Språksituation och språkets uppbyggnad

Igår bestämde vi att vi skulle fokusera på följande centrala innehåll:

• Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken.
• Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.

Bedömningen sker utifrån följande delar av kunskapskreven (ur kraven för A).

”Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.”

Språksituationen i Sverige

Som vi konstaterade på måndagens lektion så har Sverige sedan 2009 en språklag. Den fastställer att svenskan är huvudspråk i Sverige och att Sverige har fem minoritetsspråk. Lagen blir både ett etablerande av svenskans särställning i en lag men samtidigt ett erkännande och en betoning av att minoritetsspråken ska skyddas.

Språksituationen i Norden

De huvudsakliga dragen i den nordiska språksituationen beskrivs här och här. De centrala dragen för den nordiska språksituationen är att norskan, danskan och svenskan är så besläktade att de är begripliga för folken utan utbildning. Island, Färöarna och Grönland har befolkningar som lärt sig danska i skolan. Detta medför att kommunikation kan fungera tämligen smidigt mellan de olika länderna i norden. Undantaget blir finskan som inte är begripligt för övriga skandinaver, men i Finland så är svenska språket tämligen utbrett på grund av att Finland var en del av Sverige i många hundra år.

Kunskapsbedömning

Vad ska du kunna redogöra för på provet när det gäller språksituationen och språkets byggnad :

• Hur och varför är de nordiska språken besläktade? (Ge exempel på språkliga likheter och redogöra för den historiska bakgrunden i korta drag).
• Vad medför det för de nordiska länderna att de har så starka språkliga band?
• Vilket är motivet för språklagen? Vad är vinsterna/riskerna med en språklag? (Vi tittar lite propositionen)
• Kunna identifiera ordklasserna, några satsdelar och skilja på olika fraser utifrån givna exempel. Kunna förklara hur man avgör vad en huvudsats är och en bisats är och satsadverbialets position, exempelvis.
• Språket är en bild av kulturen säger vissa forskare. Vad säger de (språkliga idéer och begrepp som kommit till uttryck i skandinaviska berättelser om skandinavisk kultur? Finns det problem med dessa begrepp och idéer?
• Beskriv språksituationen i norden utifrån några likheter och skillnader språkligt, litterärt och kulturellt.

Övergripande planering

Vecka 8:

Måndag: Planering och Språklagen

Tisdag: Språksituationen i norden. Vad ett språk medför. Utifrån After Babel av Steiner och andra källor.

Vecka 10:

Måndag: textstudie norska. Studera likheter och skillnader mellan norskan och svenskan.

Tisdag: textstudie danska. Studera likheter och skillnader mellan danskan, norskan och svenskan.

Vecka 11:

Måndag: Börja på språkets byggnad kort repetition av ordklasserna

Tisdag: Satser och fraser

Vecka 13:

Måndag: Mer satser och fraser

Tisdag: xxx??? (Muntlig framställning)

 

Vecka 14:

Må: xxx???

Tis: Prov på språksituation och språkets byggnad