Språkets uppbyggnad 1

Nu ska vi studera ”Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken”.

Språket bygger på olika typer av yttranden. Dessa grupper av ljud bildar ord. (För en repetition av ordklasserna läs här.  Dessa ord har en betydelse och ett syfte. Alla fullständiga yttranden som har innebörd kallas för makrosyntagm. Från ”Hej!” till ”Det här är inte de robotar ni letar efter”.

En syntagm är, helt enkelt, element (ord) som hänger ihop med syntaktiska regler (en eller flera) som har mening både var för sig och tillsammans. En makrosyntagm är ett avslutat sammanhängande större element, en fras eller en sats. Ett makrosyntagm är en fullständig mening.

Det här är t.ex. en makrosyntagm: ”Bollen är rund.” (Detta är en fullständig mening).
Det här är det inte: ”Apa sylt hoppas New York.” (Detta är en eller flera meningsfragment, eller fragment).

Meningar och satser

En mening består oftast av en enkel huvudsats, ibland består den av en huvudsats och en eller flera bisatser.

Satser blir viktiga när vi skriver eftersom satserna som regel skiljs åt med kommatecken.

Det här är en huvudsats: ”Bollen är rund.” Det här är två huvudsatser: ”Bollen är rund och den är bra.”Båda exemplen är fullständiga meningar.

Det här är bisatser: ”för att den ska rulla bra”, ”eftersom den är nypumpad”. Båda är fragment eller ofullständiga och kan inte utgöra en mening.

Här kombineras huvudsatser och bisatser: ”Bollen är rund, för att den ska rulla bra.” ”Den är bra eftersom den är nypumpad.

Bisatser kan avsluta meningar, inleda meningar och vara inskjutna mitt i meningen. Inskutna bisatser kallas inskott.

När Caesar [INTE] tog makten i Rom fruktade [INTE] många av hans gamla fiender för sina liv.”

”Det här är [INTE] robotarna som ni  [INTE] letar efter”

”Huset, som de  [INTE] köpte, låg  [INTE] i Norrköping”

BIFF-regeln

Regelns namn är en förkortning som kan uttydas så här: ”I Bisats kommer Inte Före det Finita verbet” och är således en regel som kan användas för att urskilja bisatser från huvudsatser i en mening. Det kan underlätta ifall man vill stoppa in ett kommatecken i en lång mening.

Uppgifter

1. Ge exempel på ord i varje ordklass. Förklara hur man vet att ett ord tillhör en viss ordklass.

2. Gör en illustration som visar vad en mening, en huvusats och en bisats är.

3. Läs igenom listan på satsdelar. Gör sedan Självtest satsdelar

 

Bisatsinledare

  • så Olle skämtade, så alla skrattade.
  • att han ville gärna, att vi skulle hälsa på.
  • så att Hon frös så att hon skakade.
  • för att Stina gick till stranden för att bada.
  • medan Medan Karl skalade potatis, dukade jag. Sture åkte till Göteborg, medan Berit väntade i Stockholm.
  • då Jag kom hem, då programmet började. Nils gav mig en fin present, då jag fyllde år.
  • fastän bilen startade, fastän det var så kallt.
  • därför att Vi gick hem, därför att festen var tråkig.
  • om jag kommer, om du lovar att vara snäll.
  • ifall du ger mig pengar, kan jag handla.
  • under det att Anna var flitig, under det att Lisa var lat.
  • när han kom hem, var det kallt i huset.
  • innan Berit anlände från Stockholm, innan det blev mörkt.
  • eftersom Eftersom Sture var i Spanien, höll vi festen själva.
  • emedan Jag tog bussen till jobbet, emedan det regnade.
  • sedan Sedan Berit hade åkt, körde jag in till stan för att handla. Ivar tvättade bilen, sedan barnen hade gått till skolan.
  • som Sven kör som en galning. Hon är dubbelt så gammal som lillan. Karl jobbar som lärare.
  • såsom Sven kör såsom en galning. Karl jobbar såsom lärare.
  • som (tillsammans med ordet ”just”) Just som Bertil gick in i affären, ropade Ulla högt.

6 reaktioner till “Språkets uppbyggnad 1”

  1. Substantiv:
    Substantiv är namn på diverse personer grupper eller arter, t.ex Gunnar, Kristna, hundar, katter osv….

    Pronomen:
    Ord vi använder för att tilltala personer, kön eller flera människor t.ex jag, du, vi och de/dem.

    Adjektiv:
    Ord vi använder för att beskriva objekt eller personer (andra levande ting) t.ex, arg, konstig, liten, stor, otymplig osv.

    Verb:
    Ord som beskriver hur någon eller något agerar, t.ex åka, gå, vandra, sova, äta osv…

    Adverb:
    Ord som beskriver handlinger eller information, t.ex Gustav hoppa högt, Viktor ramlade hårt, Max gillar pasta osv…

    Preposition:
    Ord som beskriver vart något/någon befinner sig, t.ex på, i, bredvid, ovanför, under osv…

    Konjuktion:
    Ord som används för att binda samman ord eller grupper av ord, t.ex och, om, för, eller, är osv…

    Interjektion:
    Är ord som kan enskilt beskriva hur någon känner, t.ex Aj, oj, fan, jävlar osv…

    Räkneord:
    Ord som beskriver antalet eller mängden av något eller några, t.ex fem, två, ett tusentio osv…

    // Vigge och Gurra

    Gilla

  2. Banan som äcklig dansa vackert inuti eller usch femtiotredje

    Substantiv
    Ord som är namn på saker och personer.

    Pronomen
    Ord man använder i stället för ett substantiv för att förenkla språket

    Adjektiv
    Vi använder dessa ord för att beskriva något eller någon.

    Verb
    Ord som beskriver olika handlingar eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd.

    Adverb
    Ord som beskriver en handling.

    Preposition
    Ord som beskriver förhållanden mellan personer, platser och saker.

    Konjunktion
    Ord som binder samman ord eller grupper av ord och beskriver förhållandet mellan dem.

    Interjektion
    Ord som beskriver en stark känsla, hälsning eller kommunikation av ljud.

    Räkneord
    Ord som beskriver antalet av något eller en plats i en ordning.

    Stegen är lång, med den kan man nå saker.

    Gilla

  3. Filip och Lucas.
    Adjektiv: Ett adjektiv används för att beskriva någon eller något som t.ex. vacker.
    Substantiv: Ett substantiv är ord som är namn på personer eller saker som t.ex. Lucas eller Boll
    Pronomen: pronomen används istället för ett substantiv för att förenkla eller variera språket t.ex. jag, oss, hennes osv.
    Verb: ett Verb beskriver en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd.
    Adverb: Ett adverb beskriver en handling.
    Preposition: preposition beskriver förhållanden mellan saker och personer som t.ex. framför, under osv
    Konjuktion: konjuktion är ord som binder samman ord och beskriver förhållandet mellan dem t.ex. Och, men, för
    Interjektion: Interjektion beskriver en stark känsla som t.ex. Oj, aj, hurra osv.
    Räkneord: räkneord är ord som första, ett, fem osv.
    DJ fripz featuring big luco drops their dope new album Words N shit

    Gilla

  4. Substantiv, är namn på saker så som djur, personer, grupper till exempel katt, bok, max.
    Pronomen är ord som man använder istället för substantiv så som jag, oss, hennes, er, som, denna.
    Adjektiv är beskrivande ord så som stor, liten, röd, blå, snygg, saftig, krämig.
    Verb är ord som beskriver saker man gör tex hoppa, pumpa, gnida, äta, svälja, smaska, smiska.
    Adverb ord som beskriver verben så som svettig, stor, gigantisk, snabbt, manligt.
    Preposition är ord som beskriver förhållanden mellan personer så som I, under, på, framför, bakom.
    Konjunktion är ord som binder samman ord så som och, men, för, eller, att.
    Interjektion är ord som beskriver en stark känsla så som, oj, aj, hurra.
    Räkneord är ord som beskriver antalet så som sex sju åtta osv.

    Gilla

  5. 1.
    Substantiv – Boll (Namn på saker)

    Pronomen – Istället för ”boll” så kan man säga ”den”

    Adjektiv – En ”röd” boll (Förklarar substantivet)

    Verb – Sparka bollen (Saker man kan göra)

    Adverb – Han sparkade bollen hårt (Ord som beskriver handlingen)

    Preposition – Vi sparkade bollen i parken (Ord som beskriver förhållanden mellan personer, plats och saker)

    Konjunktion – Vi gick och sparkade en boll (Mellan ord)

    Interjektion – Aj, jag slog i tån när jag sparkade på bollen.

    Räkneord – vi var fem stycken som spelade boll.

    Gilla

  6. 1. Substantiv: något du kan ta/ känna på och känslor. Tex mamma, arg, vatten.
    Pronomen: Ord som bestämmer ägande, kan också ersätta substantiv. Tex han, jag, oss.
    Adjektiv: Ord som beskriver någon/ något (oftast substantiv). Tex röd, fin, lång.
    Verb: ord som beskriver olika handlingar. Tex köpa, springa, gå.
    Adverb: ord som beskriver ett verb/beskrivning. Tex han är otroligt vacker, hon går snabbt.
    Preposition: ord som beskriver vart ett substantiv befinner sig i förhållande till personer, platser, saker. Tex framför, i, bakom, bredvid
    Konjunktion: ord som binder ihop ”fraser/satser”. Tex och, eller, för, om. Hon gick och han sprang.
    Interjektion: ord som kan stå ensamma och blida en fullständig mening/ utrop. Tex ja, usch, nej, oj
    Räkneord: ord som beskriver antalet eller en plats i en ordning (tex datum). Tex första, tre, sju.

    2. En mening är bisats + huvudsats.
    En huvudsats kan stå ensamt, den är förståeligt.
    En bisats behöver en huvudsats för att man ska förstå handlingen.

    T.ex. Mening: Jag tycker om mat som är ekologisk.
    Huvudsats: Jag tycker om mat
    Bisats: som är ekologisk

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: