från den tiden har vi ord som sten, hus, kniv och hand.

    De övriga germanska språken är svenskan också besläktad med, alltså med språk som holländska och tyska. Tyskan och framförallt engelskan har påverkat svenskan i modern tid. Vi har snälltåg och byxa från tyskan, och vi har en jättestor mängd engelska lånord, t.ex. pc, mobil, lajva, levla och cool.

    Svenskan känner vi till från vikingatiden. Vi hittar de första skrifterna på runstenar. Vi vet att svenskan utvecklas i fråga om uttal, ordförråd, grammatik och stavning. En tidig förändring är att den gamla svenskan vokaler i ord som stein försvinner och ersätts med en enkel vokal som i sten.

    Grammatiskt sätt försvinner bland annat kasus. Tidigare kunde substantiven böjas för att man skulle kunna hålla rätt på vad som var subjekt och vad som var objekt i en mening. Nu har vi kvar det bara för vissa ord som i de och dem och han och hono
    Stavningen förändras över tid. Gustav Vasas Bibel blir en första standard för stavningen. Men också lagböcker fick betydelse för att standardisera stavningen. Strax efter 1900 försvinner ett gammalt sätt att stava. Förr skrev man användt nu skriver vi använt, och hvad och haf blev vad och hav.

    Svenska akademins ordlista blir normen för hur vi stavar och första häftet kom 1893. Sen slutar man använda pluralformerna av verben ungefär 1945 och en språknämnd instiftas 1974. Sedan 2009 har vi en språklag som talar om att svenskan är huvudspråk i Sverige. Lagen säger också att statliga myndigheter ska se till att svenskan används och bevaras.

    2. I modern talad svenska används följande uttryck ”förns”, ”även fast”, ”beachen” och ”levla”. Hur förklarar du dessa uttryck utifrån generella slutsatser om språkförändring.

    Ordet ”förns” är egentligen ”förrän”. Anledningen att ordet uttalas som det gör är att människor brukar försöka spara energi när de talar. De förenklar därför längre ord så att de går att säga fortare och med mindre ansträngning. Det är i själva verket en generell drivkraft i språkutvecklingen. Språket genomgår uttalsförändringar som ofta motiveras av att människor vill spara energi när de talar. Det kallas att språket förändras på grund av uttalsekonomi.

    Ordet ”även fast” är egentligen ”även om” och ”fastän” som blandats ihop till ett och samma uttryck. Förmodligen så beror förändringen på att vi tagit intryck av engelskan som ordagrant säger ”even though”. Det är därför troligen fråga om ett lånord. Människor lånar in ord från andra språk antingen för att de behöver ett nytt ord för en ny sak eller för att de tycker att ett annat språk är fint. I språkvetenskapen talar man om att social prestige påverkar hur vi pratar. Vi anpassar vårt sätt att prata efter vad vi anser passar bäst i sammanhanget. Vi imiterar också gärna sådant sätt att tala som anses fint eller prestigefullt.

    Beachen är från början the beach eller stranden på svenska. Ordet är inlånat från engelskan. Svenskarna lånar in många ord från engelska eftersom engelska har prestige. Att många ord blir engelska beror också på att många nya produkter har engelska namn. Många svenskar talar också engelska bra. Men inte alla. Det är nog främst ungdomar som säger beachen. Jag tror inte att min farmor och farfar skulle använda det ordet.

    Nya ord och uttryck sprider sig rätt långsamt. Först är det ord bland ungdomar eller specialister och sen kanske det sprids till allmänheten. Vissa kommer nog aldrig lägga sig till med ordet beachen för de hinner dö innan det blir allmänt accepterat. Den här utvecklingen när ett ord lånas in och först sprids långsamt, sen fort och sen långsamt igen kallas s-kurvan för språkutveckling.

    ”Levla” är också ett lånord från engelskan. Det ordet används nog mest bland ungdomar som spelar dataspel. Ordet har fått sin spridning på grund av att ordet kan ha prestige bland dataspelande ungdomar. De talar ofta bra engelska eftersom de spelar onlinespel och läser mycket i och om spel på engelska

    Gilla

  5. Svenskans släktskapsförhållanden och historiska utveckling

    1. Det främsta man vet gällande svenskans historiska språkutveckling är att det tillsammans med de andra germanska språken (Norska, Danska, Isländska och Tyska) härstammar från de Indoeuropeiska språken. Anledningen till att dessa språk så småningom har förgrenat sig och på så sätt kommit till att bli sina egna individuella språk, samt varför Svenskan ser ut som den gör idag beror på en hel del faktorer.

    Till att börja med har geografin haft en stor påverkan. Områdena i Norden har ju ofta bytt hand mellan dess länder och på så sätt har folket inom dessa områden blivit tvungna att anpassa sig ifrån ett språk till ett annat. På så sätt kan en hel del nya ord från det gamla språket introducerats in i det nya som senare kanske sprider sig utöver hela landet.

    En annan faktor är popularitet, till exempel var Franska på modet under 1800-talet och på grund av detta försökte kungen och de högre klasserna ta in det Franska samhället till Sverige och började därför använda sig av en hel del Franska låneord som de snabbt introducerade till Svenskan. Exempel på Svenska ord som från Franskan är dessert, journalist och broschyr.

    Idag är det främst Engelskan som har störst påverkan på Svenskan idag. Detta på grund av den ökande mängd produkter och tjänster vi får av USA, främst inom det teknologiska området där vi var dagligen använder oss av ord som Powerpoint, Mindmap och Smartphone. Även någonting så simpelt som musik kan påverka språket, hur många ungdomar idag kan tillexempel nämna tio Svenska sånger och en Engelsk istället för tvärtom?

    Gilla

  6. Svenskans släktskapsförhållanden och historiska utveckling

    Svenskan härstammar från den germanska stammen, något som även danska, norska, isländska och färöiska gör. Skälet till att flera ord låter liknande i dessa språk är just för att de härstammar från samma stam, även det faktum att man bedrev mycket handel med varandra under en längre period har påverkat mycket. Då lånade man in olika ord från de andra språken, vilket underlättade kommunikationen. Senare blev språken mer och mer olika men behöll vissa likheter, t ex räkneord som är mycket lika varann än idag.
    Utvecklingen fortsatte allt eftersom att nya saker skapades, en sak som inte funnits tidigare kan inte ha ett namn, och därav har man antingen lånat in ord från andra språk eller helt enkelt kommit på ett nytt ord. Nu är det vanligt med låneord från framförallt engelskan såsom mail, stroke och mixer. Vissa ord för nya saker är direkt tagna från engelskan, något som ofta händer när det berör något nytt, exempelvis iPhone, smartphone eller internet.
    Utvecklingen påverkas även av var man bor och vilken grupp man tillhör. Olika grupper har olika behov språkligt, något som även märks beroende på vart man befinner sig geografiskt. Jämför man äldre och yngre personers språkbruk finns ofta en markant skillnad. Äldre brukar prata på samma sätt som språket var under deras ungdom medan unga gärna använder sig av förkortningar och slangord för att förenkla kommunikation via sociala medier, sms och även i verkligheten. Vissa anser att slangord och förkortningar förstör språket medan andra anser att det berikar och utvecklar, men oavsett vad så behöver språket ständigt utvecklas för att hänga med samhällets utveckling.

    Gilla

  7. Svenskans släktskapsförhållanden och historiska utveckling
    När man tänker på vilka språk som är släkt med svenskan tänker man först och främst på danska och norska, kanske också isländska, för att de låter ganska lika. Det stämmer såklart att de språken är nära besläktade. Det beror på att alla de så kallade nordgermanska språken (svenska, finska, norska, isländska, och färöiska) har samma ursprung. De nordgermanska språken har alla utvecklats från något som heter indoeuropeiska. Men det är även lätt att tänka att svenskan kanske även är nära släkt med finskan eftersom att Finland tillhör norden. Men så är det inte. Finskan kommer nämligen från en annan språkstam där urspråket var uraliska, det är även därifrån samiskan kommer. Därför är det lättare att förstå någon i Norge än i Finland.
    En annan sak man kan komma att tänka på när man funderar över det svenska språket är varför vi inte talar på samma sätt som vi gjorde för 1000 år sedan. Det finns flera förklaringar till det och en är sociala orsaker. Med sociala orsaker menar man att språket anpassas till vem man talar med. Det handlar alltså om social prestige, att man vill uttrycka sig på ett sådant sätt som anses vara fint och bildat. Det har även att göra med samhällets utveckling, alltså att i takt med att samhället har utvecklats har språket utvecklats eftersom det krävs fler ord när det kommer nya uppfinningar och liknande. Att svenskan utvecklats kan även förklaras med naturliga orsaker. Med det menar man att man till en början kanske använde sig av ord som var svårare att uttala, det krävdes energi för att prata. Under tiden som åren har gått har människan förändrat språket på ett sätt som gör det lättare att uttala. Man kan alltså säga samma sak på kortare tid och mindre energi nu i jämförelse med om vi skulle tala svenska för 1000 år sedan. Att språket
    För att förklara lite mer hur språket har utvecklats kan man beskriva det med en S-kurva. Det kurvan beskriver är att när ett nytt ord till exempel sprids, så går det långsamt i början för att ordet bara överförs från person till person. När fler har hört det nya ordet och börjar använda det ökar spridningshastigheten snabbt. När ordet spridits så att nästan alla använder det stannar spridningshastigheten av eftersom att vissa i samhället väljer att inte använda ordet utan håller sig till det språk man alltid talat.

    Gilla

  8. Svenskans släktskapsförhållanden och historiska utveckling
    ”””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””
    Svenskan är en del av de nordiska språken. Dessa har sin grund i den germanska språkfamiljen. Svenskan har därav många likheter med de övriga nordiska språken. Många låneord har tagits från franskan, tyskan och engelskan. Sedan den runsvenska tiden har diftonger försvunnit och vokalsystemet har förändrats. Bokstäverna å, ä och ö har introducerats och æ samt ø är borta. Böjningssystemet har ändrats, exempelvis är pluralformen av verb ersatt med en singularform. Svenskan har i allmänt gått mot att bli lättare, i både tal och skrift.

    Gilla

  9. Svenskan språkets släktskapsförhållanden och utveckling
    ””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””
    De närmsta släktingar som det svenska språket har är de nordiska språken. Språken härstammar från det nordgermanska urspråket som spreds över norden med vikingarna. De nordiska språken är fortfarande mycket lika varandra, vilket kan bero på att de nordiska länderna haft liknande samhällen, mycket handel och stor migration mellan länderna. De nordiska språk som påminner mindre om sina närmaste släktingar är isländskan och färöiskan, som inte haft lika mycket kontakt med den resterande norden.
    Svenskan har också ett släktskap med det engelska språket, där många ord påminner om varandra, t.ex. head och huvud, ball och boll. Släktskapet har sin grund i att England länge härskats av danskarna, och det engelska språket ”Old English” blev mycket likt det danska.
    Det har skett många förändringar i det Svenska språket, t.ex. har diftonger försvunnit och böjningssystemet har förenklats. Detta kan bero på det faktum att svenskar varit lata och därför förenklat språket.

    Gilla

  10. tror jag svarat helt fel, så är det ”fel svarat” posta det inte….

    Svenskans släktskapsförhållanden och historiska utveckling

    Först och främst är svenskan är blandning utav flera språk, då det är omgivningen som hjälp till att påverka och influera hur vissa ord ska se ut och sägas. Men de språk som är närmast besläktat med det svenska språket är danskan och norskan. Tillsammans kallar man dom de skandinaviska språken. Då språken är så lika, men ändå har sina små skillnader, kan norrmän och danskar lätt förstå vad en svensk säger.
    Människor är lata till sin natur, vilket påverkar språket som vilken annan sak. Man vill snabbt få fram det man vill säga, och då ska den man pratar med eller skriver med också förstå det. Detta har gjort att ord har förändrats, förkortats eller helt tagits bort då de antingen var för svåra att förstå. Man tror att de första språken skapades genom olika ljud, eller liknelser av djur, omgivningen och annat som låter. Till exempel som att ett skratt var ett tecken på att faran var över.
    Då svenskan är ett utav den nordgermanska språkgruppen, som består, utöver svenskan, av norskan, danskan, isländskan och färöiska. Men även om de tillhör samma grupp, innebär det inte att dom är lika. Isländskan är ett välbevarat språk, som låter ganska likt nu som förr, och det beror på att det inte var många som lämnade Island när det väl begav sig, och det var få som kom till ön. Det minskade influenserna på språket som har gett dess sin stadga.
    Låneord är vanliga i svenskan, och det är från engelskan vi lånar flest ord. Och det gör att fler människor använder engelska låneord eller ”slang” ord istället för den rena svenskan. Det påverkar språket starkt, och utvecklar det, på gott och på ont.

    Gilla

  11. Svenskans släktskapsförhållanden och historiska utveckling
    ””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””””

    Inte alla men många språk i världen förändras ständigt, bland annat vårt språk, svenskan. Språkutveckling i allmänhet sägs bero på tre olika saker som jag ska ta upp lite senare. Tittar man långt tillbaka i svenskans historia till den tid då runsvenskan var aktuell har språket utvecklats enormt.
    Uttalet är en av de sakerna som förändrades i runsvensk tid på många olika sätt. Exempel på det är att diftonger försvann så itsället för ”stain” sade man sten och en massa olika bokstäver ändrades i uttal. Det uppkom också nya ljud som man inte använt tidigare, som ett sje-ljud och ett tje-ljud. Under klassisk fornsvensk tid ersattes det tidigare runskriften som användes av latinsk skrift och tidigare bokstäver som æ och ø blev ä och ö. Sedan dess har utvecklingen bara tagit fart. Många olika faktorer som tillexempel naturliga faktorer har spelat roll i utvecklingen, människor blev latare och latare. Utöver de naturliga faktorerna finns faktorer som religion som har haft en oerhörd viktig och stor påverkan på svenskan och den svenska vi har idag.
    Med kristendomen och det latinska språket som tog över uppstod viktiga ord från religionen, som mässa och kloster samtidigt som ord som kyrka och biskop togs fram ur grekiskan. Senare under medeltiden hade tyskan stor påverkan på svenskan och kanske främst på vårt ordförråd då. Nya ord som möjlig, arbeta betala och så vidare har vi fått från tyskan. Ett bevis på att tyskan haft en påverkan, en stor sådan är att vi ända in på 1900-talet lånat ord från tyskan till vårt språk. INTE KLART

    Gilla

  12. Svenskans släktskapsförhållanden och historiska utveckling

    Det svenska språket har under flera decennier utvecklats och utvecklas än idag. Det är svårt att fastställa hur världens språk har uppkommit och hur dem har formats. Enligt bibeln har olika språk utformats från Adam till olika släktskap genom Babels torn som ett straff av Gud. Men det tros även ligga i människans vilja att uttrycka olika känslor, till exempel smärta, glädje och ilska Homo sapiens har förmågan att kunna kommunicera mellan varandra på det sättet vi gör idag genom utformade egenskaper och hjärnkapacitet samt egenskaperna i talapparaten. Svenska språket liknar flera andra språk och har ett släktskap med de nordgermanska språken, blanda annat danska, isländska och norska. Detta resultat är främst efter vikingarnas utbredning i Skandinavien samt handel och migration. Likheterna märks tydligt i språkens räkneord. Språket är viktigt och har genom tiderna skapat sammanhållning och välbefinnande bland grupper.

    Språk förändras hela tiden av bland annat inflytande och intryck av omvärlden. Främst från sociala och naturliga orsaker. Språk förändras medvetet för att utvecklas till bättre former men även omedvetet. Idag är människor lata, vi ändrar uttalet efter det som är lättast, vi anpassar språket efter prestige och i vilken grupp vi befinner oss i. Enligt S-teorin förändras språket först långsamt, sen fort och sedan långsamt igen.

    Gilla

  13. Svenska släktskapsförhållanden

    Den svenska språkhistorien börjar under den Runsvenska tiden.
    Svenskan är ett av Finlands två officiella språk. Svenskan är närmst släkt med Danskan och Norskan och bildar tillsammans de skandinaviska språken, vilket är en del av den nordgermanska språkgruppen, där vi har bland annat Färöiska och Isländska. Svenskan är också ett indoeuropeiskt språk. På grund av den nordiska språkgemenskapen kan nordbor förstå och tala med varandra med varandra via de olika skandinaviska språken. Likheten mellan Svenskan och Norskan är så stor att en Svensk, Dansk och en Norsk kan prata med varandra och utan större svårigheter förstå vad de säger. De är så lika att enligt en språkvetenskaplig synpunkt kan de betraktas som dialekter.
    VERKLIGEN INTE KLAR!

    Gilla

  14. Svenska släktskapsförhållanden och historisk utveckling

    Det svenska språket har sina rötter i den germanska språkfamiljen. Genom utbredningen av danska vikingar fick det danska språket en stor utbredning och talades under en lång tid i danskarnas erövrade områden i nordöstra England. Gammeldanskan och gammelengelskan var lika varandra, och danskar kunde prata och förstå de engelska handelsmännen, vilket var en av anledningarna till att danskarna kunde härska i England över en längre period.
    Den första perioden i svenskt språkhistoria är den runsvenska tiden. Under denna period är runskrifter den egentliga källan Under runsvensk tid försvann diftonger, varav ett exempel är ordet ”stein” som ändrades till ”sten”. Svenskan utvecklade också sje-ljud (ske) och tje-ljud (kök). Genom en förskjutning av vokalerna blev a uttalad som o, och o kom att uttalas som u. G uttalades som j, exempelvis ”giva” som uttalades ”jiva”. Runskriften ersattes med det latinska alfabetet
    Runskriften ersattes sedan av det latinska alfabetet och de numera danska varianterna av ä och ö, som under den tiden användes i svenskan, ersattes med de nuvarande svenska ä och ö. Såsmåningom infördes bokstaven ”å” i svenska. Böjning förenklades också successivt sedan runskriften och det tidigare kasussystemet förkastades. När den svenska bibeln utkom 1526 (under den nysvenska tiden 1526-1732) ledde det till att svenskan fick en stabilare skriftspråk.

    Gilla

  15. Det första jag vill nämna är att svenskan är släkt med norskan, danskan, isländskan och färöiskan. Dessa nordiska språk kommer ursprungligen av det germanska språket. Språket har ursprungligen talats av det folk som vi kallar vikingar som bredde ut sig över det skandinaviska området. Vikingarna bosatte sig också på de brittiska öarna, de till och med åkte till Nordamerika.
    Det svenska språket har utvecklat via ett socialt och på ett naturligt sätt. T.ex. när första telefonen som gick skriva sms på. I början var max antal tecken per sms begränsat till 160 tecken. Folk började förkorta alla ord som användes dagligen. Helt enkelt så hoppades vissa bokstäver över. Vi blev lata på sättet vi uttalade vårt språk. Det svenska folket började lägga ihop två ord så det blev ett sammansatt.
    Språket är olika i olika grupper människor. Som hos oss ungdomar, när det är en lärare närvarande blir språket mer vårdat. Men hos en grupp ungdomar används det mer slangord, mer engelska ord, språket blir liksom inte lika seriöst.
    Det svenska språket har lånat ord ifrån världen över. Som till exempel ifrån engelska, tyskan. Några nya ord ifrån de baltiska länderna och ifrån arabiskan.

    Gilla

  16. Redogör för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling?
    En viktig aspekt för att kunna besvara denna fråga på bästa sätt är att ha kännedom över att de skandinaviska språken tillhör till den germanska språkgrenen. Detta betyder att de skandinaviska språken som svenska, tyska, norska osv, har för en lång tid tillbaka talat samma språk. Det första vi vet om svenskarna är att de har genom historien haft ett fascinerande och händelserik språkhistoria vilket i största grad är orsaken till att svenskarnas språk har utvecklat så mycket som det har gjort.
    Som exempelsviss när den kristna tron började sprida sig i vikingarnas-Sverige, bara detta startade igång konventionen som medförde att det runorna ersattes av det latinska skrift språket. Men den viktigaste aspekten som har gynnat till svenskans utveckling är des sociala orsaker, d.v.s. att språket utvecklas parallellt med hur samhället ändrats men även på grund av att uppfylla en social ”status” som härjar i olika sociala grupper. Denna speciella händelse kallas ofta för s-kurvan och beskriver tydligt hur ett ord går från att vara oanvänd till ändvänt.
    Men denna enorma språk utveckling beror även på naturliga orsaker som exempelsviss lathet. Vi människor vill inte slösa på ”onödig energi” och därför har det lett till att bokstäver och uttal har försvunnit från ord som vi varit lata att uttala och detta har i sin tur givit till följd att nya ord skapat och vissa försvunnit. Dessa olika faktorer har på sina egna sätt påverkat och utvecklat Svenskan till den vi talar idag. Detta är även den största orsak till att de germanska språken idag har svårigheter att förstå varandra. Men trots detta är de historiska spåren kvar i vårt vardagliga språk som i tyskans fenster och svenskans fönster.

    Gilla

  17. Det första vi vet om svenskan är att det i grunden är besläktat med den indoeuropeiska språkgruppen. Detta är en översiktlig språkfördelning. Det betyder alltså att språken inom indoeuropeiska är väldigt varierade. Detta betyder att två människor som både talar språk från den indoeuropeiska språkgruppen inte alls behöver förstå varandra. Därifrån har släktet förgrenat sig till germanska språkgruppen där svenskan ingår. På det viset är svenskan besläktat med tyskan, engelskan och nederländska. I norden utvecklades nordgermanska till språken svenska, norska, danska och isländska.
    Om vi exempelvis tar en titt på räkneorden i de nordgermanska språken så kan man se ett tydligt samband. Ett, två, tre och fyra är lika norskan och danskans en, to, tre och fire. Ett tydligt samband kan även ses mellan släktingar som är mer avlägsna. Exempelvis engelskans one, two, three, four eller tyskans eins, zwei, drei, vier. Vad detta beror på är att räkneorden är uråldriga ord som fanns innan språken förgrenades till att bli så olika. Nyare ord som glass är det däremot en större skillnad på, mellan de olika germanska språkgrupperna. Vi ser däremot mer likartade ord för glass inom de olika förgreningarna av germanska. I västgermanska kan man se att tyskans Eis och engelskans ice-cream är mer lika varandra än om man jämför västgermanska med nordgermanska.

    Gilla

  18. Svenskans Släktskapsförhållanden och Historiska Utveckling

    1. Redogör för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.
    Först och främst uppstår frågan: Vad är svenska?

    Människan har utvecklat den lingvistiska förmågan sedan en kort tid efter vår ursprungliga uppkomst, vilken enligt viss tro ska ha skett i Afrika. Det är artens sätt att kommunisera, och kan lika gärna ha utvecklas baserat på dåvarande behov. Till exempel kan, enligt Pooh pooh-teorin, skrattet ursprungligen ha symboliserat lättnad hos en individ som emotionellt gått från hotad till trygg.
    Sedan måste man också ha i åtanke att människans utveckling igenom åren har kunnat ske tack vare sammarbete, där kommunikation har vart A och O. Språken i sig har samtidigt utvecklas i takt med arterna och deras samhällen, då sättet man sett på verkligheten har förändrats. Så fort en ny uppfinning kommer till behövs ett namn för denna nya sak, och kanske ytterligare begrepp för de effekter den har på omgivningen.
    Det första vi vet om svenskan är att det inte är ett av de större världsspråken, som till exempel engelska eller spanska. Det talas för det mesta av svenskarna själva och ibland finländare och finland-svenskar, men inte globalt. Uppkomsten och splittringen av diverse språk och dialekter kan man säga har uppstått på grund av en geografisk utbredning av det mänskliga släktet. Man kan även påstå att sociala aspekter är involverade i den riktning ett språk tar, så som kultur och status.
    Svenskan som språk är släkt med de andra nord germanska språken utspridda framför allt runt om i Skandinavien. Språk som norska, danska, isländska och färöiska tillhör samma gren av germanska språk, som deriverats från europeiska språk som i sig hade sitt ursprung i den indoeuropeiska grenen.
    Svenskan har, precis som de flesta språken, ett stort antal låneord från andra språk nära relaterade till sig självt: ärke, ängel och export/import från engelskan, eller jungfru, anhörig och befäl från tyskan. Låneord tas gärna in i ett språk om nya begrepp behövs för att benämna fenomen ett samhälle aldrig stött på tidigare. Ett exempel på detta är när den engelsk-centrerade spelindustrin tog ett större kliv in i Sverige än det gjort tidigare, under tidigt 2000-tal. Begrepp som ”levla” och ”questa” började sprida sig då den påverkade befolkningen var i behov av termer för de engelska orden. Självklart hade man kunnat översätta ”I leveled up” till ”Jag gick upp i nivå”, men det tar mer energi av talaren än att helt enkelt försvenska begreppet.
    Numera kommer många förändringar i det svenska språket från den sociala ’prestige’ som engelskan har fått efter USA:s framgång inom bl.a. pop-kultur, som nämnt i stycket ovan.
    (S-kurvan hann inte diskuteras)

    Gilla

  19. Det svenska är närmast besläktat med danska och norska, och som tillsammans utgör det skandinaviska språken, och som i sin tur är del av den nordgermanska språkgruppen. Övriga nordgermanska språk är färöiska och isländska. Som andra germanska språk är svenska ett indoeuropeiskt språk. Likheterna med danska och norska är så stora att danskar och norrmän utan större svårigheter kan förstå svenska.
    Det är ett faktum att språk utvecklas med tiden, ord har ändrats och nya ord har skapats. Språk förändras av flera skäl som brukar delas in i två grupper, naturliga och sociala orsaker. Den första socialla anledningen till att språket utvecklats är eftersom behoven hos sina talare förändras. Ny teknik, nya produkter och nya erfarenheter kräver nya ord för att hänvisa till dem tydligt och effektivt. Eftersom det blivit allt vanligare att ta en bild av sig själv med mobilen har det nya ordet selfie skapats. Detta är dock ett av många ord som har skapats och utvecklats med tiden. Sen finns det också naturliga orsaker där lathet har en stor påverkan.
    Vi får också nya ord från många olika platser. Vi lånar dem från andra språk som sushi, vi skapar dem också genom att förkorta längre ord, till exempel gym från gymnasium eller genom att kombinera ord som brunch från frukost och.

    Gilla

Lämna ett svar till Anton Malinen Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: